Det här kandidatarbetet fokuserar på stationssamhällen i relation till hållbar mobilitet. En stations utformning och placering i en ort har stor påverkan på hur väl den kommer att fungera och användas. I arbetet har fokus legat speciellt på mindre stationsorter där Olofström blev den valda platsen för platsanalys och gestaltningsförslag. Detta på grund av att utredningar redan pågår för att orten kan få persontrafik med tåg. Arbetet har utgått ifrån en kvalitativ forskningsstrategi och fallstudiedesign. En litteraturstudie har sammanställts i en kunskapsöversikt som sedan har legat till grund för de designprinciper som används i det gestaltande arbetet tillsammans med information från platsanalysen.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett stationsområde i en mindre ort kan utformas för att optimera användningen av stationen samt skapa goda kopplingar till viktiga målpunkter. Vidare är syftet även att förstå hur planeringen av en bytespunkt kan främja hållbart resande i en mindre ort.

Varför människor väljer att färdas i vissa miljöer är mer komplext än enbart avståndet dit. Miljöns olika aspekter måste därför kartläggas för att sedan jämföras för att tydliggöra vart utvecklingen ska ske, samt hur gestaltningen för den urbana miljön ska formas. Arbetets syfte är att klargöra vilket av de fyra utvecklingspotentiella områden efter resultat från projektet Jämtlandstråket, som bör prioriteras för att främja tågpendligen i Brunflo. Östersunds kommun har döpt dessa fyra områden till luckor. Brunflo ingår i Östersunds kommun som har som mål att växa från 60 000 invånare till 65 000 invånare till år 2040. Att utveckla ett stationssamhälle påverkar inte kringliggande tätorter negativt utan tvärtom. Tillväxten ökar hos befolkningen inom ett stationssamhället som utanför, vilket gör arbetet viktigt för att förstå vilken av de fyra luckorna som bör prioriteras för vidareutveckling. Genom två faser har arbetet analyserats för att bidra med underlag för beslutfattande av lucka och urban utformning. Den utredande fasen ger relevant information om Brunflos historia, Brunflo idag och vad som väntar i framtiden. Hur de olika luckorna relateras till tågstationen och i viss mån även centrumområdet i Brunflo och vad de olika luckorna har för styrkor, svagheter, möjligheter och begränsningar jämförs. För att bidra med en effektiv markanvändning sammanfattas resultatet därefter i påverkandefaktorer och effekter för vidare gestaltning och poängsättning efter planindikatorer. Resultatet blev att lucka 2 har störst utvecklingspotential för att främja tågpendligen, främst för dess färdrutts koppling till aktiviteter, närhet till centrumområdet och effektivitet i tid. Färdrutter har undersökts genom en platsanalys med noteringar av upplevelser i gaturummen mellan tågstationen och luckorna. Litteraturstudien visar att lucka 2 främst bör utgöras av bostäder men även erbjuda varierade funktioner. Genom förtätning av Brunflo kan stationssamhällets hållbarhet ökas socialt, ekonomisk och ekologiskt. Då fler uppmuntras att resa kollektivt eller via tåg, ökar den ekologisk hållbarheten. Fler lokaler erbjuds verksamheter inom Brunflo vilket ger en stärkt ekonomi och närhet till aktiviteter. Detta ökar attraktiviteten och den sociala hållbarheten med bland annat varierade bostadsformer och närhet till hälsoscentral. Den andra fasen är den gestaltande fasen där placeringen av en ny kvarterstruktur har in uerats av referensprojekt som bostäderna på Fiskvägarna, Stationssamhället Västra Roslangs-Näsby och studentbostäder Campus LTU tillsammans med en synlighetsanalys för att stärka orienterbarheten. Nyckelorden för gestaltningen är tillgänglighet och attraktivitet som identiferades som återkommande ledord från den utredande fasen. Resultatet redovisas med visionsbilder, gatusektioner och en upplevelselinje för färdrutten från lucka 2 till tågstationen. Gång- och cykelvägarna förstärks med tydligare kopplingar till kulturrika områden, busshållplatser, landmärken, belysning och er sittplatser.

The current field of research concerning the impact of railroads in Sweden beside from the State main-line network is relatively narrow. Including cultural impact to the area narrows the results even further. The purpose of this study is to open the field even more into the local societies and to what extent the impact of the introduction of railroad might have had on smaller county villages. Sweden holds a unique position concerning “station towns” or “railways towns” in terms of railway policy and the industrial development in towns that were affected by the railway, as the affected towns continued development were based on a hybrid between direct democracy and adaptations of city-law policies. This study takes place in Kisa, a small town in southern Östergötland that during the beginning of the 20th century turned into a municipal community due to the building of Östra centralbanan (roughly translated Eastern central-line). The aim has been to apply and compare earlier results concerning station towns in general research with local research on the town of Kisa.The tools for investigating the impact of the railroad in Kisa include demographical, industrial and criminal development of the town. Local letters sent to the district moot, in Swedish termed as kommunalstämma, as well as an insight to the local newspaper are also presented in this study. The conclusions of this study approves in many forms to the results of earlier research, but also opens questions for further research regarding the interacting relationship between sociology, voluntary sector and cultural differences in the early industrial station towns.