Global ETD Search

51	”En plats för att samla kraft” : En kvalitativ intervjustudie om separatistiska mötesplatser för unga HBTQ-personer / ”A place to gather strength” : A qualitative interview study on separatist meeting points for LGBTQ youth Negash, Hanna, Möller Nordenmark, Stella January 2024 (has links) Syftet med denna studie är att bidra till en ökad medvetenhet och förståelse inom socialt arbete för unga HBTQ-personer som samt HBTQ-separatistiska mötesplatser. Studien bygger på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med arrangörer av och deltagare från sex separatistiska mötesplatser i Stockholm, Göteborg och Malmö. Materialet har bearbetats genom tematisk analys och analyserats med hjälp av kritisk och feministisk teoribildning med ett intersektionellt perspektiv. Studien visar att separatistiska mötesplatser har stor betydelse för deltagarnas psykosociala utveckling. Många har erfarenheter utav diskriminering och exkludering på offentliga platser. Flera upplever att minoritetsstress påverkar deras vardag och mentala hälsa samt styr vilka platser de väljer att vistas på. Mötesplatsen beskrivs av respondenterna som en resurs för återhämtning, social stimulans, gemenskap och identitetsskapande. En utmaning är att mötesplatser kan missa att nå vissa ungdomar beroende på faktorer som geografisk placering, rummets tydliga inriktning och den mångfald som finns representerad i rummet. De flesta respondenter var överens om att trygghet inte kan garanteras och menar på att skapandet av trygghet kräver ett kontinuerligt arbete för att förbättra förutsättningarna. / The purpose of this study is to contribute to increased awareness and understanding of young LGBTQ individuals and LGBTQ-separatist activities within the field of social work. The study is based on nine qualitative, semi-structured interviews with participants and organizers from six LGBTQ-separatist meeting points for young people located in Stockholm, Malmö and Gothenburg. The material has been processed through thematic analysis and examined using critical and feminist theory with an intersectional perspective. The findings indicate that separatist meeting points and activities are of great importance for the psychosocial development of the participants. The majority of the participants expressed experiences of discrimination and exclusion in public spaces. Several participants reported that minority stress impacts their daily lives and mental health and influencing their choices of places to frequent. Respondents described the meetings points as resources for social interaction, community building, identity formation and recovery. A challenge identified is that these meeting points may not reach all LGBTQ youth in need due to factors such as geographical location, the specific label of the space and the diversity represented in the space. Most respondents concurred that ensuring safety cannot be guaranteed; it requires ongoing efforts to create the best possible conditions for safety. LGBTQ+ Young people Meeting points Separatism Identity Community Protective factors Intersectionality HBTQ+ Unga Mötesplatser Separatism Identitet Gemenskap Skyddsfaktorer Intersektionalitet Social Work Socialt arbete
52	Riktlinjer för social hållbarhet : vid gestaltning av socioekonomiskt utsatta områden / Guidelines for social sustainability : when designing in districts with socioeconomic problems Ay, Philip, Attar, Ribhi January 2019 (has links) Denna studie handlar om hur utformningen av den fysiska miljön påverkar den sociala hållbarheten i områden med socioekonomiska svårigheter. Fokus ligger på hur kommuner, fastighetsbolag och andra berörda aktörer arbetar med frågor rörande gestaltning, boende, fysisk miljö, trygghet och säkerhet, hälsa, inflytande och delaktighet. Syftet är att samla kunskap om ämnet samt belysa innebörden av det. Målet är att ta fram riktlinjer för social hållbarhet som stöd till upprättande av en social hållbarhetsplan eller utveckling av ett område. Forskning som berör ämnet samt intervjuer med kommun, fastighetsbolag och sakkunnig har varit centrala i framtagandet av riktlinjerna. Intervjuer och tidigare forskning korrelerar med varandra och visar att den fysiska miljön har en inverkan på människans välmående. Studien ställer viktig forskning i samband med en inkluderande samarbetsprocess och ger förklaring till att involvera inblandade aktörer och befintliga invånare i utvecklingen av områdets fysiska miljö. En blandning