Innan vi kommer in på vad som sker på tak reder arbetet ut hur takets yta kan ses i ett större sammanhang, vilka likheter och skillnader de har till andra outnyttjade ytor i våra städer. Arbetet begränsar sig därefter till att titta närmare på potentialen av att offentliga använda taket. Arbetet syftar därmed till att ifrågasätta och undersöka takets plats inom planeringen, med fokus på dess lämplighet som offentlig plats. Det undersökandet görs med hjälp av en fallstudie inkluderandes fem svenska och två utländska tak vilka är tillgängliga offentligt. Exemplen är hämtade från nutid i form av exempelvis Emporia i Malmö, projekt stadier i form av Park1 i Stockholm samt från historian i form av Hötorgscitys takterrasser. Utifrån teorier av främst Jan Gehl och Tomas Wikström studeras och analyseras platsernas förutsättningar och möjligheter till användande. Det gäller bland annat hur platsen skyddas från störande element och risker, vad de erbjuder för komfort och kvalitéer till besökaren samt i vilken grad densamme har möjligheter att tolka och sätta avtryck på platsen. En utmärkande faktorer har visat sig vara bristande koppling till resten av staden, främst i form av rörelse till och genom platserna. Det har även visats att möjligheterna till utsikt ger goda kvalitéer för en visuell koppling och möjligheter för en betydande del av stadens befolkning att ta del av vyer annars reserverade till ett fåtal. Med fallstudien eftersträvas att ge en bild av hur platserna på taken ser ut. Som komplement till detta läggs en intervjustudie av planerares tankar om användandet av tak där det offentliga användandet av platsen stått i fokus. Det visade sig att taket spelar en medveten roll för olika typer av användningar, där det som offentligt tillgänglig plats är en av dem om än inte den utmärkande. Det reflekteras bland annat kring huruvida taket bör tillföra extra funktioner och kvalitéer till staden och inte ersätta platser i marknivå.

No description available.

Arbetet undersöker på ett gestaltande sätt hur det skulle vara möjligt att utveckla de centrala delarna av Jakobsberg.

Syftet med detta examensarbete är att redogöra förutsättningarna för ett genombrott av bygggemenskap i Sverige med fokus på Örebro. Arbetet beskriver vilka för- och nackdelar med byggemenskap som talar för respektive emot ett genombrott, samt vilka åtgärder som kan göras för att underlätta ett genombrott. Nödvändig teori för analysarbetet insamlades genom att besöka Freiburg i byggemenskapernas hemland, Tyskland, och där intervjua en konsultbyrå som initierar och ger råd om bygggemenskaper. Även i Sverige intervjuades personer med god kunskap om ämnet och på så vis kunde jämförelser och slutsatser dras mellan byggemenskaper i Sverige och Tyskland. Ytterligare teori hämtades från litteratur. Det som talar för ett genombrott av byggemenskaper är: • Möjligheten att utforma sitt eget boende. • Bo i ett individanpassat hem i städernas centrala delar. • Kunna välja grannar innan inflyttning. • Att det är ekonomiskt fördelaktigt med byggemenskap. Det som talar emot ett genombrott av byggemenskaper är: • Projekten tar ofta lång tid och är svåra att på förhand prissätta. • Gruppdynamik och samspel i gruppen kan vara ett problem då det är svårt att komma överens om vissa frågor medlemmarna har olika uppfattning om. • Problematiskt att hitta människor som vill gå med i en byggemenskap med liknande uppfattning om utformning och funktion på det blivande huset. Åtgärder för att underlätta ett genombrott i Sverige är: • Att stöd ges från kommunen genom att byggemenskaper får förtur på köp och val av mark. • Till viss del att människor som vill bli medlemmar i en byggemenskap enklare kan finna varandra. • Att vinna bankernas förtroende till boendeformen och på så sätt få dem beredda att enklare lämna krediter. / The purpose with this thesis is to outline the probability of joint building ventures having a breakthrough in Sweden with focus on Örebro. This thesis describes the pros and cons with joint building ventures and how these speak in favour for a breakthrough. Also, it describes what can be done to ease a breakthrough. Necessary data for the analysis was collected by visiting the city of Freiburg in Germany, the homeland of joint building ventures, and interview a consulting firm, which initiates and gives advice about joint building ventures. Also in Sweden, people with good knowledge on the subject were interviewed in order to provide information necessary to make conclusions and comparisons between joint building ventures in Sweden and Germany. Further data was collected from literature. Reasons speaking in favour for a breakthrough are: • The opportunity of designing your own house. • Live in a personalized home in the city’s central parts. • Getting the chance to choose who are going to become your neighbours. • Economically advantageous. Reasons speaking against a breakthrough are: • Hard to precalculate the cost and time for the project. • Group dynamics and interaction within the group could be a problem when the members have different opinions. • Hard to find other people willing to join a joint building venture who have got the same ideas of how to design the house, what kind of materials to use etc. What can be done to ease a breakthrough in Sweden? • Support from the municipality, giving joint building ventures priority to choose and buy ground. • Make it easier for people who want to join a joint building ventures to find each other. • Get full faith in joint building ventures from the banks in order to easier get credits.

