Syfte: I takt med urbaniseringen ökar bostadsbristen avsevärt. Som en lösning har förtätning blivit en samhällstrend för att främja ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Samtidigt som förtätning minskar segregation och ökar tryggheten i bostadsområden, medför det svårigheter och utmaningar vid bostadsprojektering där dagsljus utgör en stor del av det. I samband med detta har forskning visat att dagsljustillgång utgör positiva effekter hos människors fysiska och psykiska hälsa vilket gör detta till en viktig aspekt. Dock konstateras det att en stor del av svenska hushåll inte uppfyller dagsljuskraven. Som följd av bristande kunskap och engagemang hävdas kommuner inte vilja ta sig an problemet. I dagsläget regleras ingen koppling mellan dagsljus och förtätning i detaljplaneringen vilket ökar betydelsen för en tydligare definiering av dagsljuskrav. För en stadstillväxt är det viktigt att uppmärksamma detta problem och öka medvetenheten hos de involverade aktörerna för att möjliggöra täthet bland bostäder utan att dessa äventyrar varandras dagsljustillgång. Syftet med studien är att undersöka hur väl dagsljus och förtätning kan samexistera i täta bostadsområden. Metod: Studien tillämpar en kombination av kvalitativ- och kvantitativt inriktad forskning där frågeställningarna besvaras genom litteraturstudier, intervjuer och fallstudie. Resultat: Förtätning har en avsevärd effekt på dagsljustillgången där bostäder i bottenplan ofta är de mest utsatta. Olika kvartersstrukturer bidrar till varierade dagsljusförhållanden där detta bör planeras i tidigt skede. Värderingar kring dagsljusplanering skiljer sig mellan byggherre, arkitekt och kommun där varje aktörs åsikter präglas av yrkesroll. För att dagsljustillgången inte äventyras i täta kvartersområden bör stor vikt läggas på avskärmningsvinkel och bröstningshöjd där avskärmningsvinkeln får maximalt uppgå till 50°. Konsekvenser: Det är viktigt att samtliga involverade aktörer delar likvärdigt förhållningssätt till dagsljusplanering. Planering av dagsljus är möjligt i detaljplaneringen och bör ske för att undvika senare problematik. Om samexistens av dagsljus och förtätning ska se bör dagsljuskraven sänkas eller bedömas på bostadsnivå. Om detta inte är möjligt, bör en täthetsgräns införas för att täthet kan ske korrekt utan att äventyra dagsljuset. Begränsningar: Resultatet i studien är tillämpbart för studiens specifika fall, dock kan det implementeras i ett kvartersområde med liknande förutsättningar och därmed generaliseras. / Purpose: As urbanization increases, the need for household grows significantly. As a solution, dense urban environment has become a social trend for promoting an ecologically and socially sustainable society and a strategy for the housing shortage. As densification reduces segregation and increases security in residential areas, it entails difficulties and challenges in housing planning. Daylight constitutes a large part of it. Meanwhile, research has shown that daylight access has positive effects on humans’ physical and mental health. However, a large part of Swedish households does not meet the required daylight levels. It is argued that municipalities do not want to address the problem because the lack of knowledge and engagement. At present, the connection between density and daylight is not regulated in the detail planning which increases the importance of a distinct definition of daylight requirements. In order to allow city growth, it is important to address the problem and raise awareness among the involved actors. It is important in order to enable density among homes without these endangering each other's daylight access. The purpose with this study is to investigate how well daylight and densification can coexist in dense residential areas. Method: The study uses a combination of qualitative and quantitative research. Data is collected through literature studies, interviews and a case study. Findings: Densification has a considerable effect on the daylight access, specifically on the ground floor dwellings. Different typologies contribute to varied light conditions and should be planned at an early stage. Approach to daylight planning differ between the developer, architect and municipality where the opinions of each actor are characterized by the position. In order to not jeopardize the daylight access in dense neighborhood areas, great emphasis should be placed on obstruction angle and sill height of the windows with an obstruction angle no more than 50°. Implications: It is important that all the actors involved share an equal approach to daylight planning. Daylight planning is possible in the detailed planning and should be done to avoid later problems. If the coexistence of daylight and densification is to be seen, daylight requirements should be lowered or demanded at the residential level. If this is not possible, a density limit should be introduced so that densification can take place correctly without jeopardizing the daylight. Limitations: The result of the study is applicable to the specific case of the study, however, it can be implemented in a neighborhood area with similar conditions and thus be generalized.

