En växande folkmängd i kombination med att allt fler människor söker sig till storstäder innebär utmaningar i samhällsplaneringen. Det föreligger en polaritet mellan å ena sidan den kompakta förtätade staden, och å andra sidan bevarandet av urbana grönområden och de fördelar som de för med sig. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hur Eskilstuna kommuns grönplan förhåller sig till reurbanisering och förtätning. Genom en kvalitativ innehållsanalys utvärderades kommunens grönplan för att undersöka hur stadens grönområden värderas, vilka ekosystemtjänster som kunde identifieras och vilka som anses vara betydelsefulla samt varför vissa ekosystemtjänster anses mer värdefulla än andra. Analysen visade att kommunen, genom inventering av utvalda grönstrukturer, identifierat och värderat områden med specifika värden för att sedan gå vidare med ekosystemtjänstanalyser. I grönplanen läggs störst vikt vid understödjande och kulturella tjänster och det blir också tydligt att det föreligger en outtalad dualism mellan stad och landsbygd där värden tilldelas utifrån grönområdenas lokalisering. De grönområden som anses särskilt värdefulla beskrivs i första hand ha ett kulturellt värde, vilket är i enlighet med politiska och regionala mål. Många kommuner implementerar ekosystemtjänster i sin verksamhet och att undersöka hur värderingar av grönområden påverkar planeringen är betydelsefullt för värnandet av urbana grönområden.

Studien syftar till att undersöka och problematisera relationen mellan dagens förtätningsideal och planeringen av grönområden i en stadsdel som karaktäriseras av bevarad natur. Detta undersöks genom en fallstudie av hur Uppsala kommun planerar utvecklingen av grönområden vid stadsutvecklingsprojektet för Eriksberg. Studien genomförs med en textanalys av plandokument och en intervju med tidigare projektledare för Eriksbergs planprogram. Genom en litteraturstudie sammanställs teorier och tidigare forskning om förtätningsideal med grönområdens roll i täta staden och grön platsmarknadsföring. Det används vid analys av narrativ om Eriksbergs framtida grönområden. Studien visar att Eriksbergs grönområden planeras att minska i yta samtidigt som restaurering av naturparker och utveckling av urbant programmerade samt aktivitetsanpassade grönområden föreslås. Den bevarade natur som stadsdelen karaktäriseras av genom tidigare planeringsideal, hus-i-park, planeras att främst bevaras i stadsdelens utkant, vilket manifesterar att oprogrammerad natur inte anses tillhöra den framtida, urbaniserade stadsdelen. Det finns antydan att kommunen argumenterar för att grönområdens kvalitet kommer att förhöjas men att det samtidigt är otydligt vad som avses. Stadsdelen platsmarknadsförs för framtiden som grön och naturnära samtidigt som visionen förmedlas om en ny urban stadsdelspark som ska utgöra stadsdelens hjärta. Sammanfattningsvis påvisar studien en diskrepans mellan grönskan roll i stadsdelen idag och i framtiden.

Förtätning är idag ett vanligt förfarande i samhällsbyggandet och sker runt om i hela världen. Det lyfts ofta fram som ett hållbart sätt för en stad att växa, men det finns nackdelar och möts ofta av motstånd från boende i området. När en ort växer och förtätas med en ny typ av bebyggelse kan det förändra identiteten, gemenskapen och känslan av en ort, vilket kan skapa starka känslor. Hur ställer sig de tre intressenterna; (1) boende, (2) kommun och (3) byggsektorn till förtätningen och tillväxten? Vilka likheter och olikheter finns det i deras inställning? Vart är de överens och var krockar de? För att undersöka detta har en fallstudie utformats på Rydebäck, för att belysa de olika intressenternas relation till varandra och deras intresse i utbyggnaden av orten. Rydebäck är en tätort med 6000 invånare i Helsingborgs kommun. Det har utförts en kvalitativ intervjustudie med respondenter från vardera grupp intressenter. Respondenterna sinsemellan visade överlag god förståelse för varandras intressen. De boende var de som framförde flest känsloargument, vilken inte är förvånande, då de är mer personligt engagerade i orten än respondenterna från kommun och byggsektorn. Det framgick att Rydebäck undergått en förändring i identitet, gemenskap och gestaltning när det förändrats från ett typiskt villa- och radhusområde till ett område med flerbostadshus. Men exakt vad som föranledde förändringen är inte helt tydligt. / Densification is today common practice within urban development around the world. The motive behind this is often that it is a sustainable way for cities to grow. However, there are downsides and it is often met with resistance from the local community. When a district is growing through densification with a different type of building that does not already exist in that area, the feeling of community and place identity may be at stake, which can cause strong emotions among the residents. What opinion do the three stakeholders; (1) residents, (2) municipality and (3) construction companies have when it comes to densification and growth? Are there any differences to their perception or are they aligned? A qualitative case study was formed around Rydebäck to identify their relations and interests. Rydebäck is a suburban area with approximately 6000 inhabitants in the Helsingborg municipality. The interviews were held with respondents from each group. The findings show that the respondents had an understanding for each other's interests. The residents had arguments largely based on emotions, which was not too surprising due to them having a more personal connection to Rydebäck than the construction companies and the municipality. It became clear that the view was that Rydebacks place identity had been subject to change in the aftermath of the integration of multi-family homes. However it is not clear if it is caused by the building of multi-family homes in an area otherwise dominated by single-family homes or by the population increase in general.