av bebyggelse och verksamheter är viktigt. Tillsammans med en öppen och attraktiv fysisk miljö kan detta på lång sikt bidra till ökad rörelse och trygghetskänsla. Kollektivtrafiken i samband med verksamheter och bra förbindelser kan underlätta för boende att knyta sociala kontakter. / This paper illustrates how the built environment affects the social sustainability in areas with socio-economic difficulties. The focus is on how municipalities, real estate companies and other actors work on issues concerning design, housing, physical environment, security and safety, health, influence and participation. The purpose of this study is to gather knowledge about the subject and to highlight the meaning of it. The aim is to develop guidelines for the establishment of a social development plan or during the development of a region. Research that focuses on the subject as well as interviews with municipalities, real estate companies and an expert has been central to the preparation of the guidelines. Interviews and previous research correlate with each other and illustrate how the physical environment has an impact on the residents and their well-being. The study places important research in connection with an inclusive collaboration process and provides an explanation for involving concerned actors and existing residents in the development of the area's physical environment. A mix of buildings and operations is important. This together with an open and attractive physical environment, can in long terms contribute to increased movement and feelings of safety. Public transport in relation with activities and good connections can make it easier for residents to establish social contacts. Physical environment Gentrification Happiness paradox Citizen-dialogue Meeting places Segregation Social sustainability Safety Fysisk miljö Gentrifiering Lyckoparadoxen Medborgardialog Mötesplatser Segregation Social hållbarhet Trygghet Social Work Socialt arbete Architectural Engineering Arkitekturteknik Building Technologies Husbyggnad
53	Hemma i Husby : En studie om hur utformning av den fysiska miljön kan öka tryggheten i Husby / At home in Husby : A study of how the configuration and design of the physical environment can increase the perceptions of security in Husby Porselius, Matilda, Svensson, Mattias January 2018 (has links) Studien har genomförts efter ett förslag från ÅWL Arkitekter och handlar om hur utformningen av den fysiska miljön kan påverka känslan av trygghet. Studien behandlar ett torg i förorten Husby i norra delen av Stockholms stad där människor upplever otrygghet. Stadsdelen byggdes under det så kallade miljonprogrammet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer i den fysiska miljön som har inverkan på människors upplevelser. Målet är att ta fram förslag på hur platsen kan fungera som en mötesplats där invånare känner sig trygga, säkra och välkomna. För att uppnå syftet och målet har undersökningar gjorts via intervjuer och egna observationer. De åtgärder i den fysiska miljön som tycks ha störst inverkan på människors upp-levda trygghet, och som ligger till grund för förslagen, är belysning, mötesplatser, verksamheter och växtlighet. Trygghet är en komplex fråga som innehåller många olika aspekter. För att lösa trygghetsproblemen krävs många olika åtgärder på flera olika områden. Utformning av den fysiska miljön kan vara en bidragande faktor. / This study is conducted on behalf of ÅWL Arkitekter and is about how the configuration and design of the physical environment can influence the perceptions of security. The study is about a square in the suburb Husby, in northern part of Stockholm. Husby is characterized by insecurity. The district was built during the so called “million apartment program”. The purpose with the study is to examine which factors in the physical environment has an influence on people’s experience and perceptions. The goal is to present a design for the square in order to make it to a meeting place, which can contribute to inhabitants’ feelings of security and safety. The study is based on interviews and observations. The actions within the physical environment that has the greatest influence on people’s perceptions of security, seems to be lightning, meeting places, common activities and vegetation. The design and proposals is based on these conceptions. Security is a complex matter and it contains various aspects. It takes a lot of actions in several areas to solve issues regarding security. The design of the physical environment can be a contributory factor among others. physical environment safety security million apartment program meeting places square place identity alienation vulnerable areas fysisk miljö trygghet säkerhet miljonprogrammet Husby mötesplatser torg trygghetsproblem utanförskapsområden utsatta områden platsidentitet Engineering and Technology Teknik och teknologier
