ABSTRACT The urban planning paradigm of today consists of one particularly prominent concept; Sustainable development. The concept takes a holistic approach on how we can act, build and arrange the world around us, to avoid ruin the conditions for future generations to do the same. This is a matter of long-term resource management and democracy. The question around the discourse of sustainable urban development is not if, but how. Urban densification is one approach, which has gained a strong foothold in the planning of Umeå municipality this past decade. This paper aims to explore and uncover the discourse around densification as a strategy for urban sustainable development, in Umeå. The content in and the relations of two key detailed comprehensive plans (fördjupad översiktsplan) to the consultation report (samrådsgedogörelse) and the written words in media on the subject densification, has been analyzed. The study was conducted through a critical discourse analysis of this material and linked to urban planning practices and theories. The findings in this study suggest that sustainable development in Umeå aims to enable demographic and economic growth, based on the underlying assumptions and rhetoric’s in the material. The concept of sustainable development is difficult to define, generally and in the case of Umeå. The identity and shaping of the discourse around densification is dependent on the persons and the interests involved. Keywords: Urban planning, Infill, Urban densification, Sustainable urban planning, Discourse, Umeå

Although the world is facing major climate changes and science shows the importance of urban green structure in order to handle these changes, it seems to be subordinate in urban planning. For that reason, the aim of this thesis is to illustrate the problems associated with the concepts of densification and green structure in the context of growing cities.  By making a case study of Örebro municipality, one of Sweden’s largest cities and one of the fastest growing ones, the purpose is to describe the ongoing process of densification in combination with green structure planning. This is done by identifying the municipality densification strategies and chart their distribution by categorizing newly built residential buildings and relate the result to the intentions. Furthermore, the purpose is to understand how the green structure that is being occupied is being into account and discuss the contemporary process. Science shows a gap concerning how green structure strategies are being implemented in strategies of densification. Besides, the national authority for housing, building and planning (Boverket) request an evaluation of what types of priorities that is done during the densification process of the Swedish municipalities. Hence, in order to answer these questions a literature study and a spatial GISanalysis was made.  The result shows that Örebro municipality has a strategy that aims to control the densification process by categorize different types of methods. The GIS-analysis displayed a pattern of newly built residential buildings categorized by the types of methods found in the densification strategy. Generally, the outcome seems to follow the intentions of the strategy even though the majority are built on green structure. At the same time the strategies that seeks to compensate the loss of green structure are not fully implemented in the standardized planning process.

Förtätning är idag en aktuell stadsplaneringsmetod när dagens städer behöver byggas med hänsyn till den snabba urbaniseringen som sker. De utmaningar många städer står inför med kraftigt ökat antal invånare kräver hållbara planeringslösningar där förtätning anses utgöra en del av denna hållbara inriktning. Den ekologiska hållbarheten har dock dominerat debatten om huruvida förtätning främjar hållbarhet. I denna studie har istället förtätning studerats utifrån social hållbarhet. Syftet är att undersöka hur den sociala hållbarheten påverkas av stadsplaneringsmetoden förtätning i Uppsala. Då staden har en snabb befolkningstillväxt är förtätning en central strategi i Uppsalas framtida utveckling vilket gör staden relevant för denna studie. I genomförandet av studien har kvalitativ metod använts, främst genom intervjuer men även genom att analysera dokument från Uppsala kommun samt fotografering av den fysiska miljön i områdena Sala backe och Kvarngärdet. Denna studie har påvisat att förtätningens inverkan på den sociala hållbarheten är komplex då det både finns möjligheter och utmaningar med denna metod. Uppsala kommun förtätar staden samtidigt som de arbetar för att skapa mervärden, bland annat genom att koppla samman stadens funktioner och skapa blandning.

