För att få plats med alla nya bostäder behöver städer växa. Många städer har ökat i area vilkethar lett till att grönmark försvunnit och att behovet av transporter ökat. Ett annat sätt att lösastädernas tillväxt är att förtäta dessa. Förtätning innebär att den mark som redan är bebyggdexploateras ytterligare. Detta kan göras på flera olika vis. Befintliga byggnader kan rivas föratt ge plats åt bättre planerade, eller högre byggnader. Befintliga byggnader kan byggas tilleller byggas på. Ett annat sätt att förtäta är att ändra användandet av gamla byggnader frånexempelvis lagerlokaler till bostäder, eller riva hela områden av gamla byggnader för attåteruppbygga dessa med tätare och högre bebyggelse.Detta examensarbetet fokuseras på vertikala förtätningen som innebär att stadens befintligasilhuett förhöjs. Befintliga byggnader byggs på på höjden, källare och vindar inreds tillbostäder eller befintliga byggnader rivs och ersätts med nya högre byggnader. Precis som vidall typ av förtätning uppkommer vissa problem vid vertikal förtätning. Syftet med dennarapport är att definiera problemen vid vertikal förtätning samt hur dessa problem undviksgenom att använda lättbyggnadselement.Dagsljuskraven som finns i BBR styr när nya byggnader skall projekteras. En viss tillgång tilldagsljus skall finnas i alla rum där man vistas mer än tillfälligt. När nya högre byggnaderuppförs ändras tillgången på dagsljus för intilliggande byggnader och områden vilket kan blimycket problematiskt då det inte finns regelverk som styr detta.Vidare innebär högre hus att ljudet från staden kommer studsa och spridas annorlunda äninnan. Flera människor och funktioner på samma ställe, vilket blir en naturlig förlängning aven förtätning, gör också att bullernivåerna ökar.Vertikal förtätning av städerna medför nya utmaningar även vad gäller brandskyddet. När husbyggs på inryms inte bara fler människor utan ibland även nya verksamheter, vilket leder tillatt nya krav rörande brandsäkerheten måste tillgodoses. Att bygga på nya våningar på redanbefintliga byggnader ger större brandtekniska utmaningar än om ett nytt hus byggs på marken.De fastigheter som skall byggas på uppfördes ofta när andra brandkrav gällde, varför ävendessa måste anpassas för att möta de nya brandskyddskraven.Även tillgängligheten i byggnader är en viktig aspekt att ha i beaktning när påbyggnationerskall göras. Om en byggnad överstiger tre våningar krävs att hiss finns för att rullstolsburnaskall ha tillgång till byggnaden. Dessa regler gäller både vid uppförande av nya byggnader,likväl som vid ändring av befintliga byggnader. De nya våningsplanen måste uppfyllasamtliga krav som ställs i BBR avseende tillgänglighet.Ett problem som blir uppenbart när ytterligare våningar ska byggas ovanpå redan befintligahus är hur den befintliga byggnaden skall klara att bära upp de nya våningarna. Därför måstealltid en rigorös utredning av detta göras innan en påbyggnad påbörjas. För att minskabelastningen på befintlig byggnation kan påbyggnad göras med hjälp av lättbyggnadselement.Rörande de olika problemområden som framkommit kan ses att det egentligen endast är ihänseendet statik de olika påbyggnadsmetoderna skiljer sig nämnvärt åt. I de flesta områdenses ingen större skillnad alls. / In order to accommodate all new homes, cities need to grow. Many cities have increased inarea, which has led to the disappearance of parks and fields and increased the need fortransport. Another way to solve urban growth is to densify them. Densifying means that theland already built is further exploited. This can be done in several different ways. Existingbuildings can be demolished to accommodate better planned or higher buildings. Existingbuildings can be increased in both horizontal and vertical measures. Another way to densify isto change the use of old buildings from, for example, warehouses to homes, or demolishentire areas of old buildings to rebuild them with denser and higher settlements.This report is focused on the vertical densification means that the city's existing silhouette isenhanced. Existing buildings are built on at the heights, basement and attics are furnished tohomes or existing buildings torn and replaced with new higher buildings. As with any type ofdensification, some problems occur in vertical densification. The purpose of this report is todefine the problems of vertical densification and how to avoid these problems by usinglightweight elements.The daylight requirements contained in BBR must be taken under consideration when newbuildings are to be planned. There are supposed to be a certain amount of daylight in allrooms in an apartment where you stay more than temporary. When new higher buildings arebuilt, the availability of daylight for adjacent buildings and areas changes, which can be veryproblematic as there are no regulations that control this. Moreover, higher houses mean thatthe noise