No description available.

<p>SammanfattningArbetsterapeuten arbetar holistiskt med individen i centrum, utifrån individens egna förmågor i relation till aktivitet. Arbetsterapi som profession står med sin breda kompetens och breda förståelseperspektiv inför nya utmaningar. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeu-ters uppfattningar om att arbeta som coach respektive behandlare. Kvalitativ metod med ett målinriktat urval kombinerat med nätverksurval användes. Två fokusgruppsdiskussioner genomfördes. Deltagarantalet var nio kvinnliga yrkesverksamma arbetsterapeuter från varie-rande verksamhetsområden. Dataanalysen genomfördes genom att olika kategorier definiera-des utifrån syftet. Arbetsterapeuterna anser sig kombinera rollerna som behandlare respektive coach i sitt arbete med olika individer. Vilka uppdragsgivare arbetsterapeuten har och vilken verksamhet han/hon arbetar i är avgörande för tillvägagångssätt. Ekonomi, politiska faktorer och fokus för verksamheten styr. Beroende på verksamhet och fokus har individen varierande ansvar för sin behandling/rehabilitering. Arbetsterapeututbildningen genererar en gemensam terminologi och ett aktivitetsperspektiv som skapar en gemensam grund. Den traditionella yrkesrollen har blivit omarbetad, frågan blir om coach är ett modeord och behandlare mer traditionellt? Det är av vikt att yrket har en klar profilering och idag söker arbetsterapeuter samma tjänster som andra yrkesprofessioner. Slutsatsen blir att arbetsterapeutyrket är mång-facetterat med en gemensam grund. Verksamhet och den enskilde individen styr arbetstera-peutens tillvägagångssätt och angreppssätt i rehabiliteringen/behandlingen</p> / <p>SummaryTitle: Occupational therapists as a coach or paramedicOccupational therapists have a holistic view and works with each individual in focus, based on individuals abilities in relation to activity. The occupational therapy profession with its broad expertise and broad perspective of understanding is facing new challenges. The purpose of this study was to describe occupational therapists perception of working as a coach or as a paramedic. A qualitative method with a purposive sampling combined with a net-work sam-pling were used. Two focus group discussions were conducted. The number of participants were nine female working occupational therapists from a various scope of practice. The data-analysis was conducted through individual and group analysis and different categories were defined in accordance with the purpose. The occupational therapists combine the two roles as coach and paramedic in their work with different individuals. What employer and work area the occupational therapists work in, is essential for what approach they have. Economics, po-litical factors and the focus of the work influences. Depending on work area and focus, the individual has varying responsibility in their rehabilitation/treatment. The occupational thera-py education generates a joint terminology and an activity perspective that forms a common basis. The traditional professional roles has been revised, the question is whether coach is a buzz-word and paramedic more traditional? It’s essential that the profession has a clear profile and today occupational therapists apply for the same posts as other professions. In conclusion the occupational therapy profession is multifaceted with a common ground. Work area and the individual are essential for the occupational therapists approach in the rehabilita-tion/treatment.</p>

Med den ständiga digitala teknikens utveckling och framgång har teknologin fått en större del i både vuxnas och barns utbildning. Sedan 2018 har begreppet digitalisering implementerats i läroplanen, men eftersom digital teknik är ett relativt nytt område inom förskolan finns det därför inte så mycket befintlig forskning kring detta ämne och då specifikt kring pedagogernas roll och arbetssätt med digitalisering. Syftet med studien är därför att undersöka den digitala teknikens roll i förskoleverksamheten. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: "Hur används digital teknik i undervisningen i förskolans verksamhet, hur ofta och på vilket sätt?", "Finns det skillander med kompetens i digital teknik bland erfarna pedagoger kontra nyexaminerande förskollärare?" och "Hur påverksas kvalitén på förskolans digitala kunskaper av pedagogernas kompetens?".  För att besvara studeins frågeställningar har vi använt oss av triangulering med på kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av det teoretiska persepktiven läroplansteori, det sociokulturella perspektivet, likvärdighetsperspektivet samt pedagogisk kvalité. Vid inblick i både enkät och intervjuer kan det urskiljas att alla som har medverkat i studien använder sig av den digitala tekniken tillsammans med barnen i utbildningssyfte. Utifrån det insamlade materialet visar resultatet att uppemot hälften av alla som deltagit i studien inte blir erbjudna någon form av fortbildning kring digitalisering av sin arbetsgivare och känner därför behovet av kompetensutveckling kring de digitala teknikerna.

