I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur mikroparker i Örebro används kontra hur platserna framställs och beskrivs av Örebro kommun. För att genomföra detta observerade vi två mikroparker i Örebro och läste kommunala dokument som berör mikroparkerna. Underlaget analyserades utifrån begreppet territorialitet för att identifiera hur mikroparkerna planeras, definieras och används. Uppsatsens resultat indikerar att mikroparkerna i Örebro inte används till fullo på det sätt som kommunen beskriver. Enligt Örebro kommun är mikroparkerna platser för naturupplevelser, återhämtning och lek i stadsmiljö. Detta är beskrivningar som kopplas till rekreation och sociala funktioner. Observationer visade att platserna främst passerades av fotgängare och cyklister samt i ett fåtal fall användes för att vänta på skjuts eller på en person. Därmed kan mikroparkerna närmast betraktas som passager med estetiska funktioner. En förklaringsmodell till det observerade handlings- och rörelsemönstret kan vara att Örebro kommuns framställning av mikroparkernas betydelse och användningsområde är territoriellt underordnat omkringliggande platser och funktioner, exempelvis intilliggande stråk.

Buller har utifrån forskning visat på en stor påverkan av människors hälsa och är dessutom den miljöstörning flest människor utsätts för i Sverige. Vidare kan buller ge upphov till problem med hjärt-och kärlsjukdomar samt bidra till sömn- och koncentrationssvårigheter. Trafikbuller är den vanligaste ljudkällan och med utgångspunkt i kartläggningar för vägtrafikbuller, anses boendemiljöer tillhörandetvå miljoner svenskar inte uppnå riktlinjer för buller i utomhusmiljön. Ljudkrav har funnits sedan slutetpå 1940-talet under olika namn och regelsamlingar. Byggnadsstadga, BABS 60 och Svensk byggnorm67 var de regelverk som tillämpades under miljonprogrammet, då en miljon bostäder uppfördes underår 1965 och 1974. Miljonprogrammets fastigheter är nu över 50 år och byggnadernas tekniska livslängdbörjar närma sig slutet där ungefär 165 000 av miljonprogrammets bostäder behöver upprustas. Isamband med en renovering är det aktuellt att beakta ljudisoleringen för att åstadkomma byggnadersom uppfyller dagens ljudkrav. Kvartersstrukturen för miljonprogrammets flerbostadshus är ofta öppenmed stora avstånd mellan huskropparna samt outnyttjade ytor vilka kan locka till förtätning. Syftet medexamensarbetet är därav att utreda akustiska utmaningar kopplat till arkitektur, byggteknik, gårdsmiljöoch omgivning för att kunna skapa en bättre ljudmiljö vid en renovering och förtätning i ettbostadsområde från miljonprogrammet. Studien innefattar en litteraturstudie inom områdena arkitektur, akustik, ljudkrav, renovering ochförtätning för att skapa en teoretisk grund. Vidare grundar sig studien i en fallstudie för ettmiljonprogramsområde i Malmö, bestående av platsanalyser utifrån metoderna Serial vision, Lynch ochGehl samt ljudanalyser i form av ljudmätningar och subjektiva upplevelser av ljudmiljön.Konceptutvecklingen baseras på teori, bullerkartläggning samt platsens förutsättningar vilketvidareutvecklas genom att ta hänsyn till platsanalysernas resultat. Två av fallstudiensbyggnadskonstruktioner undersöktes för att genomföra simuleringar och beräkningar att jämföra mednuvarande ljudkrav och riktvärden. Utifrån teori, fallstudie och beräkningsresultat prövades ochutvärderades olika åtgärder i syfte att uppfylla dagens ljudkrav och skapa en bättre inre- och yttreljudmiljö. Studiens resultat visar på att lägenhetsavskiljande innerväggar samt bjälklag i betong uppfyller ljudklassC för ljudnivåskillnad enligt nuvarande ljudkrav, däremot uppfyller inte bjälklagen kravvärdena förstegljudsnivå. Vidare uppfyller bostäderna kravställningen för ljudisolering mot yttre ljudkällor utifrånstudiens ljudmätningar. Med Malmö stads bullerkartläggning som utgångspunkt överstiger denberäknade inomhusljudnivån kravvärdet för tre av nio fall. Ett tidstypiskt bostadsområde, med öppenbebyggelsestruktur och omgivande trafikleder uppfyller inte riktvärdena gällande ekvivalent ljudnivåvid uteplatser utifrån utförda ljudmätningar. Däremot uppfylls riktvärdet för den maximala ljudnivånvid uteplatser. Slutligen uppfyller även fasadmätningarna riktvärdet vid fasad. Åtgärdsförslagen i form av stegljudsdämpande skikt förbättrar stegljudsnivån så att ljudklass C eller Buppnås. Förtätningsförslaget medför att ljudnivån inom området generellt minskar med 10 dB. Befintligbebyggelse skärmas av genom att ny bebyggelse placeras parallellt med trafikleden, uppförda i tvåförskjutna rader för att minska bullerspridning in till gårdarna. Även fönsterfria gavlar nyttjas därtillbyggnader ansluter mot den befintliga bebyggelsen och skapar en effektiv bulleravskärmning. För attskapa en ljuddämpad sida för samtliga tillbyggnader i förtätningsförslaget krävs ytterliga åtgärder i formav till exempel akustikskärmar. Utifrån studiens bullerkartläggning medför förtätningen att de befintligauteplatserna uppfyller riktvärdena för ekvivalent ljudnivå. Eftersom ljudnivån inom området minskarantas ljudmiljön även upplevas betydligt mer behaglig. De sänkta ljudnivåerna vid fasaderna skapar ävenstörre marginaler till kravställningen gällande ljudisolering mot yttre ljudkällor. Utöver förbättradeakustiska aspekter medför förtätningen förändrade gårdsbildningar där platsens positiva kvaliteter värnatsom.