Det råder stor bostadsbrist i många av Sveriges kommuner och fram till 2025 skulle 700 000 bostäder behöva byggas (Boverket, 2016). Förtätning är en av de främsta strategierna inom dagens stadsbyggande då det strävas efter att städer inte ska breda ut sig. Miljonprogramsområdena från 1960- och 1970-talet byggdes med funktionalistiska idéer om luftiga och öppna bostadsområden, vilket gör att områdena är intressanta för förtätning, men vilka värden och svagheter behöver belysas vid förtätning och utveckling? Detta examensarbete har skrivits för Södertälje kommun som vill förtäta stadsdelen Geneta som byggdes under miljonprogrammet. En fallstudie gjordes i Geneta och rapporten syftar till att belysa värden och svagheter i den fysiska strukturen som bör beaktas vid förtätning. För att ta reda på vad som är viktigt att belysas gjordes en litteraturstudie om de dåtida och dagens stadsbyggnadsideal. Genom referensstudier i tre andra kommuner studerades hur förtätning och utveckling sker i miljonprogramsområden på andra håll i Sverige. Med hjälp av litteraturstudien och referensstudierna arbetades en översiktlig strukturplan fram för Geneta. Även platsbesök tillsammans med intervjuer med boende och fastighetsägare utgjorde en viktig del av underlaget.  Miljonprogramsområdena byggdes efter de funktionalistiska stadsbyggnadsidealen som ville komma ifrån de trånga traditionella stadsstrukturerna. Istället skulle öppna strukturer med bostadsmiljöer som hade god tillgång till ljus, luft och natur byggas. Då bilism växte under 1950-talet fick bilen en alltmer central betydelse i stadsbyggandet, därför ansågs trafiksäkra miljöer viktiga och bilpendling mellan bostadsområden och arbetsplatser som självklar. Sedan miljonprogramsområdena byggdes har stadsbyggnadsidealen förändrats avsevärt och idag anses det finnas svagheter med den fysiska strukturen. Barriärer behöver brytas, det enformiga bostadsutbudet behöver kompletteras och den vikande centrumhandeln behöver få ett större kundunderlag. Enligt dagens stadsbyggnadsideal vill man återgå till den traditionella kvartersstaden, städer ska byggas tätare med blandade funktioner och ha en stadsmässig karaktär som skapar liv och rörelse. Vid förtätning bör värdefulla platser som grönområden och gårdsmiljöer beaktas. Förtätning ses som positivt om det kan bryta barriärer och skapa tryggare miljöer, men det är även viktigt att förändringar bidrar till mervärde för stadsdelarna i helhet.  Geneta har många av de typiska funktionalistiska karaktärsdragen. Likt många andra miljonprogramsområden så ligger stadsdelen som en enklav omgärdat av trafikerade leder. Det kan upplevas som isolerat trots att det endast är ungefär 4 km till Södertälje centrum, men med förbättrade stråk både inom stadsdelen och till närliggande stadsdelar kan kopplingar förbättras. Det är tveksamt om det stadsmässiga byggandet med butikslokaler på bottenvåningar skulle fungerar i Geneta då Geneta centrum behöver förstärkas samtidigt som det finns konkurrerande handel. Det begränsade bostadsutbudet behöver kompletteras och det finns mycket potential att utveckla utemiljöerna som är i behov av upprustning. Det finns många fina gårdsmiljöer i Geneta som är barnvänliga. Grönskan och grönområdena ses som en fin kvalité, men de kan även skapa barriärer. Genom förtätning kan bostadsområdena byggas ihop och skapa en mer sammanhållen stadsdel.