from the city will bounce and spread differently than before. Several people andfunctions in the same place, which will be a natural extension of a densification, will alsoincrease noise levels.Vertical densification of cities poses new challenges even regarding the fire protection. Whenhouses are built higher, not only more people but sometimes even other businesses is situatedinto the building which often entails new requirements regarding fire safety must be met.Building on new floors on existing buildings gives greater fire-tech challenges than if a newhouse is being built on the ground. The properties to be built on were often imposed whenother fire requirements applied, so even these must be adapted to meet the new fire protectionrequirements.The accessibility of buildings is also an important aspect to be taken under considerationwhen constructions are to be made. If a building exceeds three floors, a lift is required forwheelchair users to have access to the building. These rules apply to the construction of newbuildings as well as to the alteration of existing buildings. The new floor plan must meet allrequirements set by BBR regarding accessibility.One problem that becomes apparent when additional floors are to be built on top of existinghouses is how the existing building will be able to carry the new floors. Therefore, a rigorousinvestigation of this must always be done before a build-up is commenced. In order to reducethe load on existing construction, construction can be made using lightweight constructionelements. Regarding the various problem areas that emerged can be seen that it is only in theproblem regarding how the existing building is supposed to carry the extra weight where thedifferent methods of building differ greatly. In most areas no, big difference is seen at all.

Lyrik har sedan urminnes tider berört människor djupt och nyfikenheten om varför det förhåller sig så har lett till min uppsats där syftet är att undersöka vilka framträdande språkliga verktyg som finns i dikterna ”Landet som icke är”, ”Hur kan jag säga…” och ”Efteråt (4)”, samt att undersöka deras potentiella retoriska dimension. Den språkliga utformningen, elocutio, har undersökts utifrån ett antal frågor som ställs till dikterna vilka närläses och även analyseras utifrån tanken att ordval och andra språkliga medel ”vill” något med texten. Jag har bland annat funnit anaforer, upprepningar, besjälning, mångtydighet och interpunktion i dikterna. Ofta förekommande verktyg är även starkt värdeladdade ord, bildspråk och kontraster. De språkliga verktygen samverkar med varandra och med retorikens övertygelsemedel ethos och pathos. Vissa partier i dikterna har speciellt många olika stilfigurer och andra språkliga medel i samverkan och bildar då ”förtätning”, en slags intensitet med starkt pathos. Dessa passager kan ha en utökad kraft att beröra läsaren.

Studiens syfte är att undersöka det potentiella dilemmat mellan en stadsplanering som både vill exploatera och bevara grönområden. Detta skapar en intressant frågeställning gällande vilken av de tre hållbarhetsprinciperna som lyfts i praktiken. Det sker en ökad befolkningstillväxt i flera städer i Sverige, vilket ställer krav på bostadsbebyggandet. Grönområden som vakanta områden i staden kan då riskeras att exploateras, samtidigt som vikten av bevarandet lyfts på flera planeringsnivåer. Detta gör att våra frågeställningar är följande:   Hur förhåller sig politiker och tjänstemän till frågan om exploatering av grönområden? Får grönstruktur en prioritet i en tillväxtorienterad planering? Vilken plats får hållbarhet i fysisk planering?   För att besvara syfte och frågeställningar har en fallstudie genomförts över det framtida bostadsområdet Jakobsberg i Karlstads kommun. De metoder som anses har varit relevanta är semistrukturerade intervjuer, där fyra intervjuer har genomförts med både politiker och tjänstemän, samt en kvalitativ innehållsanalys kring Karlstads politiska styrdokument som påverkar den fysiska planeringen av Jakobsberg.   De teoretiska perspektiven berör urbanisering, förtätning, stadsutglesning samt vikten av grönområden. Urbaniseringsprocessen påverkar den miljömässiga planeringen, vilket att viktig att ha i åtanke gällande den fysiska planeringen. Stadens fysiska struktur är viktig för att skapa en hållbar utveckling, där den urbana naturen uppfyller sociala, kulturella och ekologiska aspekter av hållbar utveckling. En analys har genomförts över den insamlade empirin från intervjuer och politiska styrdokument. Resultatet visar att politiker och tjänstemän inte motsätter sig en exploatering av grönområden, och även om grönstruktur får en viss prioritering väger de sociala och ekonomiska incitamenten tyngre. Vår analys visar att det ekonomiska perspektivet prioriteras framför det ekologiska perspektivet för att det finns en stark tilltro att tillväxt är det väsentliga.