Varför människor väljer att färdas i vissa miljöer är mer komplext än enbart avståndet dit. Miljöns olika aspekter måste därför kartläggas för att sedan jämföras för att tydliggöra vart utvecklingen ska ske, samt hur gestaltningen för den urbana miljön ska formas. Arbetets syfte är att klargöra vilket av de fyra utvecklingspotentiella områden efter resultat från projektet Jämtlandstråket, som bör prioriteras för att främja tågpendligen i Brunflo. Östersunds kommun har döpt dessa fyra områden till luckor. Brunflo ingår i Östersunds kommun som har som mål att växa från 60 000 invånare till 65 000 invånare till år 2040. Att utveckla ett stationssamhälle påverkar inte kringliggande tätorter negativt utan tvärtom. Tillväxten ökar hos befolkningen inom ett stationssamhället som utanför, vilket gör arbetet viktigt för att förstå vilken av de fyra luckorna som bör prioriteras för vidareutveckling. Genom två faser har arbetet analyserats för att bidra med underlag för beslutfattande av lucka och urban utformning. Den utredande fasen ger relevant information om Brunflos historia, Brunflo idag och vad som väntar i framtiden. Hur de olika luckorna relateras till tågstationen och i viss mån även centrumområdet i Brunflo och vad de olika luckorna har för styrkor, svagheter, möjligheter och begränsningar jämförs. För att bidra med en effektiv markanvändning sammanfattas resultatet därefter i påverkandefaktorer och effekter för vidare gestaltning och poängsättning efter planindikatorer. Resultatet blev att lucka 2 har störst utvecklingspotential för att främja tågpendligen, främst för dess färdrutts koppling till aktiviteter, närhet till centrumområdet och effektivitet i tid. Färdrutter har undersökts genom en platsanalys med noteringar av upplevelser i gaturummen mellan tågstationen och luckorna. Litteraturstudien visar att lucka 2 främst bör utgöras av bostäder men även erbjuda varierade funktioner. Genom förtätning av Brunflo kan stationssamhällets hållbarhet ökas socialt, ekonomisk och ekologiskt. Då fler uppmuntras att resa kollektivt eller via tåg, ökar den ekologisk hållbarheten. Fler lokaler erbjuds verksamheter inom Brunflo vilket ger en stärkt ekonomi och närhet till aktiviteter. Detta ökar attraktiviteten och den sociala hållbarheten med bland annat varierade bostadsformer och närhet till hälsoscentral. Den andra fasen är den gestaltande fasen där placeringen av en ny kvarterstruktur har in uerats av referensprojekt som bostäderna på Fiskvägarna, Stationssamhället Västra Roslangs-Näsby och studentbostäder Campus LTU tillsammans med en synlighetsanalys för att stärka orienterbarheten. Nyckelorden för gestaltningen är tillgänglighet och attraktivitet som identiferades som återkommande ledord från den utredande fasen. Resultatet redovisas med visionsbilder, gatusektioner och en upplevelselinje för färdrutten från lucka 2 till tågstationen. Gång- och cykelvägarna förstärks med tydligare kopplingar till kulturrika områden, busshållplatser, landmärken, belysning och er sittplatser.