Av Sveriges 290 kommuner rapporterade 212 att de lider av en bostadsbrist, Karlskrona kommun är en av dessa.  Dessutom råder det en brist på studentbostäder i Karlskrona och kommunen har blivit rödlistad som studentstad fyra år i rad av Sveriges förenade studentkårer. Undersökningen fokuserar på studentbostadsbristen i Karlskrona och hur bostadsbristen kan motverkas med hjälp av en hållbar förtätningsutveckling. Teorin som har använts till fallstudien är den kompakta staden med inriktning mot centralism vilket är en förtätningsteori. Centralismen handlar om att utveckla staden inåt och utnyttja befintliga infrastrukturer, byggnader och annan mark i staden. Fallstudien handlar om Karlskrona stad och går ut på att hitta goda lägen intill Blekinge Tekniska Högskola för att kunna ge förslag på förtätning av studentbostäder inom 20-minutersstaden.   Undersökningen påbörjades genom en kvalitativ textanalys med ett stort antal källor som hanterar frågor om förtätning, förtätningsstrategier och studentbostadsbrist i Karlskrona kommun. Vilket skapar en grund till fallstudien och gestaltningsförslagens utformning. Fallstudien visar en studentbostadsbrist i Karlskrona och lyfter fram hur kommunen planerar för förtätning, samt ett par lämpliga studentbostadsförtätningsområden. Platsanalyser har gjorts för att se hur de potentiella förtätningsområdena, Galgamarken och Pantarholmen, ser ut. Dessutom har prova på promenader utförts för att se om de föreslagna områdena befinner sig inom 20-minutersstaden. Resultatet har kartlagts detta för att visa vilka sträckor som har valts vid prova på promenaderna. Fallstudien har sedan resulterat i två gestaltningsförslag, de förtätningsstrategier som använts är vindsförtätning och komplementförtätning.   Resultatet av studien har visat på att det är möjligt med en förtätningsutveckling i Karlskrona för att minska studentbostadsbristen. Däremot är det svårt att genomföra en hållbar förtätningsutveckling då den täta staden ofta skapar negativa konsekvenser för miljön och människors hälsa.

Som ett resultat av snabb befolkningsökning och urbanisering finns det ett stort behov av nya bostäder, framför allt i Sveriges största tillväxtregioner. Stadsutvecklingen har de senaste decennierna gått från att glesa ut staden till att allt mer förtäta inom stadens befintliga gränser. Detta riskerar att ske på bekostnad av barns utemiljöer vilka är värdefulla för deras utveckling och välmående. Barns fysiska aktivitet och rörelsefrihet i staden har minskat drastiskt de senaste 50 åren. Av den anledningen är det viktigare än någonsin att det planeras för utemiljöer som möjliggör för en fysiskt aktiv vardag för barn. Idag saknas en etablerad praxis för hur barnperspektivet ska implementeras i den fysiska planeringen. Utan det är upp till kommunerna själva att tolka Boverkets rekommendationer för att uppnå Plan- och bygglagens lagkrav. Den första januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag, vilket sätter större press på fysiska planerare och beslutsfattare att tillvarata barnets bästa i alla beslut som rör barn. Den här kandidatuppsatsen har undersökt vilka olika strategier Uppsala kommun har använt sig av för att implementera barnperspektivet i förtätningsprojekt och huruvida olika strategier har fått skilda utfall gällande hur kvalitativa barns utemiljöer blivit. För att få svar på frågorna har fallstudier gjorts över fyra aktuella förtätningsprojekt i Uppsala kommun vars detaljplaner vunnit laga kraft mellan 2012 och 2018, vilka är Rosendal, Ulleråker, Kvarngärdet och Bruno Liljeforsgata. De granskade fallen påvisar att det kan vara en väsentlig skillnad i hur kommunen arbetar för att få in barnperspektivet i olika projekt. Trots det bedöms alla projekten ha tillgodosett barnperspektivet, dock i varierande grad. I de större projekten, Rosendal och Ulleråker, har goda utemiljöer för barn större förutsättningar för att bli verklighet. Detta på grund av att omfattande utredningar har gjorts, samt att kommunen via markanvisning säkerställt kvaliteter på en mer detaljerad nivå. Till sist hade dessa planer bättre grundförutsättningar att uppnå undersökta kvaliteter då de byggdes i närhet till stora naturområden. I och med de stora skillnaderna i genomförandet bör det tas fram en kommungemensam policy för hur Uppsala kommun implementerar barnperspektivet i den fysiska planeringen för att barn ska ges samma förutsättningar i sin uppväxtmiljö.