I Sverige har det funnits en utbredd bostadsbrist under de senaste decennierna och utvecklingen har skett mot större förtätning, målsättningen är att skapa städer med ekonomisk- och socialhållbarhet. Det bortses dock från att tätt planerade städer riskerar att inskränka på dagsljustillgången för de boende. Nordiska klimat med mörka vintermånader och solen som står lågt på himlen skapar en stor utmaning. Forskning visar att god tillgång till dagsljus är viktig för människors hälsa och välbefinnande och det är därför viktigt att skydda dagsljustillgången för boende i svenska städer. Trots detta så är den svenska lagstiftningen för skydd av dagsljus för befintliga bostäder svårtolkad med vaga riktlinjer på vad som kan anses som en rimlig minskning av dagsljustillgång.Denna studie undersöker den aktuella lagstiftningen i Sverige för skydd av dagsljusåtkomst i befintliga byggnader. Med fokus på befintliga bostadshus används resultatet från fördjupade fallstudier över två områden för att undersöka möjligheter för hur en framtida kravställning kan se ut. Förslaget på kravställningen diskuteras med hänsyn till nuvarande praxis.Studiens resultat påvisar att en förtätning av staden i många fall leder till otillräcklig dagsljustillgång i befintliga bostäder och att dagens kravställning för dagsljushantering är bristfällig. Att säkerställa tillräcklig dagsljustillgång i bostäder är nödvändigt redan vid planläggning. Studien visar på ett varierande resultat vid användning av nuvarande föreskrifter och allmänna råd givna av Boverket och den europeiska standarden SS-EN 17037:2018. SS-EN 17037:2018 påvisar ett resultat som är känsligare för förändringar i omgivningen. I kombination med att standarden beskriver den faktiska upplevelsen av ljuset i rummet gör det den till ett lämpligare mätetal för dagsljushantering. Om visionen för framtidens städer ska vara samma som idag bör kravställningen på dagsljus utvecklas. / Over the past couple of decades Sweden has suffered from a housing shortage and the trend towards densification due to ambition of creating cities with economic and social sustainability. It is often missed however that tightly planned cities run the risk of restricting daylight access for occupants. Nordic climates, with their relatively low solar angles and dark winter months pose a particular challenge. An increasing body of research however shows that good access to daylight is crucial to human health and well-being. As such, it stands to follow that protecting daylight access for those living in the city is of great societal benefit. Yet the current Swedish national regulatory structure for protection of daylight access in existing properties gives only vague guidance as to what constitutes an unreasonable reduction of daylight access and/or remedy when an unreasonable reduction in daylight access exists. The resulting uncertainty presents a degree of unwelcome risk to building projects.This study reviews the current state of Swedish legislation for protection of daylight access in existing buildings. With focus on residential buildings it uses results from in-depth case studies to examine possible structures for what a future regulatory framework might look like and discusses the proposal in the context of current Swedish praxis.The study found that in many cases, densification of the city leads to insufficient daylight in existing housing and that today's requirements for natural daylight are inadequate. Ensuring adequate daylight is possible already when planning and should be considered to create a society where human health is secured. The study shows varying results when using current Swedish regulations and the European standard SS-EN 17037:2018. SS-EN 17037:2018 demonstrates a result that is more sensitive to changes in the environment, combined with the standard describing the actual experience of the light in the room making it a more suitable measurement for assessing changes in daylight access for existing properties.