Syfte: Med den kraftiga ökningen av befolkning i Sveriges städer och orter skapas det en brist av bostäder. För att kunna tillgodose folkökningen samt den växande efterfrågan att bo centralt väljer kommuner att bygga inifrån. Detta kallas för förtätning vilket kan sätta press på allmänna platser och friytor. Målet med denna studie är att analysera hur förtätning har påverkat Jönköpings stad ur ett socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Metod: De metoder som rapporten har använt är dokumentanalys, enkätstudie, intervjuer och litteraturstudie. Intervjuer har skett med anställda inom Jönköpings kommun, dokumenten som analyserades är från Jönköpings kommun och enkätstudien berör hur Jönköping stad upplevs. Resultat: Resultaten av studien visar att förtätning har inneburit positiva samt negativa konsekvenser för Jönköpings innerstaden. Dessa resultat indikerar dock att de positiva konsekvenserna överväger de negativa. För en bättre hantering av förtätningen i centrala Jönköping krävs det att få en väl förankrad idé av vad som är en lämplig förtätning samt att bättre planering krävs angående utformningen av kvarter/områden. Konsekvenser: De slutsatser som finns är att det krävs väl förankrad idé om vad som är lämplig förtätning för Jönköping samt att bättre planering av utformning av kvarter och områden för att uppnå god social och ekologisk hållbarhet. Begränsningar: Studien har begränsats till Jönköpings Kommun med inriktning i stadskärnan och kommer inte att inkludera glest bebyggda områden. Ekonomiska och politiska faktorer ingår inte i studien utan det baseras på de ekologiska samt sociala hållbarhetseffekterna. / Purpose: With the high growth of population in Sweden’s cities and suburbs comes a lack of housing. To solve this housing problem and the growing demand of living in the central parts of the city have municipalities decided to build from within. This is called densification which can put pressure on public places and free spaces. The goal of this study is to analyse how densification has affected Jönköping city from an ecological and social sustainability perspective. Method: The methods used in the report are document analysis, interview, literature studies and surveys. The interviewees were employed by Jönköping’s municipality. The documents that were analysed are from Jönköping’s municipality as well and the survey is about how citizens experience Jönköping city. Findings: The findings show that densification has both positive and negative consequences for Jönköping’s inner city. These results indicate that the positive aspects of densification outweigh the negative aspects of densification. To better handle densification in central Jönköping requires a well-established notion of what proper densification is as well as better planning when it comes to forming neighbourhoods. Implications: The conclusions that were found is that it is required to have a well-established concept of densification and that better planning is needed when forming neighbourhoods when it comes to achieving ecological and social sustainability. Limitations: The study has been limited to Jönköping Municipality with a focus of the core city and will not include sparsely built areas. The economic and political factors will not be included in this study which will instead be based on the effects of ecological and social sustainability.