Uppsala är en av världens bästa miljöstäder, men samtidigt en av Sveriges smutsigaste kommuner. Dessa olika roller som Uppsala har är det som motiverat uppsatsens syfte. Uppsatsen undersöker bakgrunden till de omfattande luftföroreningarna som finns i Uppsala kommun, samt kommunens möjligheter till att skapa en bättre luftkvalitet. Det aktuella åtgärdsprogram för luftkvalitet i Uppsala är det som analyseras samt jämförs med avklarade åtgärdsprogram för att få en uppfattning utifall det finns en möjlighet att Uppsalas åtgärdsprogram kan fungera. Studien baseras på en kvantitativ litteraturstudie som görs över Uppsala, Helsingborg och Norrköpings åtgärdsprogram. En analys och jämförelse av dessa dokument visar att luftföroreningars bakomliggande orsak är en allt för hög trafikmängd på underdimensionerade centrala gator. Studien visar att Uppsala har goda möjligheter att förbättra luftkvalitén, men att det till stor del bygger på invånares frivilliga insatser och beteendeförändring bland invånarna i deras sätt att förflytta sig. Det krävs även samarbete med flera aktörer, såväl privata som offentliga, för att Uppsala ska kunna förbättra sin stämpel som en av Sveriges smutsigaste kommuner.

The study examines five different development areas in Stockholm, factors that influenced the development and similarities between them. The term "Trendline 5S" is coined and includes Stockholm City, Stockholm Odenplan, Stockholm, Sollentuna and Sigtuna. The results indicate many similarities between the areas and the most crucial elements are the short distance to the airport, transport links and major construction projects. Other factors, which were not as measurable as the previous ones but yet important, were the popularity of the area, desire to settle down, access to services such as supermarket, shopping, culture, etc. and also the "hustle and bustle". Previous research has highlighted the importance of sustainable development and concepts such as "The Creative Class" and "Smart City" are efforts to accelerate the process through creative thinking and new information technology. The phenomenon of the so-called trendline could possibly be found in studies of other areas in the world and thus provide a decision support system for many stakeholders in the property market. / Den här studien undersöker fem olika utvecklingsområden i Stockholm, faktorer som påverkat utvecklingen och samband mellan dem. Begreppet "Trendlinjen 5S" myntas och innefattar Stockholm City, Stockholm Odenplan, Solna, Sollentuna och Sigtuna. Resultatet pekar på många likheter områdena emellan och de mest centrala faktorerna är närheten till flygplats, kommunikationsförbindelser och större nybyggnadsprojekt. Andra faktorer som inte varit lika mätbara, men dock minst lika viktiga, har varit attraktiviteten av området, viljan att bostätta sig där, närhet och tillgänglighet till service såsom mataffär, shopping, kultur o.s.v. och även "liv och rörelse". Tidigare forskning har belyst vikten av en hållbar utveckling och koncept såsom "The Creative Class" och "Smart City" är satsningar för att påskynda den processen genom kreativt tänkande och ny informationsteknologi. Fenomenet med den så kallade trendlinjen skulle möjligen kunna påträffas vid studier av andra områden i världen och därmed också kunna fungera som beslutstödsystem för flera intressenter på fastighetsmarknaden.

