International expansion has long been associated with a positive trend that many companies, regardless of industry, choosing to realize mainly to expand its market share and hence its profitability. Various theories describe differentiated strategies to promote corporate expansion. Either they shall be financed by internal funds, or balancing equity with debt, or only increase leverage in order to achieve the desired results. This study focuses on the Swedish fashion market and its degree of internationalization. The purpose is to attempt to discern whether there exists a correlation between the degree of internationalization and its financial performance. The study was based on a quantitative approach where secondary data was collected so that we then would be able to perform regression calculations. The hundred largest fashion companies (that is those with the highest turnover) with Swedish seat was selected as examination items. Key figures and differentiated characteristics of the various firms were collected to thus be able to perform further calculations with a focus on capital structure. The survey has through the analysis been able to identify different approaches within the main problem. There is no correlation between the degree of internationalization and its profitability, but it is possible with the help of an analysis of corporate capital structure to discern a higher profitability of the fastest growing companies. However, there was no significant association between the degree of internationalization of fashion companies and their investigated capital structure containing key figures. / Internationell expansion har länge förknippats med en positiv utveckling som många företag, oavsett bransch, väljer att realisera, detta främst för att utöka företagets marknadsandelar och därmed också dess lönsamhet. Olika teorier beskriver differentierade strategier som skall gynna företagens expansion. Antingen skall de finansieras av interna medel, eller balansera eget kapital med skulder, eller endast öka skuldsättningsgraden för att på så vis uppnå önskade resultat. Denna studie lägger fokus på den svenska modemarknaden och dess grad av internationalisering. Syftet är att försöka urskilja ett samband mellan företagens grad av internationalisering och dess finansiella resultat. Studien har utgått från en kvantitativ ansats där sekundärdata samlats in för att sedan kunna utföra regressionsberäkningar. De hundra största modeföretagen (det vill säga de med högst omsättning) med svenskt säte var de utvalda undersökningsobjekten. Nyckeltal samt differentierade karaktärsdrag hos de olika företagen samlades in för att på så vis kunna utföra vidare beräkningar med fokus på kapitalstruktur. Undersökningen har med hjälp av analysen kunnat urskilja olika infallsvinklar inom det huvudsakliga problemet. Det finns inget samband mellan företagens internationaliseringsgrad och dess lönsamhet, dock går det med hjälp av en analys av företagens kapitalstruktur att urskilja en högre lönsamhet hos de mest expansiva företagen. I stort fanns dock inget signifikant samband mellan graden av internationalisering hos modeföretagen och deras undersökta kapitalstruktur med innehållande nyckeltal.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om man ur de sex tapetförsäljnings företagens resultaträkningar kan utläsas om inredningsprogrammen haft någon påverkan på tapetförsäljnings företagens resultat.    Metod: För att kunna utföra denna studie har vi gjort en kvantitativ undersökning av företagens resultaträkningar från 1991 till 2010. De data vi har fått fram har vi redovisat i fyra grafer för att få fram skillnaderna i varje segment, samt skillnaderna mellan de olika segmenten.   Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att det inte finns något enhälligt svar till om inredningsprogrammen har haft någon påverkan på tapettillverkarnas resultat. Det finns flera orsaker till varför resultaten har gått upp och ner för företagen. En orsak är de finanskriser som har varit, men även medelinkomstutvecklingen, vårt förhållningssätt till våra bostäder, och att bostäder blivit en kapitalinvestering.   Förslag till fortsattforskning: Vi skulle vilja föreslå att man som fortsatt forskning går utanför våra avgränsningar och undersöker hur återförsäljare och målerifirmor har upplevt om inredningsprogrammen har haft betydelse för hur mycket tapeter de har fått sälja/fått i uppdrag att sätta upp. Detta kan göras med en blandning av enkäter och intervjuer.   Studiens bidrag: Då detta arbete är det första av sitt slag så anser vi att det kan användas som en språngbräda för de som vill göra en fortsättning och fördjupning av studier inom samma område. Företagens nytta av vår studie kan vara att inredningsprogrammens påverkan på resultaträkningarna inte varit signifikant.   Nyckelord: Tapeter, resultaträkningar, finanskris, medelinkomst, inredningsprogram, resultat efter finansiella poster.