Bebyggelsens täthet i städerna har sedan 1800-talets andra hälft varit en omdiskuterad fråga inom stadsplaneringen både i Sverige och internationellt. Med sina olika åsikter om bebyggelsetätheten har arkitekter och stadsplanerare påverkat planeringen och byggnationen av världens städer. Idag förespråkas en förtätning av städer på många håll och denna utveckling går hand i hand med miljö- och hållbarhetsarbetet med argument om att tätare städer bland annat minskar transportbehovet. Framtidens byggnation av städer förväntas också följa samma linje med förtätning som mål. Städerna blir alltså tätare och tätare, men frågan är då var i städerna som framtidens förtätande byggnation ska ske. För att utreda detta är ett sätt att ta hjälp av den analysmodell som kallas för förtätningsrosen som ger en överblick av förtätningspotentialen i ett utvalt område utifrån temana förtätningsbehov, förtätningstryck, förtätningsutrymme och förtätningsfrihet. I Sverige finns det flera städer som kan antas ha ett särskilt stort förtätningsbehov varav Örebro är ett exempel utifrån att kommunens befolkningsökning mellan 2010 och 2015 var den femte största i landet mätt i antal personer. Utifrån det antagna förtätningsbehovet i Örebro är syftet med denna studie att med förtätningsrosen som metod ta fram ett möjligt underlag för stadsplaneringen och undersöka vilken potential det finns för förtätning i två av Örebros områden, närmare bestämt i Norrby och Tybble. Att testa förtätningsrosens användbarhet i en stad av Örebros storlek utgör ett delsyfte eftersom analysmodellen ursprungligen togs fram för att användas i Stockholm. Studien visar att förtätningsrosen, efter vissa modifieringar, är användbar i en stad som Örebro med slutsatsen att det i de båda analyserade områdena finns potential för förtätning, men att den är större i Norrby än i Tybble.

Uppsala växer så det knakar, på många olika ställen i staden förs nya byggnader upp. Uppsala kommun har en vision om att staden skall växa inåt och att stadsväven skall länkas samman. Samtidigt överklagas ungefär var femte detaljplan i Uppsala kommun. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Uppsala kommuns förtätningsplaner tas emot av stadens medborgare utifrån överklagade detaljplaner. Uppsatsens söker svara på frågorna; av vilka anledningar överklagar folk? I vilken utsträckning är överklagandena kopplade till förtätning? Samt, finns det ett glapp mellan kommunens visioner och medborgarnas syn på hur staden ska utvecklas? Anledningar till överklagande kan huvudsakligen grupperas till tre olika kategorier; att höjden på huset är för högt, att området ändrar karaktär samt trafikrelaterade överklaganden. Majoriteten av överklaganden är kopplade till förtätning även om det inte nämns direkt i överklagandet. Hur väl kommunens visioner stämmer överens med medborgarnas syn på framtida Uppsala är svårare att svara på. En del menar att staden förlorar sin identitet vid nybyggnation medan andra är rädda för skugga och att värdet på sin egna fastighet ska sjunka. Motiven till överklagan är som man kan se helt olika vilket gör det svårt att dra några generella slutsatser.

När städer växer sker det ofta genom olika typer av förtätning. Förtätning innebär att nya bostäder byggs i närhet till befintliga bostäder. Detta kan ske på olika sätt, några exempel på de vanligaste typerna av förtätning är att nya bostadshus byggs i redan etablerade områden eller att ett helt nytt område byggs i direkt anslutning till ett redan existerande bostadsområde. På senare tid har det blivit allt mer populärt att förtäta stadsbilden genom att bygga bostäder ovanpå befintliga huskroppar. Oavsett vilken typ av förtätning man väljer kommer denna att få effekter för den befintliga bebyggelsen, effekterna kan sannolikt vara många och inom olika vetenskapliga områden. Som ett exempel kan man tänka sig att det sker miljöpåverkan på både människor och natur. Effekterna kan dessutom anses både vara positiva eller negativa. Den här rapporten syftar till att undersöka hur man kan gå till väga för att bedöma den ekonomiska effekten av förtätning på befintlig bebyggelse. Rapporten kommer använda sig av försäljningsdata och den hedoniska prisekvationen samt undersöka områdena Norra Djurgårdsstaden och Hjorthagen samt dra paralleller till Hammarby Sjöstad och Hammarby Höjden.

No description available.

The starting point of this project was the sparsely built housing areas, dominated by tall towerblocks, from the Million-program era, to me exemplified by Bredäng, in southwestern Stockholm. Here, there are eight floors high towerblocks placed at an even distance of 50 meters from each other. The initial idea was look at ways to condensate by exploiting empty space in-between tall residential houses, generally.   The project was to change direction, however. What I had labeled as a generic Million-program area, is in fact very much a specific site. Time has passed since Bredäng were built, for 50 years, the site, that already in its cradle were unusually nature-oriented, has grown, and developed an identity. My strategy formed into being taking care of the features I found to be the obvious qualities, and translate them into new buildings on the site. Bredäng is not inner city, and doesn’t need city-oriented additions, but the green areas, on the other hand, is worth preserving, as is the drama in the tall thin houses framing the views, and the contrasts between the shrubby, small-scaled ground level and the grand open spaces.   If I was to state a conclusion it would be that I think that a general strategy for condensation in sparsely planned residential areas is to see each area as its own, and to start with looking at what is already there. / Utgångspunkten för projektet var Miljonprogrammets glesbebyggda höghusområden, som för mig har kommit att exemplifieras av Bredäng, i sydvästra Stockholm. Här är åtta våningar höga skivhus är utplacerade med jämna mellanrum på ca 50 meter.  Tanken var att titta på hur man kan förtäta genom att utrymmen mellan höga skivhus exploateras, generellt.   Projektet kom dock tidigt att ta en annan riktning. Det jag rubricerat som ett typexempel är en specifik plats. Lång tid har passerat sedan Bredäng byggdes, i 50 år har platsen som redan när den byggdes var ovanligt naturpräglad och speciell, vuxit, utvecklats och fått sin identitet. Min strategi blev att använda det jag tyckte var de mest framträdande kvaliteterna i området och försöka omsätta dem i tillägg på platsen. Bredäng är inte innerstad och behöver inte stadsmässiga tillägg, grönområdena, däremot, är värda att ta tillvara, liksom det dramatiska i de stora, höga husen som ramar in vyerna, och kontrasterna mellan det snåriga, småskaliga på marknivå, och det storslagna, öppna ytorna.   Om jag skulle formulera en slutsats är det att jag tror att en generell strategi för att förtäta glesbebyggda områden är att betrakta varje enskilt område som specifikt och utgå från vad som redan finns där.

