An ever-increasing population, urbanization and visions towards sustainable cities clarifies the need of densification. When densifying existing urban areas adding storeys could serve as a residential densification, which would also meet the market demand for centrally located apartments. An increased understanding of the potential of vertical densification gives way to the aim of this thesis to increase the amount of centrally located housing. This thesis provides knowledge of adding storeys and how property owners can identify opportunities in their existing building stock. The first question, What kind of residential densification takes place in Sweden today? highlights ways of residential densification; development of brownfields, infill and adding storeys, where adding storeys is what this thesis then focuses on. The result came through a literature review that also clarified important factors when adding storeys. This part of the literature review, a case study and interviews answers the second question, What factors are central when adding storeys? and accumulates the factors; culturally listed buildings, structure, year of construction, attic apartments, need of renovation, area potential, accessibility requirements, revenue ratio and 3D-property division. In an analysis an inventory instrument is designed based on the central factors. The inventory instrument is applied in an illustrating work on a property company's existing building stock. The result of the inventory answers the third question, How can a property owner examine the opportunities for residential densification through adding storeys on their existing building stock? and identifies five properties as possible for adding storeys, whereof two are highlighted as best suited. Furthermore, in the third and final question a description is given of a continued deepening process. For densification to occur at the right place and in the right way, it is not only the existing building and its load-bearing capacity that is to be assessed. The thesis main conclusion is that the context and environment of the existing building are of equal relevance.

Dagens stadsplanering handlar mycket om förtätning av städer. Täta städer kan idag ses som ett slags ideal och det finns flera strategier och dokument för hur man kan förtäta en stad. Det här arbetet handlar om vad som menas med en tät stad och utreder hur en stads täthet kan mätas. Detta görs dels genom en litteraturstudie, dels genom en fallstudie. Litteraturstudien utreder olika teorier och metoder kring begreppet tät stad och hur denna kan mätas utifrån tre dimensioner; fysisk täthet, flödestäthet samt upplevd täthet. Fallstudien studerar tätheten i tre stadsdelar i Stockholms innerstad utifrån dessa teorier och metoder. Rapporten visar att det finns flera olika sätt att se på och mäta en stads täthet, vilket indikerar att en tät stad inte har en klar definition.

Bostadsbristen är ett problem  som sträcker sig över hela landet. Platser för bebyggelse i städerna minskar.  Arbetet undersöker tre platser i Stockholm för framtida bebyggelse. Rapporten behandlar problem som dycker upp vid förtätning av Sveriges storstäder. Sverige har en lång historia gällande stadsbyggnad där olika ideal har format städerna under åren. Sveriges storstäder begränsas när det gäller platser som behövs för framtida bostäder. Nya metoder undersöks för att skapa ny mark att bebygga och en av platserna som behandlas i arbetet planeras en överdäckning. Platserna som behandlas i arbetet ligger på Lilla Essingen, överdäckning av Fredhällstunneln och östra delen av Södermalm.

Uppsatsen behandlar de intressekonflikter som uppstår vid planläggning av bostadsändamål intill järnvägsspår. Dagens planering är präglad av ett förtätningsideal inte bara i Sveriges större städer utan även på mindre orter. Hand i hand med förtätning eftersträvas ett minskat bilanvändande och järnvägstrafik lyfts fram som ett lämpligare transportsätt utifrån ett miljöperspektiv. Järnvägstrafik påverkar sin omgivning i form av buller, vibrationer och elektromagnetiska fält, samt skapar risker för urspårning av tåg. När järnvägstrafik passerar genom täta urbana miljöer skapas intressekonflikter mellan järnvägens effekter och rådande förtätningsideal, eftersom bebyggelsen påverkas av dessa. Uppsatsen studerar vilka dessa intressekonflikter mellan järnvägen och bostäder är, samt hur de kan ges uttryck med hjälp av en fallstudie. Fallstudien tittar närmare på två fallorter, Växjö och Kungsbacka för att närmare studera vars en detaljplan gällande ny bostadsbebyggelse vid järnvägsspår. Avvägningar mellan intressekonflikterna kommer till uttryck i fysisk planering som blir en medlare mellan intressena. Förhoppningen är att studien kan ge nya insikter och perspektiv på förtätning av bostäder vid järnvägsspår.