Bakgrunden till projektet är aktuella frågeställningar om förtätning av Stockholm. Projektet kretsar kring närförort, miljöer från 1930-50 tal och som präglar en stor del av Stockholm. Det är områden som har en annan relation mellan bostaden och det offentliga rummet än kvartersstaden. Den specifika platsen är Nytorps Gärde, en parkmiljö som ligger mellan de södra förorterna Hammarbyhöjden, Björkhagen och Kärrtorp. Utgångspunkten har varit att undersöka hur nya tillägg relaterar till befintliga miljöer och om hur man värnar om kvaliteter vid förändring. Det har varit en undersökning om hur nya strukturer står i relation till nuvarande miljö, rörelser och offentligt rum, hur man kan arbeta med tillvaratagande och förhöjning av befintliga rum. Intentionen har varit att göra ett förslag som förhåller sig till kvaliteter i bostadsområdet, parkmiljön, stråk och närliggande områden. Det har också handlat om att försöka vara medveten om konsekvensen av rum i olika skalor, från gesten i landskapet, rummen mellan husen och bostadens rum. / The projekt deals with current questions on how to densify the suburbs of Stockholm. These areas have another relation between housing and public space, rather than the typical city block structure. The specific site is Nytorps Gärde, a park area located between the southern suburbs Hammarbyhöjden, Björkhagen och Kärrtorp. The aim with the project has been to investigate what happens in the landscape, how new structures connect to existing environment and qualities and what happens in between.

Förtätning är idag en vanligt förekommande princip om den rumsliga organiseringen inom den fysiska planeringen, inte minst inom översiktsplaneringen. Det finns dock en debatt om förtätning som inte är särskilt positiv inställd till den principen. Undersökningar av ungas boendepreferenser samt ökningen av småhuspriserna antyder tillsammans att förtätning och den täta staden inte nödvändigtvis är det som medborgarna främst efterfrågar. Gällande denna diskrepans mellan vad för samhällen som planeras och vad som tenderar att efterfrågas, är vidhållandet till förtätning som princip om den rumsliga organiseringen ett uttryck för en förtätningsdoktrin eller ett stigberoende?    Detta arbete syftade till att undersöka hur svenska kommuner förhåller sig till förtätning, medborgarnas boendepreferenser och marknaden i översiktsplaneringen. Undersökningens teori utgjordes av stigberoende och planeringsdoktriner utgjorde undersökningens centrala begrepp. Undersökningen utformades som en fallstudie där Linköping kommun, Malmö stad och Sundsvall kommun utgjorde fallen. Dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer var undersökningens datainsamlingsmetoder och kvalitativ innehållsanalys var dess analysmetod. Empirin i undersökningen utgjordes av respektive kommuns aktuella översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram samt intervjuer med översiktsplanerare från respektive kommun.    Undersökningen visade att det varken gick att påstå att det finns förtätningsdoktriner eller stigberoende i de tre kommunerna, alla kriterier uppfylldes inte. Det fanns dock tendenser till stigberoende i Linköping kommun och Malmö stad.  Undersökningen visade ytterligare att även om kommunerna hade positiva förhållningssätt till förtätning som princip, uppmärksammade två kommuner utmaningar kring principen. Det fanns även en tveksamhet bland två kommuner gällande huruvida förtätning alltid är den bästa principen. Kommunerna hade ambitioner att möta medborgarnas preferenser men hade av olika skäl svårt att möta dessa. Informanterna från kommunerna hade inlyssnande förhållningssätt till medborgarnas preferenser men de hade samtidigt svårt att beskriva vad medborgarna efterfrågar. Kommunerna förhöll sig inte direkt till marknaden och bostadspriserna. Det fanns dock en medvetenhet om prisläget, även om dess del översiktsplaneringen inte var särskilt framträdande. En bristande koppling mellan bostadsförsörjningsprogrammen och översiktsplaneringen tenderade att finnas,  följande kunde tolkas bidra till de svårigheter kommunerna hade gällande sina ambitioner att möta medborgarnas efterfrågan och behov.