Det finns ett behov att ändra människors transportnormer och transportvärderingar. Transportsektorn står för en tredjedel av den globala energikonsumtionen och det är kritiskt att reducera energikonsumtion för att nå tvågradersmålet. För att ändra människors transportbeteende krävs det både beteendeförändring hos människor samt tekniska och infrastrukturella lösningar i den fysiska miljön. Studien använder sig av ”hårda” och ”mjuka” policys som är infrastrukturella strategier kontra beteendeförändringsstrategier för att förklara hur människors transportbeteende kan påverkas. Uppsala kommun har identifierat transportsektorn som en av de tre viktigaste sektorerna att arbeta med för att nå klimatmålen. Denna studie undersöker hur Uppsala kommun och Region Uppsala planerar att utveckla kollektivtrafiken för att få mer människor att resa kollektivt. Detta genomförs genom en innehållsanalys av kommunens översiktsplan och regionens styrdokument. Majoriteten av utvecklingen ligger på att skapa en miljö som förespråkar ett kollektivresebeteende genom förtätning av staden, ökad bekvämlighet, tillgänglighet och enkelhet för att använda kollektivtrafiksystemet. Det finns ambition att göra marknadsföringskampanjer, men de fokuserar endast på att utbilda människor om de kollektiva resmöjligheterna vilket är viktigt, men inte nog för att ändra människors transportbeteende. Det krävs också kampanjer som fokuserar på att ändra människors värderingar och normer, inte endast rationella argument.

I uppsatsen undersöks förtätningsdiskursen på ett kvalitativt sätt utifrån ett folkhälsoperspektiv i Uppsalakommuns stadsplanering. Studien är konstruerad efter forskningsdesignen fallstudie för att i ett jämförande syftenärmare studera två stadsutvecklingsprojekt innehållandes förtätning. De två utvalda fallen är Gottsundaområdetoch Östra Sala backe. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har en kritisk diskursanalys använtssom metod. Det analytiska ramverket har utgjorts av Faircloughs tredimensionella modell. Det empiriskamaterialet har bestått av intervjuer med tjänstepersoner på Uppsala kommun och ett antal plandokument som berörde valda områdenas utvecklingsprojekt. Resultatet visar på en stark förtätningsdiskurs som ger begränsat utrymmetill frågor som rör folkhälsoperspektivet i planering. Förtätningen är främst kopplad till frågor som rör ett ökatbostadsbestånd, men formuleras till viss del olika utifrån områdets förutsättningar och demografi. Den socialahållbarheten beskrivs som ett brett begrepp medan folkhälsa begränsas till en aspekt av den sociala hållbarheten.Förtätningsdiskursen kan komma att tydligare kopplas an till folkhälsa i framtiden, beroende på hur den större samhälleliga diskursen förändras kring förtätning och folkhälsa.

Grönstruktur är en väsentlig del av stadens helhetsintryck och bidrar till livskvaliteten för invånarna på många sätt. Förtätningsstrategier skapar emellertid ett komplext förhållande mellan stadsutveckling och bevarandet av såväl kvaliteten som kvantiteten av stadens grönstruktur. Uppsatsen analyserar strategidokumentet Grönare Stockholm, vars syfte är att fastställa generella riktlinjer och ge strategisk vägledning för hur stadens mål praktiskt ska omsättas. Uppsatsen diskuterar hur grönstrukturen överlag framställs, värderas och beaktas i dokumentet samtidigt som det finns ett motsägelsefullt faktum att stadstillväxt och förtätningär den trendande planeringsideologin i Stockholm. Behovet av stadstillväxt och förtätning används bland annat för att motivera utveckling eller exploatering av grönstruktur som i viss mening inte nyttjas. Därav uppstår funderingar kring om stadens grönområden i framtiden kommer få vara ‘bara grönområden’ eller om det kommer att krävas en funktion för att säkra bevarandet av dessa. Studien angriper frågan genom att bland annat undersöka vilka värden av Stockholms grönstruktur som eventuellt lyfts men även genom att undersöka hur den prioriteras samt vilken roll samhällsplaneraren får i konflikten. Resultatet tyder på att grönstrukturen i Stockholm prioriteras efter de ’mänskliga’ behov som växer fram i staden och att de värden som Grönare Stockholm lyfter är starkt kopplade till sociala frågor.