Syfte: I dagens samhälle pågår en urbanisering som leder till en ökad förtätning i våra städer. Ökad förtätning kan leda till att ny mark i redan befintlig stadsmiljö behöver tas i anspråk. Denna mark är ofta grönytor eller parkeringsplatser. Det finns tidigare studier som visar på naturens positiva effekter på människans mående och den sociala hållbarheten. Däremot finns begränsat med tidigare forskning som visar på hur grönområden hanteras vid förtätning av städer. Målet med denna fallstudie är att bidra med ny kunskap om hur den sociala hållbarheten kan bevaras i ett område där förtätning planeras. Metod: För att uppnå det uppsatta målet har fallstudien genomförts med dokumentanalys samt en litteraturstudie som legat till grund för intervjuerna. Efter att ett välarbetat intervjuunderlag tagits fram genomfördes sex intervjuer. Tre stycken på två olika kommuner, två med arkitekter och en med en byggherre.   Resultat: Kommunernas och övriga aktörer ser det som viktigt med ett bra samarbete mellan inblandade aktörer. Det som driver arbetet idag är tjänstemännens kompetenser. Kommunerna försöker arbeta med inkludering, trygghet och segregation för en social hållbarhet. Detta genom att arbeta med multifunktionella ytor samt mötesplatser. Det är också något som övriga aktörer försöker arbeta med. Aktörerna försöker också ge utemiljöerna större fokus men menar att ambitionsnivån beror på hur omgivningarna ser ut. Kommunerna anser att man måste ha en hög ambitionsnivå från start då man inte alltid når hela vägen vid det färdiga resultatet. Arkitekterna upplever att de har olika mycket inflytande vid olika typer av projekt. Konsekvenser: Efter genomförandet av arbetet kan konstateras att ämnesområdet är komplext. Urbaniseringen påverkar dagens stadsplanering och är något som involverade aktörer måste arbeta med. Faktorer som påverkar hur frågan om social hållbarhet arbetas med är bland annat kunskap, engagemang och ekonomi. Slutsatser som kan dras är att om engagemang och kunskap saknas så arbetas inte området med och byggnationens ekonomiska vinning prioriteras högst. Rekommendationer är: Tydligare och mer detaljerade krav gällande grönområden behövs för att ämnet ska arbetas med utan att aktörers engagemang driver frågan. Krav på uppföljning gällande genomförande av planerat grönområde för att det inte ska kunna prioriteras bort på vägen. Naturen behöver få ett ekonomiskt värde så att det blir tydligt vad det kostar samhället att naturen inte prioriteras.  Begränsningar: Arbetet är begränsat till att behandla grönområden vid förtätning och inte övriga delar av förtätning. Det är också begränsat till att behandla den sociala hållbarheten och inte övriga hållbarhetsaspekter. Även en begränsning till svenska kommuner med ett invånarantal på 50 000 till 120 000 samt aktörer involverade i projekteringsfasen finns. / Purpose: Urbanization is taking place in today´s society, leading to an increased densification in our cities. Increased densification may lead to new land being claimed in the urban environment. This land is often green spaces or parking lots. Previous studies show the positive effects of nature on human well-being and the social sustainability. However, there is limited previous research which shows how green space are handled during city densification. The aim of this case study is to contribute with new knowledge about how social sustainability can be preserved in an area where densification is planned. Method: To accomplish the purpose of the case study, a document analysis has been made and a literature study has been conducted which formed the foundation of the interviews. 6 interviews were carried out after producing a well-worked interview guide. 3 interviews with two different municipalities, 2 with architects and 1 with a developer. Findings: Both the municipalities and the other actors find it important with a well-functioning cooperation between all actors involved in the process. Today it is the officials’ competencies which leads the work forward. The municipalities are working with inclusion, security, and segregation to achieve social sustainability. This by focusing on making areas multifunctional and creating meeting spaces. This is also something the other actors are working with. The architects and the developer are also trying to give the outdoor environments bigger focus however the level of ambition depends on the opportunities in the surroundings. The municipalities believe that one must have a high level of ambition at the beginning since the finished result not always fulfil what is planned. The architects experience different possibilities to impact in different kinds of projects. Implications: After completion of the case study, it can be stated that the subject area is complex. The densification affects the urban planning and is something that the actors must involve in their work. Factors affecting the work with social sustainability is knowledge, commitment, and economics. Conclusions that can be made is that if commitment and knowledge is lacking, the subject area is not worked with and the economic gain of the construction is given the highest priority. Recommendations is: Clearer and more detailed requirements regarding green space is needed if the subject is going to be worked with without the commitment of actors involved. Requirements of monitoring implementation of planned green space to ensure that it is not de-prioritized during the construction process. Nature must be given an economic value to make sure the cost for the society, if nature is not prioritized, is clear. Limitations: This case study is limited to treating green space in densification and no other parts of the densification. It is also limited to social sustainability and not the other sustainability aspects. There is also a limitation to Swedish municipalities with a population between 50 000 and 120 000 and actors involved in the design phase.

