<p>The international requirement of Swedish healthcare today is high and due to a good reputation and a long history of reliable methods through extended experience. For those Swedish companies within this business, the process of internationalization is often a attractive option.</p><p>This study aims to describe, analyze and translate how minor Swedish companies within the care keeping section establish their business on the international market.</p><p>The study is based upon a qualitative approach and is an empirical study carried out through semi-structured interviews.</p><p>The result presented in the study shows that internationalization of companies within this business does often require a lot of time and money, is based upon establishments through networks and were learning-by-doing often is used as a strategic approach for the companies penetrating a new market.</p><p>The study also accounts for major entry barriers, which declares for being to some part of political nature, but mostly of cultural nature.</p><p>Differences in language and culture are shown in the study to be a major entry barrier and host-countries different cultural levels are very conclusive for the success of internationalization. </p> / <p><em>"Sverige har goda möjligheter att se till att vård- och omsorgstjänster blir vår nästa stora exportsuccé".  </em></p><p>Efterfrågan internationellt på svensk vård och omsorg är mycket hög och beror på ett gott rykte och en lång historia med beprövade metoder. För de svenska företagen inom denna bransch är internationalisering således ofta ett väldigt attraktivt alternativ.</p><p>Denna studie syftar i att beskriva, analysera och tolka hur mindre svenska företag inom vård och omsorgsbranschen etablerar sig på den internationella marknaden. Problemformuleringen i studien lyder följande;</p><p><em>Hur etablerar sig mindre svenska företag inom vård och omsorgsbranschen på den internationella marknaden? </em><em> </em></p><p>För att lösa problemformuleringen och besvara frågeställningen så uttömmande som möjligt har författarna utgått från hur företagens internationaliseringsprocess sett ut innan, under och efter etablering på den internationella marknaden.</p><p>Fyra fall undersöks och studien är således en flerfallsstudie där författarna plockar fram det unika i varje fall samt lyfter fram likheter och skillnader mellan de olika fallen. Studien har inget huvudfall som jämförs gentemot de andra, däremot jämförs de fyra företagen mot en specifik intervju med Svenska socialdepartementet som varit delaktigt i en nationell strategi för svensk vård i export.</p><p>Resultatet som presenteras i studien visar på att internationalisering av företag inom denna bransch är en tidskrävande och kapitalkrävande process där etableringar oftast sker via nätverk och där learning-by-doing är den bakomliggande strategin för internationalisering.</p><p>Skillnader i språk och kultur visas genom studien vara ett stort etableringshinder och länders olika kulturella nivåer är väldigt avgörande för etableringsprocessens framgång.</p><p>Studien redovisar genomgående företags förväntade och oförutsedda etableringshinder som framgås vara av i vissa fall politisk karaktär, men oftast kulturell karaktär.</p>

The international requirement of Swedish healthcare today is high and due to a good reputation and a long history of reliable methods through extended experience. For those Swedish companies within this business, the process of internationalization is often a attractive option. This study aims to describe, analyze and translate how minor Swedish companies within the care keeping section establish their business on the international market. The study is based upon a qualitative approach and is an empirical study carried out through semi-structured interviews. The result presented in the study shows that internationalization of companies within this business does often require a lot of time and money, is based upon establishments through networks and were learning-by-doing often is used as a strategic approach for the companies penetrating a new market. The study also accounts for major entry barriers, which declares for being to some part of political nature, but mostly of cultural nature. Differences in language and culture are shown in the study to be a major entry barrier and host-countries different cultural levels are very conclusive for the success of internationalization. / "Sverige har goda möjligheter att se till att vård- och omsorgstjänster blir vår nästa stora exportsuccé".   Efterfrågan internationellt på svensk vård och omsorg är mycket hög och beror på ett gott rykte och en lång historia med beprövade metoder. För de svenska företagen inom denna bransch är internationalisering således ofta ett väldigt attraktivt alternativ. Denna studie syftar i att beskriva, analysera och tolka hur mindre svenska företag inom vård och omsorgsbranschen etablerar sig på den internationella marknaden. Problemformuleringen i studien lyder följande; Hur etablerar sig mindre svenska företag inom vård och omsorgsbranschen på den internationella marknaden?   För att lösa problemformuleringen och besvara frågeställningen så uttömmande som möjligt har författarna utgått från hur företagens internationaliseringsprocess sett ut innan, under och efter etablering på den internationella marknaden. Fyra fall undersöks och studien är således en flerfallsstudie där författarna plockar fram det unika i varje fall samt lyfter fram likheter och skillnader mellan de olika fallen. Studien har inget huvudfall som jämförs gentemot de andra, däremot jämförs de fyra företagen mot en specifik intervju med Svenska socialdepartementet som varit delaktigt i en nationell strategi för svensk vård i export. Resultatet som presenteras i studien visar på att internationalisering av företag inom denna bransch är en tidskrävande och kapitalkrävande process där etableringar oftast sker via nätverk och där learning-by-doing är den bakomliggande strategin för internationalisering. Skillnader i språk och kultur visas genom studien vara ett stort etableringshinder och länders olika kulturella nivåer är väldigt avgörande för etableringsprocessens framgång. Studien redovisar genomgående företags förväntade och oförutsedda etableringshinder som framgås vara av i vissa fall politisk karaktär, men oftast kulturell karaktär.