Denna rapport är en studie av en påbyggnad om två våningar i Stockholms innerstad. Påbyggnaden är en tredimensionell fastighet, Obelisken 27, som har bildas genom avstyckning från stamfastigheten Obelisken 26. Enligt vision för Stockholm ska nya täta, miljövänliga och varierande stadsmiljöer växa fram med en blandning av bostäder och verksamheter. Detta ska möjliggöras bland annat genom förenkling av planprocessen och bättre samordning mellan nationella regelverk. Genom att koncentrera förtätning till redan bebyggd mark ökar förutsättningen för hushållning med mark och grönområden. Förtätningen kan bryta funktionalismen stadsplaneringsprincip och skapa blandning av bostäder och verksamheter. Från och med 1 januari 2004 kan fastigheter även begränsas vertikalt och bilda slutna volymer. En ny fastighet kan bildas som en tredimensionell volym på befintlig bebyggelse. Behovet av att kunna bilda tredimensionella fastigheter (3D-fastighet) är många, t ex. då man vill skikta en byggnad som har olika typer av verksamheter men kan också vara av förvaltnings- eller finansieringsskäl. Metoden för att bilda och förändra 3D-fastighet är desamma som för traditionella fastigheter. Bebyggelsen på fastigheten Obelisken 26 uppfördes på sen 60-tal. Inom fastigheten inryms fyra stycken femvåningars lamellhus uppförda på en sockelbyggnad. En ny detaljplan som fick laga kraft 2007 ger utökad byggrätt för fastigheten genom till –och påbyggnad. Påbyggnaden utgörs av 10 stycken takvåningar i två våningsplan samt ett fill-in hus med ytterligare 3 takvåningar. Byggnaden är uppförd i trästomme kombinerat med stål. Taket är böljande och beklätt med sedummossa, den böljande takformen ger en variation i rumshöjden. Installationer som dragits genom stamfastigheten är förlagd i ett installationsplan mellan stamfastigheten och påbyggnaden. Fastigheten har tillförsäkrats nödvändiga rättigheter genom bildande av 12 stycken servitut och 3 stycken gemensamhetsanläggningar. Tredimensionella fastigheten Obelisken 27 köptes av Brf Söderstak 1, tillträdde till lägenheterna / This report is a study of an additional building about two floors in central Stockholm. The building is a three-dimensional estate, the Obelisken 27, which has been formed though a parceled out division from the estate Obelisken 26. According to a vision for Stockholm a new, dense, environmentally conscious and varied urban surrounding shall emerge with a mixture of residential and commercial properties. This will be implemented by simplifying the scheming process and an enhanced coordination between national principals. Through concentrating densification to lands already exploited and built on, areas for parks and open lands are better maintained. The densification can create a new option to the functionalistic city planning and thereby create a mixed residential and commercial urban environment. From January 1st 2004 estates can be limited vertically and create closed volumes. A new estate can be established as a three-dimensional additional volume on an already existing object. The necessities to build three-dimensional estates (3D-estate) are many, for example when you want to layer a building, which has different types of purposes, but it can also be administrative and financially beneficial. The procedure of forming and transforming a 3D-estate is the same as for traditional building structures. The construction of the estate Obelisken 26 was erected in the later sixties. The property contains four five-level laminated houses constructed on a plinth building. A new plan, which was legally enforced in 2007, enables further expansive construction possibilities. The additional building consists of ten penthouses each on two levels and an additional fill-in house with three more penthouses. The building has wooden frames combined with steel. The roof is billowed and dressed with sedummossa. The undulating shape gives a varied and vivid shape in the heights of the rooms. Installations, which have been used from the main estate, are located in a separate level between the main building and the additional building in top. The estate has been assured essential rights though twelve easements and three common facilities. The three-dimensional estate Obelisken 27 was bought by Brf Söderstak 1 and the admittance to the apartments is planned to August 2011.

Projektledare har inte möjlighet att styra projektet utan att koppla in andra aktörer från början och måste förhålla sig till begränsningar inom omfattning, tid och ekonomi Projektledare styr med projektplaner för att senare kunna följa upp utfallet. Förtätningsprojekten kontrolleras och följs upp under genomförandet för att hålla tidplaner och budget för projektet. Projektledare gör ekonomiska efterkalkyler för att mäta resultaten samt utvärderarprojektet i helhet. Resultatet av denna studie visar på att projektledare styr projektorganisationen vid förtätningsprojekt med hjälp av faser för att få en tydlig struktur på projektets omfattning.