Begreppet hållbar utveckling innefattar ekonomisk, ekologisk och social utveckling och innebär att de tre hållbarhetsvärdena ska vara likvärdiga och bör samarbeta intimt med varandra. Planeringsidealet förtätning är ett sätt att planera och utveckla städer som har blivit en mer populär planeringsstrategi under de senaste två decennierna och är motsatsen till sin föregångare utglesning. En kommun som arbetar ambitiöst med förtätning är Linköpings kommun där förtätning och hållbar utveckling går hand i hand och kommunen är tydlig med att Linköping tätort inte ska utvecklas utanför befintliga stadsgränser.   Den här studies syfte är att belysa hur förtätning tillämpas i Linköping tätort samt granska om förtätning bidrar till en hållbar utveckling. Studien ämnar även att undersöka de primära faktorerna i hållbarhetsvärdena som kommunen anger vara skälen till förtätning, samt hur förtätning har konsekvenser på stadsmiljön. De teorier och tidigare forskning som analyseras förklarar och ger exempel vilka konsekvenserna kan vara av en förtätning ur ett hållbarhetsperspektiv. För att besvara syftet har empiri insamlats genom kvalitativa innehållsanalyser av två olika policydokument samt kartor över Linköping från 2002 och 2019.   Det insamlade materialet från empirin och teorin analyserades och jämfördes. Empirin påvisade att de största skälen till att Linköpings kommun arbetar med förtätning är för att inte använda sig av viktig jordbruksmark, koppla samman stadsväven och effektivt använda sig av markresurser. Detta ska leda till möjligheter att utveckla kollektiv-, gång- och cykeltrafik, minskade klyftor mellan områden och en ökad trygghet och jämlikhet i staden. Slutsatsen utifrån analysen av empirin och teorin blev att de positiva effekterna förtätning har på hållbar utveckling i Linköpings tätort väger tyngre än de negativa konsekvenserna.

Förtätning används idag som en strategi vid planering av städer i Sverige. Det framgår från flera olika styrdokument, både statliga och kommunala. Förtätning anses som hållbart ur sociala, ekonomiska och miljömässiga perspektiv. Det finns idag en bostadsbrist i Stockholm och kommunen vill lösa detta genom att bygga inåt i staden. De anser att förtätning leder till flera positiva sociala aspekter som närhet, integration och minskad bilanvändning. Syftet med studien har varit att undersöka om förtätningsstrategin är socialt hållbar. Detta har gjorts genom att undersöka den fysiska planeringen av stadsbyggnadsprojektet Hagastaden detaljplanområde 1 i Stockholm. Genom att granska litteratur och olika styrdokument om social hållbarhet och förtätning har material och kunskap samlats som grund för forskningen. Med denna vetenskapliga grund har sedan den fysiska planeringen av privata- och offentliga ytor, gaturum och bebyggelse studerats. Resultat från metoderna har sedan jämförts med rekommenderade värden från UN habitat och Spacescape. Därefter har svar kunnat ges kring sociala för- och nackdelar angående förtätningsidealet och Hagastadens planering. Facit har visat att förtätningsidealet är ett komplicerat ämne där en positiv aspekt ofta kan vara negativ i ett annat hänseende. Genom förtätningsidealet kan i vissa fall en konflikt uppstå mellan snabb ekonomisk tillväxt och den sociala hållbarheten. Det visar sig genom arbetet i form av högt exploateringstal på grund av hög bebyggelse som skapar minimalt insläpp av dagsljus samt bristfälliga privata ytor. / Densification is today being used as strategy for urban planning in Sweden. This is evident from various different planning documents, both governmental and municipal. Densification of cities is considered to be sustainable both from socially, environmental and economic perspectives. There is a housing shortage in Stockholm and the municipality want to solve it by densifying the city. They believe that it will lead to constructive social aspects as vicinity, integration and reduced car use. The purpose of this study has been to examine if urban densification is socially sustainable. To answer this question examination of the physical planning of the urban densification project Hagastaden detaljplanområde 1 in Stockholm has been made. Studying of literature and different documents about the subject made it possible to gather material and knowledge which has been used in this research project. Investigation of physical planning, the private and public areas, the street scenes and the built environment were performed. Results from the methods have been compared with recommended values from UN Habitat and Spacescape. Through this evaluation answers to the question about the social sustainability of the area has been proposed. The results show that the ideal of the compact city is a complexed matter where one positive object often at the same time can be negative in another regard. Within the compact city ideal there might be a conflict between economic growth and the social sustainability. The gravity of this is shown in the large scale and tall buildings which creates environments in the city with insufficient daylighting and deficient private and public space.

