I takt med att Stockholm växer har det uppkommit ett behov av förnyelse och förtätning i stadens mest centrala delar. En förtätning av Stockholm city har resulterat i ett ökat intresse av att kunna bygga på befintliga hus. Detta examensarbete syftar till att undersöka de laster som tillkommer vid påbyggnad av en befintlig stomme, samt hur dessa laster sedan hanteras med hjälp av stomförstärkningsmetoder. Vidare undersökts konstruktörens arbetsprocess fram till den slutgiltiga lösningen. För att genomföra detta har en kvalitativ studie utförts genom intervjuer med sakkunniga konstruktörer. Fyra stycken fallstudieobjekt har valts ut för att analysera de förstärkningsmetoder som praktiserats. För att avgränsa studien undersöks endast projekt som omfattas av påbyggnad med förstärkta befintliga stommar från 60- och 70-talet lokaliserade i Stockholms innerstad. Studiens slutsats visar att de mest problematiska lastfallen som kan uppstå är dels husets stabilitet, vilket medför åtgärder som påverkar byggnadens planlösning, samt grundförstärkning vilket resulterar i komplicerade och tidskrävande förstärkningsåtgärder. Gällande konstruktörens arbetsprocess krävs information och beslut i rätt skeden för att hitta en hållbar och effektiv förstärkningsmetod. Den största risken i processen är konstruktiva ändringar i sena skeden, vilket kan resultera i en sämre teknisk lösning.

Dagens urbaniseringstrend är mer komplex än tidigare. Boverket menar att inflyttningen till städerna fortfarande kommer att öka samtidigt som landsbygdsbefolkningen fortfarande är densamma. Orsaken till denna befolkningsökning i städerna är relaterad till flyktinginvandring. Denna förskjutning i befolkningens geografiska fördelning medför utmaningar och krav som måste hanteras. Den ökande befolkningen i städerna leder till brist på bostäder och andra byggnader, vilket i sin tur kräver innovativa lösningar för att möta efterfrågan. Ett alternativ till att utnyttja obebyggd mark är, att maximera användningen genom påbyggnation på befintliga byggnader. Påbyggnader erbjuder en möjlighet att exempelvis öka stadens bostadsutbud och kontorslokaler utan att expandera stadens geografiska område. För att bättre förstå tekniska utmaningar med påbyggnader, utförs en kvalitativ studie. Syftet är att undersöka och analysera hur bärande stomme och grundläggning har hanterats i praktiken i några olika fallstudieobjekt, samt att utforska perspektiven och riktlinjerna från myndigheter som till exempel Boverket och kommuner. Huvudmetoden i arbetet har varit semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna inkluderar flera olika aktörer såsom till exempel konstruktörer, entreprenörer, geotekniker och representanter från olika myndigheter. Resultatet antyder, att den befintliga byggnadens bärförmåga är av avgörande betydelse för möjligheterna att genomföra en påbyggnad. Behovet av förstärkningsåtgärder varierar beroende på den befintliga byggnadens strukturella egenskaper och vilken verksamhet som bedrivs i den. Förstärkning av byggnadens stomme, med varierande metoder, var nödvändigt i samtliga fall medan grundförstärkning endast behövdes i hälften av fallen och genomfördes då med olika typer av pålning. Majoriteten av påbyggnaderna har utförts med en lätt stomme. Resultatet av arbetet kan ses som vägledande rekommendationer för framtida påbyggnadsprojekt. En central slutsats, är att samtliga undersökta befintliga byggnader kräver någon form av stomförstärkning. Vidare indikerar resultaten att en lätt påbyggnadskonstruktion föredras för att minimera påverkan på den befintliga byggnaden. En viktig rekommendation är, att upprätthålla en kontinuerlig dialog mellan konstruktör och entreprenör under hela projektets gång. Även om det för närvarande inte finns några specifika lagkrav eller förändringar som reglerar påbyggnader, visar resultaten, att kommuner har ett starkt fokus på förtätning av stadsområden. Detta inkluderar möjligheten till påbyggnader för att öka bostadstätheten och utnyttja befintliga resurser mer effektivt. Dessutom strävar Boverket efter att främja principer för cirkulär ekonomi, vilket innebär ökad användning av befintliga byggnader och material i framtida byggprojekt. Detta arbete kommer att analysera fyra olika genomförda påbyggnader, och två påbyggnader, som av olika anledningar inte har genomförts. Det är endast kontors-,parkeringshus- och flerbostadshus- byggnader som kommer att studeras. Detta arbete kommer inte att fokusera på den ekonomiska aspekten eller på miljöaspekter utan endast på de tekniska egenskaperna. / The current trend of urbanization is more complex than before. The Swedish National Board of Housing, Building and Planning states that migration to cities will continue to increase, while the rural population remains the same. The reason for this population growth in cities is related to refugee immigration. The increasing city population also leads to lack of housing and other buildings, which in turn requires innovative solutions to meet demand. An alternative to using underdeveloped land is to maximize the use of existing structures by vertical extension. Superstructures offer an opportunity to increase the city's housing supply without expanding the city's geographical area. In order to gain a deeper understanding of these technical challenges associated with superstructures, a qualitative study is being conducted. The purpose is to investigate and analyze how the load-bearing structure and foundation have been managed in practice in various case study subjects, as well as to explore the perspectives and guidelines from authorities such as The Swedish National Board of Housing, Building and Planning and municipalities. The main method used in the work has been semistructured interviews. The people who have been interviewed include several different actors such as construction engineer, contractors, a geotechnician and representatives from various authorities. The findings indicate that the load-bearing capacity of the existing building is crucial for the feasibility of an extension. The necessity for reinforcement measures varies depending on the structural characteristics and functions of the existing building. Strengthening the building's structure, using various methods, was necessary in all examined cases, while foundation reinforcement was required in only half of the cases, and was then carried out using various types of piling. All extensions have been constructed with a lightweight structure. The results of the study can be viewed as guiding recommendations for future extension projects. A key conclusion is that all existing buildings require some form of structural reinforcement. Furthermore, the results indicate a preference for a lightweight vertical extension construction to minimize impact on the existing building. An important recommendation, for a successful project, is to maintain continuous dialogue between construction engineer and contractor throughout the project. Although there are currently no specific legal requirements or regulations governing vertical extensions, the results show that municipalities have a strong focus on urban densification. This includes the potential for vertical extensions to increase housing density and utilize existing resources more efficiently. Additionally, The Swedish National Board of Housing, Building and Planning strives to promote principles of circular economy, which involve increased utilization of existing buildings and materials in future construction projects. This work will analyze four completed extensions and two extensions that, for various reasons, have not been carried out. Only office buildings, parking structures, and residential buildings will be studied. This work will not focus on the economic aspect or environmental aspects but solely on the technical characteristics.