54	Mötesplatser för seniorer : En kvalitativ studie om varför seniora invandrare med utomnordisk bakgrund i Eskilstuna kommun inte besöker de mötesplatser som finns i kommunen Ngao Loembe, Dorcas January 2018 (has links) No description available. Meeting places for seniors Seniors with a non- Nordic background Social activities Social community Qualitative interviews Kvalitativa intervjuer Mötesplatser för seniorer Seniorer med utomnordisk bakgrund Sociala aktiviteter Social gemenskap Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap
55	De offentliga rummens betydelse för livet i staden : En fallstudie av stadsdelen Eriksberg / The meaning of public spaces for city life : A case study of the neighbourhood Eriksberg Edwin, Björkefall January 2015 (has links) Public spaces have through history formed an important function as meeting places for people living in the city. According to some critics, the prevailing planning ideals during the era of the Modernism neglected these functions, thus creating neighbourhoods characterised by low interaction among the citizens. Present urban planning is once again appreciating the value of creating vibrant and liveable neighbourhoods with a human scale in mind. Given the high development pressure in Sweden and around the world has however entailed great challenges for the urban planning practise, which in some cases seems to fail in supplying the most essential settings for creating the liveable city. The aim of this study is to explore how public spaces can contribute to the creation of liveable cities, looking at a specific case study of the neighbourhood Eriksberg in Uppsala. This study stands on an assumption of the existence of a connection between physical design and human behaviour and explores how the environment affects our behaviour. Eriksberg is currently undergoing a regeneration and densification process. Carrying out a literature study, a survey, interviews and observations have resulted in the identification of a number of liveability factors. The liveable city is created through participation, collaboration and integration. Furthermore, an urbane and liveable city can be described with words such as diversity, density, a high concentration of people, an open physical structure and features of a variety of different functions and activities. Eriksberg is currently an area with weak connections and poor urban qualities, although strongly characterized by its proximity to the nature. The results from this study highlight the importance of taking advantage of existing values in order to create a liveable city. The nature appeared to be a valued living factor in the case of Eriksberg, highly appreciated by the residents in the area. By implementing a development approach for Eriksberg focusing on a higher accessibility, a greater range of primary functions and different activities, a neighbourhood that is perceived as more liveable than in the current situation can be created. / De offentliga rummen har i alla tider utgjort en viktig funktion som mötesplatser för stadens invånare. Planeringsidealen som rådde under modernismen anses bland en del kritiker ha försummat dessa funktioner med följder i skapandet av stadsdelar med låg interaktion bland dess invånare. Dagens stadsplaneringsideal eftersträvar att skapa levande stadsdelar som är stadsmässiga och utgår från den mänskliga skalan. Det höga exploateringstrycket i Sverige och världen över har emellertid medfört stora utmaningar för stadsplaneringen som inte alltid lyckas skapa den levande staden. Syftet med denna studie är att utifrån en fallstudie undersöka hur de offentliga rummen kan bidra till att skapa städer som är mer levande. Studien utgår från att det finns ett samband mellan den fysiska designen och människans beteenden och undersöker närmare hur omgivningen påverkar vårt beteende. Eriksberg är en stadsdel i Uppsala som för tillfället genomgår en förnyelse- och förtätningsprocess. Genom en litteraturstudie, enkätundersökning, intervjuer och observationer har olika levandefaktorer kunnat