Ett vanligt förekommande drag i aktuella policys gällande stadsplanering är inriktningen mot att bygga tätt och funktionsblandat. Teorier om den täta staden menar att den fysiska närheten främjar socialt deltagande i samhället och att blandning av funktioner och bostadsformer kan generera socioekonomiskt utjämnande effekter. Dessa teorier har dock blivit kritiserade på olika sätt av forskning som menar att de saknar empiriska belägg. Med utgångspunkt i en fallstudie av Malmö stads förtätningsstrategier undersöker denna studie hur förtätning av bostadsområden kan påverka aspekter av den sociala sammanhållningen och social integration. Resultatet tyder på att det finns ett behov av att förhålla sig kritiskt till generella antaganden om hur en tät stadsstruktur kan påverka sociala processer. För att förtätningsprojekt ska fungera socialt hållbart krävs goda och breda kunskaper om den lokala kontexten och invånarnas tillvaro inom bostadsområdet och i staden som helhet. Med väl grundad kunskap om vilka behov och värden som finns i ett bostadsområde tycks dock förtätningsåtgärder ha förutsättningar att komplettera med funktioner och platser som kan främja aspekter av social sammanhållning och social integration.

Denna studie behandlar den politiska diskursen inom stadsplanering och utveckling. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med politiker från kommunstyrelsen, socialnämnden och stadsplaneringsnämnden i Norrköping. Syftet är att belysa hur föreställningar inom diskursen kan utgöra förutsättningar inom stadsplaneringen. I studien kommer, bland annat, begreppen förtätning, attraktionskraft och framkomlighet lyftas fram för att belysa hur dessa kan utgöra en idémässig grund inom planeringsarbetet och belysa vilka effekter föreställningarna kan ha för stadsplanergin som politisk praktik.

Detta är en fallstudie som behandlar kritiken uppkommen av planprogrammet för Våxnäs Centrum. Syftet med studien var att öka förståelsen för vad som kan ligga bakom denna kritik och även hur denna kritik skulle kunnat undvikas samt hur ett ökat samförstånd mellan planerare och berörda hade kunnat uppnås. Studien har en kritisk ansats i det att den syftar till att den vill erbjuda en förståelse för hur man kan angripa ett stadsutvecklingsprojekt på ett alternativt sätt än vad som gjordes i detta fall, om planerarna vill undvika kritik samt öka samförståndet med de närboende. Studien har även en socialkonstruktivistisk ansats. För att uppnå syftet ställer studien dessa tre frågeställningar: Fanns det en skillnad i hur de olika parterna såg på området från början och hur yttra sig dessa skillnader i så fall? Fanns det en skillnad i vad de olika parterna ansåg att området behövde och hur yttra sig dessa skillnader i så fall? Hur skulle planerare kunnat angripa området annorlunda för att minska kritiken och öka samförståndet mellan sig själva och de berörda invånarna? För att besvara dessa frågeställningar gjordes en fallstudie över ett kritiserat planprogram, planprogrammet för Våxnäs centrum i Karlstads kommun. I denna fallstudie används fyra kvalitativa intervjuer med två tjänstemän som varit med i framtagandet av planprogrammet och två för planområdet närboende invånare. Intervjuerna använde sig av tematiska frågor som tar utgångspunkt i studiens frågeställningar. Även en textanalys av planprogramsdokumentet gjordes samt gjordes en platsobservation över det berörda planområdet. Studien använder sig av ett brett teoretiskt ramverk som behandlar den svenska stadsbyggnadsutvecklingen med bakomliggande ideal, förtätning som ideal samt tankar kring vad som konstituerar “den goda staden”, vilka som har inflytande över kommuners och städers utveckling och medel för medborgardialog. Av resultatet och analysen av empiriinsamlingen visade det sig att det fanns en liknande bild av de fysiska förutsättningarna i området. Dock kunde vi se en skillnad i vilka kvalitéer och värderingar informanterna fyllde dessa förutsättningar med. Till exempel förklarade alla informanter parken som sliten eller outvecklad, medan tjänstemännen också beskrev parken som “ödslig” beskrev en närboende parken istället som en “aktivitetsyta”. Stora skillnader kunde utrönas i vilka behov de olika informanterna såg för Våxnäs. De närboende såg att Våxnäs till stor del kan utvecklas och råda bot på den problematik som beskrivits inom befintlig fysisk bebyggelse. Tjänstemännen ansåg istället att ny byggnation och en ökad täthet i området hade bidragit till att lösa den problematik som beskrivits i området. Efter förd analys och diskussion dras slutsatsen att om kommunen vill undvika kritik och öka samförståndet mellan kommun och medborgare måste kommunen inte bara låta planerarna följa dagens stadsbyggnadsideal utan även låta dem anta en 4 ny planerarroll. En roll som innefattar mer medborgardialog och att planeraren tar hänsyn till de närboendes och berördas åsikter.

