<p>Denna uppsats belyser byggnadsnämndens agerande i ett municipalsamhälle genom en analys av protokoll från byggnadsnämnden. Uppsatsen hanterar även frågan om hur Sveriges lagar kring stadsplanering påverkade byggnadsnämndens agerande. Det municipalsamhälle som ligger i fokus för denna uppsats är Nyfors som växte fram vid utkanten av Eskilstuna mellan 1889 och 1906. Syftet med studien är att belysa Nyfors stadsrum och bebyggelse. Det som är intressant med studien är att se hur en modern stadsdel växer fram utefter Sveriges lagar om stadsplanering. Metoden sker genom en analys av Nyfors byggnadsnämnds protokoll mot Sveriges lagar om stadsplanering. För att få en större inblick i hur byggnadsnämndens agerande såg ut har även aktörerna i Nyfors byggnadsnämnd studerats. Resultatet visar på att byggnadsnämnden var noga med at följa Sveriges lagar om stadsplanering. Det har även framkommit att Nyfors utvecklades från ett samhälle med stora sanitära problem, med ostrukturerad bebyggelse till en modern stadsdel.</p>

Denna uppsats belyser byggnadsnämndens agerande i ett municipalsamhälle genom en analys av protokoll från byggnadsnämnden. Uppsatsen hanterar även frågan om hur Sveriges lagar kring stadsplanering påverkade byggnadsnämndens agerande. Det municipalsamhälle som ligger i fokus för denna uppsats är Nyfors som växte fram vid utkanten av Eskilstuna mellan 1889 och 1906. Syftet med studien är att belysa Nyfors stadsrum och bebyggelse. Det som är intressant med studien är att se hur en modern stadsdel växer fram utefter Sveriges lagar om stadsplanering. Metoden sker genom en analys av Nyfors byggnadsnämnds protokoll mot Sveriges lagar om stadsplanering. För att få en större inblick i hur byggnadsnämndens agerande såg ut har även aktörerna i Nyfors byggnadsnämnd studerats. Resultatet visar på att byggnadsnämnden var noga med at följa Sveriges lagar om stadsplanering. Det har även framkommit att Nyfors utvecklades från ett samhälle med stora sanitära problem, med ostrukturerad bebyggelse till en modern stadsdel.

I denna uppsats analyserar jag de beslutande organ som fanns i Nyhems municipalsamhälle och hur dessa organ har arbetat i ett inledande skede av municipalsamhället. Fokus ligger på hälsovårdsnämnden sett utifrån de nationella hälsovårdsstadgar som fanns i Sverige under den verksamma tiden 1909-1911. Syftet med uppsatsen är att komplettera den forskning som finns om municipalsamhällen genom att granska protokoll och se vilka frågor som var intressanta i Nyhems municipalsamhälle under dess första verksamma år. Beslut som har tagits i de olika beslutande organen samt vilka som har varit viktiga aktörer i nämnda beslutsprocesser är sådant som är intressant för undersökningen. Slutsatsen blir att hälsovårdsnämnden bryter mot många av de stadgar som är skrivna och att det berodde på organisatoriska och ekonomiska problem samt att styrningen inom samhället har varit bristfällig.

The current field of research concerning the impact of railroads in Sweden beside from the State main-line network is relatively narrow. Including cultural impact to the area narrows the results even further. The purpose of this study is to open the field even more into the local societies and to what extent the impact of the introduction of railroad might have had on smaller county villages. Sweden holds a unique position concerning “station towns” or “railways towns” in terms of railway policy and the industrial development in towns that were affected by the railway, as the affected towns continued development were based on a hybrid between direct democracy and adaptations of city-law policies. This study takes place in Kisa, a small town in southern Östergötland that during the beginning of the 20th century turned into a municipal community due to the building of Östra centralbanan (roughly translated Eastern central-line). The aim has been to apply and compare earlier results concerning station towns in general research with local research on the town of Kisa.The tools for investigating the impact of the railroad in Kisa include demographical, industrial and criminal development of the town. Local letters sent to the district moot, in Swedish termed as kommunalstämma, as well as an insight to the local newspaper are also presented in this study. The conclusions of this study approves in many forms to the results of earlier research, but also opens questions for further research regarding the interacting relationship between sociology, voluntary sector and cultural differences in the early industrial station towns.