identifieras. Enligt litteraturen skapas den levande staden genom deltagande, samarbete och integration. En stadsmässig och livfull stad bygger på mångfald, täthet, en hög befolkningskoncentration, en öppen fysisk struktur och inslag av många olika funktioner och aktiviteter. Eriksberg utgörs i dagsläget av ett svagt sammankopplat område med få stadskvaliteter, men som är starkt präglat av närheten till naturen. Resultaten från denna studie belyser vikten av att ta vara på befintliga värden för att skapa en levande stad, i fallet Eriksberg utgör naturen en värdefull levandefaktor som stadsdelens invånare värderar högt. Genom att utveckla Eriksberg till en stadsdel med högre tillgänglighet, med ett större utbud av primära funktioner och olika aktiviteter kan en stadsdel som upplevs som mer levande än idag skapas. / Social life & Urban Form public spaces meeting places liveable cities case study Eriksberg Uppsala urban planning human scale offentliga rum mötesplatser levande städer fallstudie Eriksberg Uppsala stadsplanering mänsklig skala Other Civil Engineering Annan samhällsbyggnadsteknik
56	Digitalt främjande av social delaktighet bland äldre : En intervjustudie bland yrkesverksamma på kommunala mötesplatser för seniorer under Covid-19 pandemin / Digital promotion of social participation among the elderly : An interview study among professionals at municipal meeting places for seniors during the Covid-19 pandemic Ingby, Therese January 2021 (has links) Introduktion: Rekommendation av fysisk distansering på grund av Covid-19 har förutom begränsning av socialt umgänge med familj och vänner även inneburit att kommunala mötesplatser och träffpunkter har stoppat sina aktiviteter för seniorer. Denna förändring har för många äldre medfört en avsaknad av sociala sammanhang och ökad ensamhet. Att försöka uppmuntra äldre till en fortsatt social delaktighet med hjälp av informations-och kommunikationsteknik (IKT) ses därmed som en viktig del i det hälsofrämjande arbetet gentemot målgruppen äldre. Syfte: Studien syftade till att få en ökad förståelse för hur olika kommunala mötesplatser upplevde och arbetade med att främja social delaktighet digitalt bland målgruppen seniorerunder Corona Covid 19 pandemin. Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Tio yrkesverksamma personer deltog vilka representerade 7 kommunala mötesplatser för seniorer i Skåne. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Majoriteten av mötesplatserna hade förändrat sin verksamhet och erbjöd istället aktiviteter av olika slag genom IKT. De flesta av kommunerna erbjöd även IT-supportstöd under pandemin. De äldre upplevdes dock som svåra att nå och rekrytering till digital aktivitet ansågs som låg. Slutsats: Av studien framgick att mötesplatserna bör arbeta för att stärka de äldres digitala kompetens och motivation för främjande av social delaktighet digitalt. De yrkesverksamma behöver också stimuleras i det digitala utvecklingsarbetet och erhålla kontinuerlig kompetensutveckling. Verksamheterna bör införa en digital strategi för utvecklingens fortlevnad även efter att de fysiska mötesplatserna öppnat upp. / Introduction; Covid-19 has, in addition to restricting social contact with family and friends, also meant that municipal meeting places have stopped their activities for seniors. For many older people, this change has led to a lack of social context and increased loneliness. Trying to encourage the elderly to continue social participation with the help of information and communication technology (ICT) is thus seen as an important part of the health promotion work. Aim; The study aimed to gain an increased understanding of how different municipal meeting places experienced and worked to promote social participation digitally among the target group of seniors during the Corona Covid 19 pandemic. Methods; The study was conducted through a qualitative interview study with a semi-structured interview guide. Ten professionals participated, represented 7 municipal meeting places for seniors in Skåne. The data was analyzed with qualitative content analysis. Results; The majority of the meeting places had changed their operations and instead offered activities of various kinds through ICT. Most of the municipalities also offered IT support during the pandemic. However, the elderly were perceived as difficult to reach and recruitment to digital activity was considered low. Conclusions; The meeting places should work to strengthen the elderly's digital competence and motivation for promoting social participation digitally. The professionals also need to be stimulated in the digital development work and receive continuous competence development. The workplaces should introduce a digital strategy for the survival of development even after the physical meeting places have opened up. Covid-19 social participation digital participation older people senior community centers Covid-19 social delaktighet digital delaktighet äldre mötesplatser för seniorer