För att uppnå hållbara livsstilar finns idén om en tät, sammanhållen och funktionsblandad stadsutveckling som ett ideal. Således ses att bygga en tät stad som en riktning mot att bygga hållbart, både inom den sociala, ekonomiska och ekologiska aspekten. Problemet som denna studie vill belysa är att det inte finns en enhetlig och tydlig definition av vad socialhållbarhet innebär i en stad. Trots detta kopplas begreppet täthet till social hållbarhet.Syftet med uppsatsen är således att utveckla en djupare förståelse för hur begreppen socialhållbarhet och täthet förhåller sig till varandra i kommunal planering. Vidare ska begreppen undersökas var för sig för att påvisa sambandet mellan täthet till social hållbarhet. Arbetet avgränsas geografiskt till Örebro kommun. Detta för att Örebro kommun är omnämnd för sin handlingsplan för hur Örebro stad ska förtätas enligt Boverkets idéskrift “Rätt Tätt”.Frågeställningen ifrågasätter hur täthet och social hållbarhet förhåller sig till varandra i kommunal planering. För att besvara frågeställningen ställs två underfrågor kring hur Örebro kommun förhåller sig till täthet respektive social hållbarhet på översiktsplanenivå. Den teoretiska utgångspunkten utgår ifrån definitionen av begreppen täthet och socialhållbarhet, då dessa anses vara relevanta utgångspunkter. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna har sambandet mellan den fysiska planeringen och människans sociala livundersökts. Resultaten visar att en tät stad och social hållbarhet påverkar och bidra till varandra. Genom arbete mot att skapa en tät stadsstruktur kan med andra ord en ökad social hållbarhet uppnås. Även om den fysiska planeringen används för att förbättra sociala faktorer kan den inte som enskild faktor garantera ett visst utfall, utan endast skapa förbättrade möjligheter och förutsättningar är att uppnå en ökad social hållbarhet.