Sunlight is important for humans’ health and wellbeing. With urban densification on the rise, the access to sunlight in people’s homes seems to become more and more of a luxury. This paper aims to study how the access to sunlight is handled in detailed development plans in the town of Umeå. To answer the research questions three detailed development plans were studied. First, the handling of sunlight in the planning descriptions was described. Then a content-analysis was conducted of the consultation reports and the verdicts from the Land and Environment Court in these cases regarding sunlight. The conclusion of the study was that the people affected by the plan wanted the social sustainability and their right to a good quality home environment to be more prioritized in the detailed development planning process. The municipality disagreed and stated that the plans would entail economic and environmental benefits. The Land and Environment Court seemed to, in lack of strict regulations, decide at random if the lack of sunlight would be a significant inconvenience or not for the people affected by the plans.

Further expansion of the city, such as the one triggered by modernism, is no longer a reasonable option. Planners and scientists have now realised the negative effects of urban sprawl. These among others include larger distances and lack of facilities. The effect of modernism can be noted in Malmö as population density has decreased between 1960 and 1990. Today Malmö expresses a desire to increase population density by letting the city grow within its existing borders. Malmö sees this as a possibility to create a more vibrant and safer urban environment. Urban densification is therefore seen as a mean to improve existing urban environment. This study aims to investigate how densification creates urban qualities and thus a better urban environment. To understand this, we have reviewed planning documents produced by Malmö’s planning office as well as literature about the subject. We have also interviewed planners at Malmö’s planning office. Based on the planning documents, interviews and literature we have found the urban qualities proximity, encounters and safety. These urban qualities can be acquired by densification, but only if it is combined with mixed use.

Denna studie har i syfte att redogöra hur kommunerna Solna och Danderyd arbetar mot omställningen av hållbar mobilitet i relation till policyer, hur de formar kommunerna, samt hur detta skiljer sig kommunerna emellan. För att undersöka detta har en kombination av två kvalitativa metoder tillämpats, dessa är dokumentanalyser av policyer och styrdokument, samt intervjuer med kommunernas tjänstepersoner. Studien har utgått från en teori om ämnet hållbar mobilitet och har vidare kompletterats med tidigare forskning och begrepp som står i relation till ämnet. Dessa perspektiv har sedan kopplats till vårt resultat för att bidra med till en analys som besvarar studiens huvudsakliga syfte. Det som framkom av studien är att kommunerna har många likheter i deras styrdokument och mål för hållbar mobilitet. Studien visar även ett antal skillnader i sätten som Solna stad och Danderyds kommun implementerar hållbar mobilitet i deras samhällsplanering. Båda kommunerna implementerade en stor del icke-tvingande åtgärder för att försöka påverka attraktiviteten i hållbara transportmedel för att attrahera bilresenärer. Varierande förutsättningar utifrån den övergripande bebyggelsestrukturen ses kunna påverka möjligheten att implementera aspekter som främjar hållbar mobilitet. Vidare gick det att identifiera skillnader i invånarnas och politikens inställning till ett ökat hållbart resande resulterar också i olikheter mellan de kommunala förutsättningarna.