57	Den fysiska planeringens möjligheter och begränsningar - att främja fysisk aktivitet Naucler, Agneta January 2015 (has links) Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete. Svar på problemformuleringar och forskningsfrågor kommer att sökas genom en explorativ fallstudie (forskningsdesign) och en kvalitativ innehållsanalys (metod). För att kunna avkoda tillgänglig data har tre huvudsakliga ämnesområden framarbetats: Aktiv transport, sociala aspekter och grönområden och aktivitetsytor. Genom kunskaps- och forskningsöversikten har ytterligare underkategorier till dessa huvudkategorier framtagits. Fyra utvalda dokument, två dokument från Boverket, ett tematiskt från Malmö stad och en fördjupning av översiktsplan från Umeå kommun kommer att behandlas, granskas och analyseras för att se hur de behandlar dessa aspekter. Samtliga granskade (Boverket, Malmö och Umeå) behandlar dessa olika kategorier i sina dokument. Aktiv transport anses viktigt och bör främjas genom stödjande infrastruktur, exempelvis bra, gena och attraktiva gång- och cykelvägar. Korta avstånd mellan målpunkter anses förbättra möjligheterna för aktiv transport och en tät, funktionsblandad stad förespråkas. Mer jämställda möjligheter till fysisk aktivitet behövs och de behöver vara mer anpassade till den mångfald av individer som nu finns i våra kommuner. Ett varierat utbud av tillgängliga, bostadsnära, attraktiva grönområden och aktivitetsytor motiverar till mer fysisk aktivitet. Fler som rör sig ute anses skapa trygghet och i denna trygghet kan möten mellan människor uppstå. I dessa möten finns grogrunden och förutsättningarna för jämställdhet, tolerans, delaktighet och demokrati. Genomtänkta offentliga platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten mellan olika samhälls- och åldersgrupper kan på så sätt förbättra både individens hälsa och samhället i stort. Den fysiska planeringen kan därigenom anses ha en nyckelroll gällande det framtida samhällets utveckling. De granskade dokumenten verkar utgå ifrån att en tät och funktionsblandad stad är hållbart, tryggt och eftersträvansvärt. Detta medan en gles stad anses vara otrygg, icke hållbar och något starkt kopplat till passiva transportmedel. Förtätningsidealen kan innebära intressekonflikter gällande viljan att förtäta ställt mot bevarandet av tätortsnära grönområden. Områden som idag kanske är tillgängliga för fysisk aktivitet och sociala möten. Om samhället ska kunna stödja och främja fysisk aktivitet så krävs även beteendeförändringar för att åstadkomma med tiden hållbara förändringar hos individer (och på sikt samhället). För att uppnå resultat krävs delaktighet från hela samhällstrukturens uppbyggnad, inte bara de fysiska planerarna. Kanske krävs det också att fysisk aktivitet uppmärksammas tydligare, som ett allmänintresse. Även om det är individens slutgiltiga val gällande utövandet av fysisk aktivitet; Skapas inte de fysiska förutsättningarna som främjar fysisk aktivitet, så finns inte ens valmöjligheten för individen. Framtiden planeras idag! fysisk planering stadsplanering samhällsplanering fysisk aktivitet främja fysisk aktivitet urban design urban planering allmänintresse rationell planering förhandlingsplanering fysiska strukturers påverkan aktiv transport passiv transport cykling cykel gång gå promenad motion stråk cykelvägar gångvägar gång- och cykelvägar stödjande infrastruktur sociala aspekter trygghet säkerhet upplevd trygghet hälsa jämställdhet integration delaktighet sociala möten social gemenskap grönområden grönytor natur naturområden aktivitetsytor lekplats lekplatser utegym aktiva mötesplatser allmän plats offentliga platser offentliga ytor fysisk aktivitet utomhus tillgänglighet beteendeförändringar förtätning tät stad funktionsblanda funktionsblandning prioritering trafikslag prioritering aktiv transport planeringsideal hållbart hållbar planering boverket malmö stad umeå kommun
58	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur

Search results