<p>Uppsatsarbetet bygger på 21 PM-arbeten från en högskolekurs i entreprenörskap där studenterna fått i uppgift att intervjua en entreprenör och komma tillbaka med en skapelseberättelse värd att berätta. PM-arbetet bygger på tre frågeställningar som bildar stommen i intervjuarbetet: 1. Hur fick entreprenören sin idé? 2. Hur utvecklades idén till en affärsidé? 3. Hur gick det till när företaget etablerades? Därutöver har studenterna i viss utsträckning kompletterat med frågeställningar utifrån egna intressen. Författaren av denna D-uppsats har skapat denna högskolekurs och arbetat som lärare i samma kurs under tre läsår. Studenterna är från Design och träteknikprogrammet vid Högskolan i Gävle.</p><p>Syftet med uppsatsarbetet var att fördjupa förståelsen av entreprenörskap i allmänhet och tidiga skeden i företags etableringsprocesser i synnerhet. Den fördjupade förståelsen i entreprenörskap har resulterat i ett metaperspektiv för entreprenörskap där man med fördel kan betrakta entreprenörskap i första hand som en lärande process för uthållig företagsamhet, där alla förhållanden och fakta inte är känt före etableringsskedet och inte heller under själva etableringsprocessen. Beslutsunderlagen befinner sig i ett ständigt skapande av ett övergripande förhållningssätt som bygger på kreativitet och gränsöverskridande.</p><p>En slutsats som kan dras av uppsatsarbetet är att förmågan att lära är viktigare än att följa en på förhand uppgjord plan. Modeller och teorier kan komplettera metaperspektivet av entreprenörskap som en lärande process för uthållig företagsamhet om de kombineras med såväl kreativa som kritiska förhållningssätt. På så sätt kan ett entreprenöriellt lärande leda till ett kreativt och kritiskt övertagande av tanketraditioner samt ge en träning i att bli kreativa konstruktörer av modeller och teorier i egna projekt, i egna företag eller i andra situationer där man kan bidra till att utveckla önskade kontexter och innehåll.</p><p>Begreppet skapelseberättelse har visat sig fungera bättre än andra av författaren kända kunskapsformer för att fånga upp entreprenörandan och väsentligheterna i dynamiken under etableringsprocessen, utan att förstöra kontexten och känslan för sammanhanget. Underliggande mönster har blivit allt tydligare ju mer idéer, tankar och förhållningssätt har bearbetats i forskningsprocessen.</p><p>I övrigt bekräftas tidigare forskningsarbeten genom detta uppsatsarbete. T.ex. vad som motiverar företagare att starta eget företag, bakgrundens betydelse vid etablering av företag, giltigheten av Gaddefors paradoxer (1996) som ett fruktbart tankesätt för entreprenörskap. Resultaten från frågeställningarna om idéer och idéutveckling antyder att de är avgörande element i ett företags skapande. Dock är de långt ifrån det enda elementet som krävs för en lyckad etablering. Många studentarbeten pekar på att t.ex. en stark motivation är ett väsenligt element och till och med viktigare än själva idén för att lyckas med etableringen, eftersom idén bör utvecklas och anpassas till en ständigt föränderlig omgivning. En entreprenör med stark motivation klarar av att byta den ursprungliga affärsidén om detta skulle krävas.</p><p>Klofstens affärsplattform (1992) har utformats i första hand som en modell för teknikbaserade företag men har visat sig ha tillämpning även på företag inom många andra branscher. Grundstenarna i Klofstens affärsplattform är: Idé, Produkter, Marknad, Organisation, Kompetens, Drivkrafter, Kundrelationer, Övriga relationer. Enligt Klofsten krävs en relativt hög nivå av samtliga grundstenar för att bygga ett långsiktigt hållbart företag. Studenterna har i stort sett bekräftat modellen, men har i vissa sammanhang saknat t.ex. betydelsen av timing vid etableringen av företag, vilket inte finns med i Klofstens affärsplattform.</p>