Invånarantalet i Sverige ökar och bristen på bostäder likaså. Mark att bebygga minskar och förtätning är något som det pratas mycket om. Tredimensionell fastighetsbildning infördes år 2004 och ett motiv till det var för att underlätta vid på- och nybyggnation på befintliga byggnader. Detta har dock inte skett i så stor utsträckning och man kan fråga sig varför? I detta arbete kommer svårigheter och möjligheter med vertikal förtätning att undersökas och även varför möjligheten inte används i så stor utsträckning. Arbetet är en kvalitativ studie som grundar sig på en fallstudie, litteraturstudie och intervjuer. Examensarbetet är begränsat till vertikal förtätning med tredimensionell fastighetsbildning och de fastighetsjuridiska frågor som kan uppstå. Förtätning innebär att man bygger nya byggnader eller utökar befintliga byggnader på höjden inom redan befintlig bebyggelse. Fördelarna med vertikal förtätning är att det är yteffektivt och inga grönytor tas i anspråk. Genom tredimensionell fastighetsbildning skapas en egen fastighet som avser endast påbyggnationen. Tre påbyggnadsprojekt har undersökts och utretts varav två ligger i centrala Stockholm och ett projekt ligger i centrala Jönköping. En genomgång av detaljplaner, lantmäteriförrättningar och informationsunderlag samt intervju med fastighetsbildningskonsulter och lantmätare har legat till grund för resultatet. Även en genomgång av möjliga platser för andra liknande projekt presenteras. Projekten har många likheter men också skillnader gällande rättighetslösningarna, storlek och omfattning. Svårigheter som uppmärksammats är rättighetslösningar, planändring, samverkan mellan olika ägare samt okunskap om processen och tredimensionell fastighetsbildning. De möjligheter som uppmärksammats är att vertikal förtätning sparar på grönområden då man bygger på befintliga byggnader. Då påbyggnationen leder till fler människor inom samma område kan bland annat infrastrukturen användas mer effektivt. Vid användning av tredimensionell fastighetsbildning vid påbyggnationen kan vi få en mer blandad stad genom att få in flera typer av användningar och upplåtelseformer i samma hus. Detta kan leda till att tryggheten ökar och att segregationen minskar. Varför det inte byggs mer genom vertikal förtätning är bland annat för att många aktörer ser för många osäkerheter i processen. Analysen har identifierat avgörande faktorer för att projekt ska påbörjas. Den första är konstruktionen, andra är planändringen som kräver tid och resurser samt den tredje som är samverkan mellan fastighetsägarna och de boende. Nyckeln till påbyggnadsprojekt är ekonomin. Har man en hållbar ekonomi och tror på bra avkastning på sin investering kommer man ta sig an riskerna som medföljer. / The number of people is increasing in Sweden and the shortage of housing too. Land to build on is decreasing and densification is something that is talked about a lot. Three-dimensional property formation was introduced in 2004 and one motive for this was to simplify the construction on existing buildings. However, this has not happened to that great extent and one can ask why? In this work, difficulties and opportunities with vertical densification will be investigated and also why the possibility is not used. The work is a qualitative study based on a case study, literature study and interviews. The degree project is limited to vertical densification with three-dimensional property formation and the real estate law issues that may arise. Densification means constructing new buildings or expanding buildings on the top of already existing buildings. The advantage of vertical densification is that it is surface-efficient and no green areas are used. Through three-dimensional property formation, a separate property is created that relates only to the extension. Three vertical densification projects have been studied and investigated, two which are located in Stockholm city centre and one project in Jönköping city centre. A review of local plans, cadastral survey information and information bases, as well as interviews with real estate formation consultants and surveyors, have formed the foundation for the result. A review of possible places for other similar projects is also presented. The projects had many similarities but also differences regarding the rights solutions, size and magnitude. Difficulties that have been noticed are rights solutions, plan changes, collaboration between different owners and ignorance of the process and three-dimensional property formation. The possibilities that have been highlighted are that vertical densification saves green areas when building on the roof of existing buildings. As the extension leads to more people in the same area can among other thing, the usage of infrastructure can be more efficient. When using three-dimensional property development during the extension, we can get a more mixed city by getting several types of uses and forms of tenure in the same building. This can lead to increased security and a decrease in segregation. Why it is not built more through vertical densification is because many actors see too many uncertainties in the process. The analysis has identified crucial factors for projects to be started. The first is the construction, others are the plan change that requires time and resources and the third is the collaboration between the property owners and the residents. The key to extension projects is the economy, if you have a sustainable economy and believe in a good return on your investment, you will take on the risks that come with it.

Med en ökande befolkning och viljan att bo i centrala lägen, kan en vertikal förtätning genom påbyggnationer i centrala stadsområden vara ett alternativ som möter efterfrågan. I dag placeras ofta nybyggnation i utkanter av städer vilket bidrar till en glesare stadsbild. Vertikal förtätning är en komplicerad strategi och påverkar ett antal faktorer i staden. Den största faktorn är att ingen ny mark tas i anspråk men samtidigt kan det leda till problem med skuggning och förändring av offentliga platser. Syftet med examensarbetet är att undersöka för- och nackdelar med en vertikal förtätning och att genomföra en sol- och skugganalys. Studien genomfördes på Drottninggatan 18 i de centrala delarna av Gävle. Analysen ämnar att undersöka hur en höjning av byggnader påverkar de omkringliggande öppna platserna genom att utgå ifrån solstudier.Resultatet visar fyra stycken exempel på hur en vertikal förtätning kan se ut vid en förhöjning av våningsplan och hur det påverkar omgivningen. Slutsatsen av examensarbetet visar att en vertikal förtätning är ett alternativ för Gävle, men att kompromisser är nödvändiga om staden ska kunna förtätas. Angående var gränsen ska dras för en vertikal förtätning är svår att sätta, men att bostäder behöver byggas i Gävle är ett faktum och då är det självfallet bättre att bygga på redan exploaterad mark om det görs på ett sådant sätt att omgivning inte påverkas. / With an increasing population and the desire to live in central locations, a vertical densification through building in central urban areas could be an option that meets demand. In today’s cities new construction is often placed in the outskirts of cities, which contributes to a less dense cityscape. Vertical densification is a complicated strategy and affects a number of factors in the city. The biggest factor is that no new land is required but at the same time it can lead to problems with shading and changes in public places. The purpose of the study is to examine the advantages and disadvantages of vertical densification and implementing a sun- and shadow analysis. The study was conducted on Drottninggatan 18 in the central parts of Gävle. The analysis aims to examine how an increase in buildings affects the surrounding open spaces by using sun studies.The results show four examples of how a vertical densification can look at an elevation of floor and how it affects the environment. The conclusion of the thesis shows that a vertical densification is an option for Gävle, but that compromises are necessary for the city to be able to densify. Regarding where to draw the lines for a vertical densification is difficult to do, but that homes need to be built in Gävle is a fact, and then it is obviously better to build on already developed land if it is done in such a way that the environment is not affected greatly.

