Bakgrunden till projektet är aktuella frågeställningar om förtätning av Stockholm. Projektet kretsar kring närförort, miljöer från 1930-50 tal och som präglar en stor del av Stockholm. Det är områden som har en annan relation mellan bostaden och det offentliga rummet än kvartersstaden. Den specifika platsen är Nytorps Gärde, en parkmiljö som ligger mellan de södra förorterna Hammarbyhöjden, Björkhagen och Kärrtorp. Utgångspunkten har varit att undersöka hur nya tillägg relaterar till befintliga miljöer och om hur man värnar om kvaliteter vid förändring. Det har varit en undersökning om hur nya strukturer står i relation till nuvarande miljö, rörelser och offentligt rum, hur man kan arbeta med tillvaratagande och förhöjning av befintliga rum. Intentionen har varit att göra ett förslag som förhåller sig till kvaliteter i bostadsområdet, parkmiljön, stråk och närliggande områden. Det har också handlat om att försöka vara medveten om konsekvensen av rum i olika skalor, från gesten i landskapet, rummen mellan husen och bostadens rum. / The projekt deals with current questions on how to densify the suburbs of Stockholm. These areas have another relation between housing and public space, rather than the typical city block structure. The specific site is Nytorps Gärde, a park area located between the southern suburbs Hammarbyhöjden, Björkhagen och Kärrtorp. The aim with the project has been to investigate what happens in the landscape, how new structures connect to existing environment and qualities and what happens in between.

Studiens syfte är att undersöka hur fritidslärarna beskriver att de förhåller sig till utomhuspedagogik i olika storstadsmiljöer samt vilka hinder eller möjligheter de ser med utomhuspedagogik. För att besvara studiens frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer med elva informanter i olika storstadsskolor. För att kunna göra en jämförelse av olika storstadsmiljöer har vi genomfört fem intervjuer i innerstaden och sex i närförorter. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska perspektiv, ramfaktorteorin. Teorin valdes för att se vilka faktorer som ramar in hur fritidslärarna bedriver utomhuspedagogik. Studiens resultat visar att fritidslärarna är positivt inställda till utomhuspedagogik trots de hinder som angavs. Faktorer som fritidslärarna lyfte som hinder var bland annat barngruppens storlek, personal, tid, störningsmoment och väder. Innerstadsskolor ser skogen som en viktig plats för utomhuspedagogik jämfört med skolor i närförorter som använder skolgården och fotbollsplan för att bedriva utomhuspedagogik. Skogen är en möjlighet eller ett hinder beroende på skolans placering.