I dagens städer saknar många barn möjlighet att vara utomhus i en miljö som inte är designad endast för människor. Ju mer barn identifierar sig med staden, desto mindre är de benägna att arbeta för naturen och skydda den i framtiden. I dag breder en ekologisk analfelbetism ut sig, kunskaper om arter och ekologiska samspel är alarmerande lågt hos allmänheten, inte minst hos elever i skolålder. I denna studie undersöks hur lärare i stadsskolor använder närnaturen i sin undervisning, vilka önskemål lärare har kring den fysiska stadsplaneringen samt hur skolornas behov av en varierad närnatur kan tillgodoses. Studien var en fallstudie av Lunds stad och lärare i no-ämnen, åk 4-6. Resultatet bekräftar tidigare forskning att det för att etablera ekologisk läskunnighet krävs närhet till en varierad och rik närnatur i kombination med ett medvetet utomhuspedagogiskt arbete. Resultatet visar dessutom att lärarens tillgång till olika resurser, hens egna motivation och ansvarskänsla är avgörande samt att brukarperspektivet saknas i den undersökta kommunens policys kring närnatur som undervisningsmiljö. Kommunens beskrivning av hur närnaturen används som pedagogisk miljö skiljer sig åt från lärarnas beskrivningar. För att skapa förändring krävs att hänsyn tas till politiska, pedagogiska och kunskapsförutsättningar. / In present cities, many children lack the opportunity to spent time outdoors in an environment that is not designed solely for people. The more children identify themselves with the city, the less likely they are to appreciate and protect the nature in the future. Today, there is an increasing ecological illiteracy, knowledge ​​about species and ecological interactions are alarmingly low among the public, not least among young students. This study examines how teachers in urban schools use the local city nature in their teaching, what desires the teachers have regarding the physical urban planning and how the needs for a varied local city nature near schools can be met. The study is a case study of Lund city and natural science teachers, Swedish upper elementary school. The result confirms previous research that in order to establish ecological literacy, a varied and rich city nature is required in combination with active outdoor teaching. The result also shows that the teacher's access to various resources, its own motivation and sense of responsibility is crucial and that the user perspective is lacking in the investigated municipality's policy on local city nature as a teaching environment. The municipality's statements regarding the use of local city nature as a teaching environment differ significantly from the teachers' experiences. In order to make a difference, political, pedagogical, and knowledge prerequisites are to be taken into consideration.

Förtätning av städer har kommit att bli en trend och ett ideal inom stadsbyggnad. Att bygga tätare innebär inte enbart ett tillgodoseende av en ökad urbanisering på ett hållbart vis utan anses även av stadsplanerare ge upphov till samt möjliggöra en rad stadsmässiga kvaliteter såsom större tillgång till mötesplatser samt livliga och tillgängliga stadsrum. Det är kvaliteter som används för att motivera och argumentera för att förtätningar ska genomföras. Tidigare studier har dock visat att dessa är argument som inte sällan saknar vetenskaplig grund, varav denna studie ifrågasätter hur kommunerna idag säkerställer att utvecklingen av våra städer går i den riktning som avses. Genom fallstudier av förtätningsprojekt i Norra Sorgenfri i Malmö samt Norra Fäladen i Lund söker denna studie svar på vilka stadskvaliteter Malmö Stad samt Lunds kommun eftersträvar att uppnå genom förtätning av byggd miljö. Studien syftar likväl till att finna svar på om dessa eftersträvansvärda kvaliteter faktiskt kan uppstå vid genomförd förtätning av stadsdelarna samt hur det i kommunerna säkerställs att dessa förväntade stadskvaliteter uppfylls. Detta görs genom att med hjälp av intervjuer och dokumentstudier utreda hur och om kommuner bedriver utvärdering samt uppföljning av sina förtätningsprojekt.  Resultatet visar att de kvaliteter Lunds kommun och Malmö Stad vill nå med hjälp av förtätning av de två separata områdena inte skiljer sig åt nämnvärt utan snarare framstår som generiska och saknar platsspecifik anknytning. Därav leder studien till slutsatsen att förtätning riskerar ge upphov till homogena stadsdelar, snarare än unika kvaliteter. Vidare visar studien att även om ett intresse finns för utvärdering och uppföljning hos de studerade kommunerna, är det inget som genomförs på ett formaliserat sätt idag. Dessutom menar vi att avsaknaden av dokumenterat arbetssätt inom utvärdering och uppföljning riskerar att viktig kunskapsöverföring och lärandeprocesser går förlorade vilka vi ser som nödvändiga för att nå eftersträvansvärda stadskvaliteter. / Urban densification has become a trend and an ideal in urban planning. Densification does not only mean that an increased urbanization can be solved in a sustainable way, but is also considered by urban planners to enable a number of qualities such as greater access to meeting places and more lively and accessible urban spaces. These are qualities that are used to motivate and argue for densification to be carried out. Previous studies have, however, shown that these are arguments that often have no scientific basis, which of that reason this study questions how the municipalities today can ensure that the development of our cities is carried out in the intended direction.  Through case studies of densification projects in Norra Sorgenfri in Malmö and Norra Fäladen in Lund, this study seeks answers to which urban qualities Malmö Stad  and Lunds kommun strive to achieve through densification. The study aims to find answers to whether these desirable qualities can actually arise from densification and how it is ensured in the municipalities that these expected urban qualities are met. This is examined by using interviews and document studies as methods to investigate if and how municipalities conduct evaluations and follow-up of their densification projects.  The results show that the qualities which Lunds kommun and Malmö Stad wish to achieve by densifying the two separate urban areas do not differ significantly but rather appear to be generic and lack a site-specific connection. From this, the study leads to the conclusion that using densification as a strategy comes with a risk of producing homogeneous neighborhoods, rather than unique qualities. Furthermore, the study shows that although there is an interest in evaluation and follow-up among the studied municipalities, nothing or the sort is carried out in a formalized way today. In addition, we believe that the lack of documented evaluation and follow-up generates a risk of important knowledge and learning processes being lost, which we see as necessary to achieve desirable urban qualities.