No description available.

No description available.

Denna uppsats studerar hur staden planeras och förtätas i förhållande till tankar och värderingar om hållbarhet. Frågeställningen besvaras med hjälp av en fallstudie av Kista kommun, som ingår i Stockholms strategiska satsningar i att skapa sammanhållenhet och stimulera stadsutveckling. Två semistrukturerade intervjuer har gjorts av anställda på stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret. Resultatet tyder på att det finns intentioner att förtäta med blandade funktioner. Detta innebär att det ska finnas en balans mellan service, arbetsplatser, kommunaltrafik och bostäder i det förtätade området. Det som anses hållbart med denna typ av planering är att behovet av resor ska minska, samtidigt som staden förser de boende med gångbara urbana miljöer. Utredningar genomförda av experter inom området ska bidra till byggnationens hållbarhet genom att bidra till kunskap som i sin tur kan leda till riktade resurser eller alternativa byggtekniska lösningar. Resultatet av fallstudien analyseras sedan kritiskt i förhållande till vad tidigare teori och forskning har för infallsvinkel på vad hållbarhet är och vilka konsekvenser förtätning kan mynna ut i.

Denna studie har undersökt förtätningen av städer och dess påverkan på gröna områden. Tidigare forskning inom samma område har visat att förtätningen av städer runt om i världen har ökat drastiskt de senaste decennierna och att vissa städer har tredubblats i storlek. Den mest berörda världsdelen är sydöstra Asien där urbaniseringen har ökat med 2,8 % jämför med andra delar av världen. En av de största konsekvenserna som kan medfölja med förtätningen är minskning av gröna områden, vilket påverkar negativt ekosystemet, umgängeplatser, psykiskt och fysiskt välmående av invånarna. Förvandlingen av gröna områden till bebyggda områden har blivit en av de största orsakerna till försämrad livsmiljö världen över.  I denna studie undersöktes fyra svenska städer och för att se hur de hanterar förtätningen samt vilka strategier de använder sig av för att skydda gröna områden. Kommunerna som har undersökts är Falkenberg, Varberg, Halmstad och Helsingborg. Dessa är mellanstora kommuner i Sverige som har haft stor ökning av befolkningen de senaste åren.  Undersökningen har varit baserad på kvalitativa undersökningsmetoder, där intervjuer, dokumentanalys och litteraturstudie har använts för att komma fram till ett resultat. Denna studie resulterade i att förtätningen måste ske ur ett hållbarhetsperspektiv och att det är viktigt att förtätningen är välplanerad. Om gråa ytor tar över de gröna så kan livskvaliten bli försämrad för invånarna. Men det visade sig att de undersökta kommuner har detta under kontroll, där vardera kommun har skapa ett sorts program där skyddandet av gröna områden är en del av programmet

Relationen mellan urbanform och hållbarhet är för närvarande en av de mest debatterade frågorna på den internationella miljöagendan. Hur städer skall utvecklas i framtiden, vilken effekt deras form har på resursförbrukning och social- och ekonomiskhållbarhet är centrala frågor i debatten. Att bygga tätare städer gör att fler människor får god tillgångtill olika funktioner som ligger samlade och kan bidra till ett mer rikt och varierat utbud. Fler människor väljer att bosätta sig i städer, idag bor över 80 % av Europas befolkning i städer och även i Sverige väljer fler att flytta in till städer. 42 % av Sveriges befolkning bor i tätorter med mindreän 60 000 invånare. Inflyttning och tillväxt sker även i småstaden och förtätning sker också här. Examensarbetet syftar till att jämföra platser för förtätning i en småstad genom att ta fram förtätningskriterier som är specifika för staden, dess förutsättningar och dess inriktning för god stadsmiljö och visioner. För att uppnå syftet formuleras även ett antal forskningsfrågor. I studien användsen komparativ metod och baseras på litteratur samt intervjuer med fem informanter. Av resultatet dras slutsaten att vid en förtätning av en småstad måste man se till småstadens kvaliteter. Småstaden står för kvaliteter man fortfarande söker inom stadsbyggande och det är dessa kvaliter som man ska bygga vidare på vid en förtätning. Utifrån koncept god livsmiljö harvärderingskriterierna urbanstruktur, hälsa och rekreation tagits fram. Till värderingskriterierna har ett antal indikatorer knutits. Genom att ta fram ett grundläggande koncept och ur detta utarbeta värderingskriterier och indikatorer, som sedan appliceras på ett projektområde kan olika platser för förtätning undersökas. Den metod som tagits fram för arbetet svararpå frågan ”var” man kan förtäta och ej följdfrågan ”hur”. Av studien framkommer ett antal platser för förtätning av fallstudie orten.