This thesis was done after a request from the county’s administrative board of Västmanland to provide the board with a better understanding of how green areas have changed within Västerås municipality over time.The purpose and goal of this study was thus to measure and analyze how much of the green areas within Västerås municipality that have disappeared during the past one hundred years as well as to provide a review of previous studies regarding the importance of green areas for humans as well as the biological diversity.In order to answer these questions I have in this study used a combination of a literature study, cartographic analysis as well as a time series analysis. The computer software used to do the measurements of the green areas was ArcGIS which is a geographical information system.In the cartographic and times series anlaysis measurements and analysis was made of the district map of 1911, the economic map of 1950 and the property map of 2011. The measurements show that the municipality has grown with 46,3 km2 over the last one hundred years. New neighborhoods’ have emerged and the municipality has expanded. This has resulted in a loss of approximately 60 % of the municipality’s previously green areas. The green areas that are left have changed their character and have today another use than they had a hundred years ago. Västerås today stands in front of a challenge to increase and integrate green areas with the city and its infrastructure.The results from the literature study is in line with the cartographic analysis and they show that the expansion and densification of the cities since the late nineteenth century and the beginning of the twentieth century during the urbanization process has had the consequence that green areas such as gardens, meadows, pastures, wetland, forests and farmland have been superseded by houses and other buildings.The literature study further shows that green areas play an important role for humans as well as for the biological diversity and the climate. It can provide wildlife and plants with habitats and protection and help strengthen the biological diversity. For humans it can provide positive health effects, both physical as well as psychological. Green areas also contribute to temperature reduction, cleaner air and decreased water runoff. / Det här examensarbetet gjordes i uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanland. Uppdraget bestod av att ge en bättre bild av hur grönområden förändrats inom Västerås tätort över tid. Syftet och målet med den här studien var att mäta och analysera hur mycket grönområden som försvunnit från Västerås tätort under de senaste 100 åren samt att göra en kunskapsöversikt kring varför grönområden är viktiga för såväl människan som den biologiska mångfalden.För att besvara frågeställningarna samt uppnå syftet och målet med arbetet användes en kombination av litteraturstudie, kartografisk analys samt tidsserieanalys. Datorprogrammet ArcGIS användes för att utföra mätningarna av grönområden, ArcGIS är ett geografiskt informationssystem.I den kartografiska analysen och tidsserieanalysen gjordes mätningar och analyser av Häradskartan från 1911, Ekonomiska kartan från 1950 och Fastighetskartan från 2011. Mätningarna visar att Västerås tätort har ökat med 46,3 km2 på 100 år. Nya stadsdelar har tillkommit och expanderat vilket har inneburit att ca 60 % av tätortens tidigare grönområden försvunnit. De grönområden som finns kvar inom tätort har förändrats i karaktär och har sannolikt idag en helt annan markanvändning än för 100 år sedan. Idag står Västerås, som många andra städer inför en utmaning att öka och integrera grönområden med staden och annan infrastruktur.Resultaten från litteraturstudien stämmer väl överens med den kartografiska analysen och visar att städers ökade utbredning och förtätning sedan 1800-talets slut och 1900-talets början, i och med urbaniseringsprocessen, har gett upphov till att grönområden som trädgårdar, ängs- och hagmarker, våtmark samt skogs- och jordbruksmark trängts undan för att göra plats åt bostäder och annan bebyggelse. När grönområden minskar försvinner och försvagas en del av den biologiska mångfalden, för människan försvinner viktiga rekreationsområden samt den koppling till naturen som bostadsnära grönområden skänker.Grönområden spelar en viktig roll för såväl människan som för den biologiska mångfalden och klimatet. För djur och växter skänker grönområden habitat och skydd samt hjälper till att stärka den biologiska mångfalden. För människan bidrar grönområden till en ökad koncentrationsnivå, ökat välbefinnande och mindre stress. Grönområdens ekosystemtjänster, gratis tjänster från naturen, bidrar till temperatursänkningar, renare luft och minskad vattenavrinning.Sammantaget visar den kartografiska studien, tidsserieanalysen och litteraturstudien att i takt med att städer växer sker det på bekostnad av grönområden inom och utanför tätorter. Utbredning och förtätning av städer har en direkt effekt på djur och växter, då habitat förstörs och fragmenteras. Den här utvecklingen kan även ha en indirekt påverkan på människor. De positiva effekter som studier har visat att grönområden har på människor kan antas försvinna i takt med att grönområdena försvinner.