Under miljonprogrammet på 1960- och 70-talet byggdes många bostäder under kort tid, en stor del avdessa är idag i behov av upprustning och energieffektviserande åtgärder. Samtdigt råder det idagbostadsbrist i Sverige, framför allt i storstads- och högskolekommuner. Syftet med detta arbete är attundersöka hur en kombinaton av upprustning och förtätning, med fokus på social hållbarhet, kanavhjälpa bostadsbristen. Ett förslag på hur detta kan utormas redovisas i rapporten. Begreppet socialhållbarhet har definerats utifrån Kunskapsmatrisen, framtagen av Mistra Urban Futures, där hänsyn hartagits till sociala aspekter med tillhörande indikatorer såsom variation av lägenhetsstorlekar,möteslokaler och hyreshöjningar.Fyra olika sätt att bygga om och till har analyserats: bygga på, bygga till, bygga längre och bygga om inom.Utifrån dessa har ett förslag på åtgärder på ett miljonprogramshus tagits fram. Byggnaden som studeratsi detta arbete ligger i Hjulsta som är en del av stadsdelen Tensta i Stockholms kommun. En jämförelse avhushållsstorlekar och lägenhetsstorlekar i området visar att de inte speglar varandra. Avgränsningar hargjorts till att enbart behandla huset och ytan i dess absoluta närhet, åtgärderna omfattar därmed inteområdet i stort. Förslaget omfattar en tvåvånings påbyggnad samt en ombyggnad av bottenvåningen medavsikt att öka lägenhetsvariationen. Vidare har ett extra trapphus tillförts byggnaden för att uppnåbrandsäkerhetskrav. Målet med förslaget är att det ska kunna fungera som ett koncept och inspirationsom kan appliceras på fler liknande byggnader i området.En ökad lägenhetsvariation kan bidra till att avhjälpa trångboddhet, så länge hyrorna inte höjs mer än attde boende har råd att flytta till en tillräckligt stor lägenhet. I och med en ökad variation kan ettbostadsområde erbjuda boenden under livets alla skeden i och med att hushållens storlek ofta förändrasunder tid. Detta i kombination med varierade hyresnivåer kan också bidra till ökad integration och socialmångfald. Det finns dock inga entydiga svar kring om och i så fall hur stora effekter om- och tilllbyggnaderhar haft på den sociala hållbarheten, utan detta skiljer sig från fall till fall. Även utifrån studier kringekonomisk och miljömässig påverkan är det svårt att dra generella slutsatser. Då upprustning jämförsmed att riva och bygga nytt visas dock att upprustning kan vara både billigare och ge ett lägreklimatavtryck. Det beror dock helt på situation och noggranna utredningar måste göras i varje enskilt fallför att kunna konstatera vilket som är mest fördelaktigt.