Studiens övergripande syfte var att undersöka och diskutera vilka som är de viktigaste egenskapernai en förskolas utemiljö och om dess kvalitet är mätbar. Studien har besvarat frågeställningarnagenom att applicera en analys- och bedömningsmodell från tidigare forskning (OPEC) på sexförskolors utemiljöer i Gävle kommun. Modellens bakgrund och kriterier har jämförts mednuvarande svenska styrdokument för planering av förskolor. Experter inom området har använtssom en del i att undersöka vilka egenskaper som utgör en god utemiljö. Resultatet visade att detfinns en diskrepans mellan modellens kriterier och aktuella styrdokument samt sakkunnigas åsikter.Resultatet visar också hur hög kvalitet de studerade förskolornas utemiljöer uppnår enligt OPEC. / The overall aim of this study was to explore and discuss which ones are the most importantcharacteristics of a preschools outdoor environment and if its quality is measurable. The study hasanswered the research questions by applying an analysis and assessment model from previousresearch (OPEC) on six preschools outdoor environments in the city of Gävle. The model'sbackground and criteria was compared with current Swedish policy documents for planningpreschools. Experts in the field has been used to study what characteristics that make a goodoutdoor environment for preschool children. The results showed that there is a discrepancybetween the model’s criteria and both the relevant policy documents and the experts’ opinions.The result also shows the quality of the studied preschools outdoor environments according toOPEC.

Befolkningen ökar kraftigt i Sverige och utökande av bostäder är högst aktuellt. Frågor som blir aktuella är var de nya bostadshusen ska placeras och vad berörda beslutsfattare anser när de behöver kompromissa med grönområden. Denna studie inriktar sig på Gävle kommun som har en vision om att utveckla 10 500 bostäder till år 2030 (Gävle kommun, 2016). Ur ett hållbarhetsperspektiv är det olämpligt att bebygga grönområden i städer. Trots detta finns det planer på att bygga bostäder i parker i Gävles innerstad, vilket har diskuterats i media. Syftet med denna studie är att med hjälp av en enkätstudie undersöka hur Gävle kommuns anställda på samhällsbyggnad prioriterar och tar hänsyn till kvaliteter på grönområden. Resultatet jämförs även med de anställda på samhällsbyggnad på Sandvikens kommun, Tierps kommun, Älvkarleby kommun och Bollnäs kommun. Resultatet visade att det inte finns någon markant skillnad mellan de olika kommunerna eller arbetsgrupperna och överlag finns det heller inga större skillnader mellan praktiken och vad litteraturen påvisar. / The population in Sweden is rapidly increasing and expanding possibilities of residential housing is highly topical. In light of this, other matters arise such as where the new residential buildings are to be located and how this affects existing green areas. This study focuses on Gävle municipality and its vision of developing 10 500 residential housings, by the year of 2030. From a sustainability perspective, it is inappropriate to build on green areas in cities. Regardless of the sustainability aspects, Gävle municipality plans to construct residential housings in the inner city parks of the city, as debated in media. The purpose of this study was to examine how employees within the department of Urban planning at Gävle municipality prioritize and account for the qualities of green areas. The study was carried out utilizing a survey and the results were compared to answers obtained from employees within the Urban planning department at the municipalities of Sandviken, Tierp, Älvkarleby and Bollnäs. The results did not show any significant differences between neither municipality, workgroup belonging, nor were any substantial differences between practice and literature identified.