Stockholmsregionen har under de senaste åren präglats av en enorm tillväxt och trycket på nya bostäder och attraktiva stadsmiljöer ökar ständigt. Hur denna tillväxt ska ta sig uttryck i form av ny bebyggelse beskrivs från regional nivå i form av RUFS (Regional Utveckling För Stockholm) till kommunal nivå i form av översiktsplaner och detaljplaner. I RUFS 2001 och RUFS 2010 presenterades idén om regionala stadskärnor, vilka är tänkta att fungera som regionala motpoler som kompletterar men också konkurrerar med den starka kärna som finns i regionen; Stockholms innerstad. En av de regionala stadskärnor som pekats ut är Täby centrum-Arninge, vilken är föremål för detta arbete.   I centrala Täby pågår det i dagsläget planläggning av flera stora områden där syftet är att skapa attraktiva stadsmiljöer, vilket enligt RUFS är något som ska prägla de regionala stadskärnorna. Tre stora områden, Västra Roslags-Näsby, Täby centrum och Galoppfältet, är under utveckling men rent fysiskt hänger dessa områden inte samman då de separeras av barriärer i form parkeringar, spårområden och impedimentområden. För att stadskärnan ska upplevas som en helhet och en sammanhållen stad saknas det helt enkelt en översiktlig strukturplan som visar hur alla dessa områden kan hänga samman. Från kommunens sida har det funnits intentioner om att starta detta arbete, men än så länge har inget utretts i frågan. Syftet med detta arbete har därmed varit att producera en strukturplan för centrala Täby, där målet har varit att presentera idéer om hur de pågående utbyggnadsområdena kan bindas samman på ett urbant sätt i syfte att skapa en gångvänlig, hållbar och attraktiv stadskärna. Från Täby kommuns sida har man varit intresserad av konkreta idéer och planer i samband med detta arbete varför fokus har legat på att producera högkvalitativa illustrationer och plankartor och inte en alltför djupgående text. För att ta fram underlag inför framtagandet av planförslaget har studier av referensprojekt och pågående planer genomförts samt en analys av det avgränsade området som arbetet behandlar. Vidare har intervjuer med tjänstemän på kommunen och med en bostadsrättsförening genomförts. Dessutom har en enkätundersökning gjorts på Åva Gymnasium i centrala Täby i syfte att ta reda på vad som skulle påverka ungdomar att bo kvar i kommunen efter studenten, då detta är ett problem som kommunen tampas med. Arbetet har resulterat i en strukturplan med tillhörande kartor och illustrationer som redovisar antalet nya bostäder, ny kontorsyta, nya parker, nya gång- och cykelstråk och nya kollektivtrafikslösningar, samt hur de barriärer som finns kan hanteras. Slutligen har en jämförelse gjorts mellan ett antal mål som sattes upp i arbetets början och resultatet för att mäta graden av måluppfyllelse i planförslaget. Jämförelsen visar att planförslaget till hög grad uppfyller målen och mycket väl skulle kunna fungera som underlag i kommunens framtida arbete med den regionala stadskärnan.

En undersökning av alternativa boenden i Hovsjö, Södertälje, anpassade efter ett varmare svenskt klimat. En typ av kollektivboenden inom befintligt hyresrättsystem där hyresgästerna gemensamt sköter dagvattensystem och odling för att förbereda sig för ett folktätare och varmare Stockholm. Projektet är en sammanställning av en rad typologier av alternativa boendemiljöer som framkommit under processens gång. Alla typologier följer samma tema där fasaden blivit ett rum, ett klimatskikt för reglering av dagsljus och isolering - en förlängning och omprogrammering av det privata rummet. Projektet är ett resultat utifrån en undersökning av aktuella klimatrapporter utgivna av Stockholms län, i första hand baserade på undersökningar av SMHI. Övriga inspirationskällor och undersökningar har varit svenskt eko-vänligt byggande och traditionell japansk arkitektur i form av relation mellan natur och boende. Huvudsyftet har varit att undersöka en annorlunda stadsstruktur som inte ser klimatförändringarna som enbart problem utan tar tillvara på ett varmare och blötare klimat som i sin tur gynnar sociala aspekter och hållbart byggande. / A research of alternative living in Hovsjö, Södertälje, adapting to the circumstances of a warmer, Swedish climate. It is a sort of collective housing within the existing network of apartments, where  residents together operate the surface water and urban farming to prepare for a more warm and densely populated capital. The project consist of a number of typologies of alternative housing, where the facade has become a room its self. It regulates daylight and offers isolation but is also an extension of the private room and a connection to the surrounding nature and neighbors. The project is a result of a climate research based on reports published by the Stockholm county. It’s basic data for the surrounding municipalities to adapt and prepare for a warmer climate year 2100. Other sources of inspiration has been Swedish eco-friendly architecture and a study trip to Japan regarding their traditional housing, where nature blends with indoor spaces. The main purpose has been to consider a warmer climate as an opportunity to change rather than an obstacle, and therefor take advantage of its circumstances to strengthen social aspects and sustainable housing.