Bostadsbristen i Stockholms län har under de senaste åren eskalerat och staden står inför en stor utmaning att tillföra bostäder till den snabbt växande befolkningen som dessutom ska eftersträva en hållbar stadsutveckling. Syftet med den här studien är att undersöka hur förtätning kan användas för att skapa ett mer hållbart bostadsbyggande i det nya bostadsområdet Väsjön i Sollentuna kommun. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med kommunala tjänstemän har genomförts samt en analys av plan- och strategidokument för att undersöka om det finns finns förutsättningar för Väsjön att utvecklas ur ett hållbart perspektiv. Den dynamiska resursmodellen har använts som stöd för att analysera hur kommunen förtätar Väsjön med nybebyggelse genom att analysera de olika resurserna som ingår i hållbar utveckling. Resultatet visar att förtätning och nybebyggelse i Väsjön har stora förutsättningar för att bidra till en hållbar stadsutveckling eftersom flera positiva effekter återfinns i de sju olika resurserna. Det är framförallt de fysiska och ekonomiska resurserna som påverkas positivt till följd av den lokala infrastrukturen och servicen som nyttjas och utformas. Hållbar stadsutveckling tillsammans med förtätning är väldigt komplext men i Väsjön finns det stora potential för att uppnå en hållbar stad.

Det finns en mängd miljöproblem på global, regional och lokal nivå, kunskap om de lokala miljöproblemen kan bli avgörande för förståelsen av vilka åtgärder som är lämpliga i vilka miljöer. Lokala miljöproblem är också mindre komplicerade och lättare att åtgärda relaterat till de regionala och globala problemen. Sedan urbaniseringens början har landskapen förändrats och ytor av öppen landsbygd har bildat stadsmiljöer för att ge utrymme till bland annat boende och arbetsplatser för människorna i staden. Urbaniseringen har lett till att urbana värmeöar har uppstått på grund av föroreningar från industrier, trafik, bostäder, värmesystem, luftpartiklars återstrålningseffekt, bebyggelsens utformning samt materialval, minskad avdunstningsavkylning, effektiv dränering och mycket mer. Flerfallstudien av några av Sveriges kommuners översiktsplaner och andra ledande dokument leder till en inblick i vad som anses vara hållbar stadsutveckling. Förtätning är en återkommande strategi för hållbar stadsutveckling inom ett flertal av Sveriges kommuner, ofta utifrån positiva sociala effekter, såsom ökad säkerhet, närhet mellan målpunkter, ökat underlag för kollektivtrafik etcetera. Det finns en mängd olika åtgärder för att minska stadens klimatpåverkan ur värmesynpunkt, en del är mer kostsamma än andra, samtidigt är en del mer experimentella än andra. En stad som förtätas innebär att outnyttjade eller redan bebyggda områden i staden exploateras, detta innebär att staden växer inåt. Då staden blir tätare och växer uppstår flera lokala miljöproblem, bland annat så ökar den urbana värmeöeffekten. Det talas sällan om de negativa miljöeffekter som uppstår vid olika planeringsprojekt, men att använda konkreta och enkla lösningar för att få fram genomförbara alternativ, kan leda till att värmeöeffekten samt miljöpåverkan minskar i städerna.

Denna studie syftar till att undersöka hur dagens stadsbyggnadsutveckling med allt tätare och funktionsblandade städer som ideal har kommit att påverka planeringen av skolgårdar. Studien tar avstamp i den offentliga debatten som på senare tid har uppmärksammat att större städers skolgårdar krymper allt mer i takt att staden förtätas. För att undersöka om så verkligen är fallet att dagens ideal kring den täta och funktionsblandade staden krymper skolgårdars ytor, har Malmö stads grundskolor utgjort uppsatsens kartläggning.                        Studien har genom de lagstadgade normer och riktlinjer som finns att tillgå vid planering av skolgårdar kvantitativt kartlagt hur Malmö stads grundskolor uppfyller dessa riktlinjer för att på så vis påvisa om den offentliga debatten har någon grogrund eller endast bygger på anekdotiska dåliga exempel. Anledningen till varför Malmö valdes som objekt till kartläggningen beror på att staden uttryckligen har påpekat att staden ska utvecklas ur idealen kring den täta staden i sin förtätningspolicy (Malmö stadsbyggnadskontor, 2010).                       Kartläggningen grundar sig på både de nationella riktlinjerna samt de riktlinjer som Malmö stadsbyggnadskontor (Malmö stadsbyggnadskontor, 2016) antagit för planeringen av skolgårdar samt i historiska stadsbyggnadsideal för att på så vis se om dagens stadsutvecklingsideal har haft någon påverkan på planeringen av skolgårdar alternativt att det finns någon bakomliggande orsak. Slutligen framkommer det att utifrån dagens stadsutvecklingsideal kring den täta och funktionsblandade staden har viss påverkan men är inte den enda orsaken till att dagens skolgårdar uppfattas som mindre.

No description available.

No description available.

No description available.