No description available.

No description available.

Arbetet är ett förslag i en arkitekttävling på ett nytt bostads- ochhandelsområde i Åmåls kommun. Platserna som behandlas ärMåkeberg och Norra Hamnplan som tillsammans bildar en yta påcirka 50 000m2. Godkänns förslaget av kommunen så är avsiktenden att det skall ge ett underlag för en inledande dialog medkommuninvånare och som stöd i det kommande detaljplanearbetet.Man vill även illustrera områdets möjligheter till förtätning avstaden och med en ny funktionsblandad stadsdel knyta stadskärnanskontakt med vattnet. Rapporten beskriver behovet ochförutsättningarna för utformningen av området. För att nå fram tillmålet av arbetet genomfördes en litteraturstudie, skisser ochstudiebesök för analysering av platsen. Litteraturstudien ochskisserna behandlar de olika utmaningar som ställs på gestaltning.Utmaningarna är omkringliggande faktorer som påverkarbebyggelsen vilket är Vänerns framtida vattennivå, järnvägenssträckning, avloppsreningsverket och bebyggelsens inverkan pånuvarande centrum. Studiebesöket utfördes för att analyseraområdets potential och hjälpa till i gestaltningsskedet. Arbetet visarpå vilka styrkor och svagheter platsen har samt möjligheter och hotsom finns i området. Resultatet presenteras i tematiska kartor,illustrationsbilder och ritningar. Arbetet visar på hur vi bedömer attpå bästa sätt gestalta Måkeberg och Norra Hamnplan i Åmål så attde tillgodoser de behov och möter de utmaningar som finns istaden.

Andersson, O. (2012) Förhållandet till naturen och dess påverkansfaktorer. En kvalitativ studie beträffande tre generationers förhållande till natur och dess påverkansfaktorer. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi. Människans förhållande till naturen har präglat hela den mänskliga historien och den är nödvändig för vår överlevnad. I det moderna samhället har dock en distansering mellan människan och naturen skett och på många arenor arbetas det idag för att upplysa värdet i naturen och vilka positiva effekter den kan ha på oss människor. Denna studie syftar till att genom tolkning av livsberättelser undersöka vilket förhållande tre personer ur olika generationer har till naturen. Vilka påverkansfaktorer har bidragit till skapandet av detta förhållande och vad har de haft för inverkan på dessa tre personer? Faktorer som mentalitet, uppväxt och samhällutveckling är belysta i denna studie för att försöka skapa en djupare förståelse för hur vårt förhållande till naturen skapas.

Studien analyserar ett samarbete där frågan om kulturmiljöers värde behandlas och där olika aktörer är involverade. Den teoretiska utgångspunkten är att det kan uppstå konflikter mellan samhällsutveckling och vård av kulturmiljö samt att dessa kan synliggöras med hjälp av en aktörsanalys. För att undersöka detta närmare genomförs en kvalitativ studie med en fallstudie som innefattar projekt Citybanan och en av de kulturmiljöer som påverkas av bygget, Gustaf Vasa kyrka. Genom att intervjua personer från de aktörer som har en koppling till fallstudien, Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Stockholms stadsmuseum, Svenska kyrkan och Trafikverket, erhålls åsikter och uppfattningar angående kulturmiljöns värde. Studien visar att det finns konflikter, men inte i samma utsträckning som tidigare forskning indikerar samt att aktörerna tillskriver Gustaf Vasa kyrka olika värden.