No description available.

I takt med de senaste decenniernas eskalerande globala urbanisering, har antalet människor som bosätter sig i urbana områden, ökat. Denna ökning har resulterat i att antalet samt storleken på dessa geografiska områden växt. Samtidigt har behovet av en förändring i den mänskliga samhällsutvecklingen uppstått, främst i dess konsumtion av naturresurser och de utsläpp denna bidrar till, med andra ord hållbar utveckling. För närvarande lever mer än hälften av jordens befolkning i urbana områden vilket medför att hållbara förändringar i dessa geografiska rum kan leda till globala förändringar. Ett tillvägagångssätt, att åstadkomma hållbar stadsutveckling, är genom planerade förändringar i urbana områdens utformning och funktion genom förtätning. Således är syftet med denna uppsats att genomföra en kritisk analys av förtätning som planeringsideal för hållbar stadsutveckling och hur detta påverkar bevarandet/exploaterandet av jordbruksmark i sex av Uppsala läns åtta kommuner. För att besvara detta syfte är uppsatsen baserad på en kvalitativ metod bestående av litteraturstudier samt genomförandet av semi-strukturerade intervjuer med tjänstemän från de utvalda kommunerna. Uppsatsens resultat påvisar att förtätning som planeringsideal kan medföra såväl positiva som negativa konsekvenser för hållbar stadsutveckling. Vidare kan idealet påverka exploateringen av jordbruksmark, i synnerhet jordbruksmark som är lokaliserad i urbana områdens yttre gränser, för att på detta vis bevara en tät urban struktur.

Syftet med det här arbetet är att undersöka förtätning som hållbar stadsplaneringsmetod och i det här arbetet kommer staden Örebro att undersökas. Vikten ligger vid att ta reda på hur Örebro kommun arbetar med förtätning i Örebro stad, samt vilka fördelar och nackdelar som förtätning kan ha på Örebro som stad. Exemplet Örebro har valts eftersom att Örebro är en växande stad som fokuserar väldigt mycket på förtätning. Metoden som har används under arbetet är kvalitativ metod, där  semistrukturerade intervjuer genomfördes med planerare i Örebro samt en analys av styrdokument, program och planer från Örebro Kommun. Örebro arbetar frekvent med förtätning i stadskärnan, de byggs på lucktomter och vissa hus har höjts några våningar. Det har även byggts i utsidan av parker i staden men även parkeringsplatser har byggts bort till förmån för byggnader. En förtätning av Örebro stad kan medföra en rad fördelar, till exempel så hälper det till att krympa avstånden i staden och invånarna får bättre tillgång till service. Sker förtätningen på ett sådant sätt så att inte parker och grönytor byggs bort så kan förtätningen bidra till att Örebro blir en mer hållbar stad.