Uppsatsarbetet bygger på 21 PM-arbeten från en högskolekurs i entreprenörskap där studenterna fått i uppgift att intervjua en entreprenör och komma tillbaka med en skapelseberättelse värd att berätta. PM-arbetet bygger på tre frågeställningar som bildar stommen i intervjuarbetet: 1. Hur fick entreprenören sin idé? 2. Hur utvecklades idén till en affärsidé? 3. Hur gick det till när företaget etablerades? Därutöver har studenterna i viss utsträckning kompletterat med frågeställningar utifrån egna intressen. Författaren av denna D-uppsats har skapat denna högskolekurs och arbetat som lärare i samma kurs under tre läsår. Studenterna är från Design och träteknikprogrammet vid Högskolan i Gävle. Syftet med uppsatsarbetet var att fördjupa förståelsen av entreprenörskap i allmänhet och tidiga skeden i företags etableringsprocesser i synnerhet. Den fördjupade förståelsen i entreprenörskap har resulterat i ett metaperspektiv för entreprenörskap där man med fördel kan betrakta entreprenörskap i första hand som en lärande process för uthållig företagsamhet, där alla förhållanden och fakta inte är känt före etableringsskedet och inte heller under själva etableringsprocessen. Beslutsunderlagen befinner sig i ett ständigt skapande av ett övergripande förhållningssätt som bygger på kreativitet och gränsöverskridande. En slutsats som kan dras av uppsatsarbetet är att förmågan att lära är viktigare än att följa en på förhand uppgjord plan. Modeller och teorier kan komplettera metaperspektivet av entreprenörskap som en lärande process för uthållig företagsamhet om de kombineras med såväl kreativa som kritiska förhållningssätt. På så sätt kan ett entreprenöriellt lärande leda till ett kreativt och kritiskt övertagande av tanketraditioner samt ge en träning i att bli kreativa konstruktörer av modeller och teorier i egna projekt, i egna företag eller i andra situationer där man kan bidra till att utveckla önskade kontexter och innehåll. Begreppet skapelseberättelse har visat sig fungera bättre än andra av författaren kända kunskapsformer för att fånga upp entreprenörandan och väsentligheterna i dynamiken under etableringsprocessen, utan att förstöra kontexten och känslan för sammanhanget. Underliggande mönster har blivit allt tydligare ju mer idéer, tankar och förhållningssätt har bearbetats i forskningsprocessen. I övrigt bekräftas tidigare forskningsarbeten genom detta uppsatsarbete. T.ex. vad som motiverar företagare att starta eget företag, bakgrundens betydelse vid etablering av företag, giltigheten av Gaddefors paradoxer (1996) som ett fruktbart tankesätt för entreprenörskap. Resultaten från frågeställningarna om idéer och idéutveckling antyder att de är avgörande element i ett företags skapande. Dock är de långt ifrån det enda elementet som krävs för en lyckad etablering. Många studentarbeten pekar på att t.ex. en stark motivation är ett väsenligt element och till och med viktigare än själva idén för att lyckas med etableringen, eftersom idén bör utvecklas och anpassas till en ständigt föränderlig omgivning. En entreprenör med stark motivation klarar av att byta den ursprungliga affärsidén om detta skulle krävas. Klofstens affärsplattform (1992) har utformats i första hand som en modell för teknikbaserade företag men har visat sig ha tillämpning även på företag inom många andra branscher. Grundstenarna i Klofstens affärsplattform är: Idé, Produkter, Marknad, Organisation, Kompetens, Drivkrafter, Kundrelationer, Övriga relationer. Enligt Klofsten krävs en relativt hög nivå av samtliga grundstenar för att bygga ett långsiktigt hållbart företag. Studenterna har i stort sett bekräftat modellen, men har i vissa sammanhang saknat t.ex. betydelsen av timing vid etableringen av företag, vilket inte finns med i Klofstens affärsplattform.