Det här är en studie i syfte att analysera den moçambikiska läroplanens värdegrundspolicy utifrån dess kapitel ”vision och uppdrag”. Genom denna analys undersöks vilka egenskaper samhället eftersträvar hos sina samhällsmedborgare och belyser hur eventuella diskurser i läroplanen kan ses ge mening till den goda samhällsmedborgaren.  Läroplanen interpreteras även ur ett socio-historiskt perspektiv. Genom att göra en diskursanalytisk studie på den moçambikiska läroplanstextens kapitel ”vision och uppdrag” utkristalliseras underelement, nodalpunkter och diskurser som både ger svar på vad som efterfrågas hos en god samhällsmedborgare och beskriver generella regelbundenheter som kännetecknar texten. Avslutningsvis appliceras svensk läroplansforskning på läroplanstexten för att undersöka om man utifrån det kan säga något om det moçambikiska samhället. En god samhällsmedborgare i Moçambique kännetecknas till stor del i läroplanen som någon som bidrar till att lyfta landet ur fattigdom, både individens och samhällets i stort, samt bidrar till att bevara freden i landet. Dessutom eftersträvas trygga individer med självrespekt och självförtroende och med starka familjevärderingar, patriotism och god hygien. En utmaning landet står inför är att skapa en god balans mellan att anpassa sig till det moderna och globala samhället utan att göra alltför omfattande avkall på traditionella värderingar. Genom denna studie går det inte att göra några uttalanden om hur det moçambikiska samhället faktiskt är, däremot kan vi utläsa en strävan från departementet för läroplansutveckling som på flera sätt kan sägas likna de resultat som de forskare inom svensk läroplansforskning som finns representerade här menar är kännetecknande för svensk utbildning. Resultatet av studien visar i vilken riktning man på departementet för läroplansstudier vill att det moçambikiska samhället ska röra sig i framtiden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stora svenska byggföretag arbetar med socialt ansvar i de lokalasamhällen där de bygger. Frågeställningarna i undersökningen är om företagen arbetar med socialt ansvar, hur degör det i det lokala samhället där de verkar och hur de kommunicerar sitt arbete med socialt ansvar. Intervjuer harförts med representanter från Peab, Skanska och NCC för att ta reda på strategier bakom arbetet med hållbarutveckling. Resultatet visar på att alla tre företagen arbetar med socialt ansvarstagande utifrån ekonomiska,ekologiska och sociala hållbara aspekter och på grunder där de tror på en samhällsutveckling där människorintegreras och har möjligheter till goda levnadsmiljöer. Ett av de sociala arbeten som görs i det lokala samhälletär arbetsmarknadsinsatser där företagen erbjuder praktikplatser och utbildning med målet att få inlångtidsarbetslösa på arbetsmarknaden. Genom att analysera företagens hemsidor framgår det hur de väljer attprofilera sig och sitt varumärke. Alla tre företagen kommunicerar att de har ett ansvar i samhällsutvecklingen ochatt de arbetar på flera sätt för att ta det. Ingen av dem har metoder för att mäta lönsamheten i att ta socialt ansvar,men alla är överens om att de hade förlorat flera affärer om de inte hade gjort det.

<p>Syftet med denna sociologiska undersökning är att belysa, hur det är att vara förälder i dagens</p><p>samhälle samt undersöka hur föräldraskapet upplevs av dagens föräldrar.</p><p>Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av åtta enskilda semistrukturerade</p><p>intervjuer som innefattar arbetsfördelningen i hushållet, samt av nätverkskarta där de</p><p>intervjuades relationer till omgivningen beskrivs.</p><p>Moderniteten har medfört till att föräldrar idag är osäkra på sin roll och upplever sig själva</p><p>som splittrade mellan olika ansvarsområden. Detta kan bero på att föräldrar förvärvsarbetar</p><p>mycket idag samt att det är andra krav på dem som förälder, vilket leder till att de känner sig</p><p>pressade och stressade.</p><p>När våra informanter blev föräldrar förändrades deras sociala nätverk, detta i och med brist på</p><p>tid. Relationerna grundas nu på intresseberoende där föräldrarna är intresserade av att</p><p>upprätthålla en relation med sina närmaste släktingar för att de behöver detta för att få hjälp</p><p>med barntillsynen.</p>

Syftet med denna sociologiska undersökning är att belysa, hur det är att vara förälder i dagens samhälle samt undersöka hur föräldraskapet upplevs av dagens föräldrar. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av åtta enskilda semistrukturerade intervjuer som innefattar arbetsfördelningen i hushållet, samt av nätverkskarta där de intervjuades relationer till omgivningen beskrivs. Moderniteten har medfört till att föräldrar idag är osäkra på sin roll och upplever sig själva som splittrade mellan olika ansvarsområden. Detta kan bero på att föräldrar förvärvsarbetar mycket idag samt att det är andra krav på dem som förälder, vilket leder till att de känner sig pressade och stressade. När våra informanter blev föräldrar förändrades deras sociala nätverk, detta i och med brist på tid. Relationerna grundas nu på intresseberoende där föräldrarna är intresserade av att upprätthålla en relation med sina närmaste släktingar för att de behöver detta för att få hjälp med barntillsynen.

Denna uppsats studerar hur staden planeras och förtätas i förhållande till tankar och värderingar om hållbarhet. Frågeställningen besvaras med hjälp av en fallstudie av Kista kommun, som ingår i Stockholms strategiska satsningar i att skapa sammanhållenhet och stimulera stadsutveckling. Två semistrukturerade intervjuer har gjorts av anställda på stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret. Resultatet tyder på att det finns intentioner att förtäta med blandade funktioner. Detta innebär att det ska finnas en balans mellan service, arbetsplatser, kommunaltrafik och bostäder i det förtätade området. Det som anses hållbart med denna typ av planering är att behovet av resor ska minska, samtidigt som staden förser de boende med gångbara urbana miljöer. Utredningar genomförda av experter inom området ska bidra till byggnationens hållbarhet genom att bidra till kunskap som i sin tur kan leda till riktade resurser eller alternativa byggtekniska lösningar. Resultatet av fallstudien analyseras sedan kritiskt i förhållande till vad tidigare teori och forskning har för infallsvinkel på vad hållbarhet är och vilka konsekvenser förtätning kan mynna ut i.