Barn som far illa är ett globalt problem och många barn får inte det stöd de har rätt till. Sjuksköterskor inom barnhälsovården (BHV) följer barns utveckling och ska utgöra ett stöd för familjen. I uppdraget ingår att göra orosanmälan vid misstanke om att barn far illa. Studier visar att orosanmälan inte alltid görs. Mer kunskap behövs om varför så inte sker och hur orosanmälningar erfars av BHV-sjuksköterskor. Syftet var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att göra orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Kvalitativ metod användes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta BHV-sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ tematisk analys, baserad på beskrivande fenomenologi. Resultatet visade att BHV-sjuksköterskorna upplever orosanmälningar som en tung och krävande arbetsuppgift. De känner oro och sorg över barnets situation, de vill upprätthålla en god relation med föräldrarna samtidigt som de känner sig osäkra på sin bedömning. När de såg orosanmälan som en hjälp och stöd till familjen underlättade det beslutet. Tidigare erfarenheter och kollegor utgjorde ett stöd. Sekretessen mellan dem och socialtjänsten försvårade det uppföljande arbetet med familjen. BHV-sjuksköterskorna såg att en öppen kommunikation med familjen bidrog till att föräldrarna kände sig delaktiga. Det medförde en ökad tillit, vilket ansågs utgöra grunden för en god relation. För att klara uppgiften att göra orosanmälan behöver BHV-sjuksköterskor goda förutsättningar som stöd från kollegor och handledning. Vid svåra samtalsämnen krävs goda kunskaper i samtalsmetodik. Genom fortlöpande samtal om barns rättigheter ökar barnens möjligheter till god hälsa, vilket är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling.

Syftet med följande arbete är att studera hur begreppet hållbar utveckling kommer till uttryck i faktisk undervisning på Handels- och Administrationsprogrammet på en miljöcertifierad gymnasieskola i södra Sverige, detta genom både formell undervisning men också inom ramen för elevens arbetsplatsförlagda utbildning, APL. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se huruvida det fanns samsyn eller diskrepans mellan skolans sätt att ta sig an begreppet hållbar utveckling och den arbetsplatsförlagda utbildning som eleverna kommer i kontakt med inom ramen för sitt yrkesförberedande program. För kunna besvara min frågeställning har jag utgått ifrån tre huvudsakliga områden; dels vilken definition av begreppet hållbar utveckling som intervjupersonerna ger uttryck för, dels hur man arbetar med begreppet inom ramen för sitt uppdrag (som lärare, övrig skolpersonal eller ”coach” på fadderföretagen) samt i vilken mån begreppet behandlas och poängteras i relevanta dokument eller kursböcker. Arbetet ger även en översikt över tidigare forskning om hållbar utveckling och hur detta kan implementeras i pedagogisk verksamhet.Sammanfattningsvis visar resultaten att det på sätt och vis råder en samsyn mellan skolan och företagen i hur man väljer att definiera begreppet och vad man behandlar i undervisningssammanhang i relation till detta. Resultaten visar också att det är med en viss godtycklighet och brist på samsyn som aktörerna definierar och därmed även prioriterar hållbar utveckling och aktiviteter kopplade till begreppet - detta trots att kunskaper om hållbar utveckling är något som poängteras i läroplaner och kursmål och som dessutom spås bli allt viktigare på framtidens arbetsmarknad. / The aim of this thesis is to study how the concept ‘sustainable development’ is reflected in the actual teaching, both formal and within the framework of the students’ practice at various workplaces at the Business- and Administration program at an environmental certified upper secondary high school in southern Sweden. By using qualitative interviews the aim was to detect whether there was discrepancy or consensus between the school’s definition and way of working with the concept ‘sustainable development’ compared to the teaching the students obtain from their professional practice.To be able to answer my research question I have focused on three main areas, namely; what definition of sustainable development that the respondents express, how one works with the concept within the framework of its mission and also to what extent the concept is addressed in relevant documents and textbooks. This thesis also gives an overall view on earlier research on sustainable development and how this can implemented in teaching activities.In summary the results show that there in a way is a consensus between the school’s and the businesses’ way of defining the concept and what is addressed in the teaching in relation to this. However, the results also show that the participants’ way of defining the concept seems to be somewhat arbitrary and with lack of consensus. This leads to an arbitrary prioritization of concept-related issues despite the fact that knowledge about sustainable development is emphasized in curriculums and is predicted to become increasingly important in the future labor market.

I september 2015 kom världens länder att sluta upp kring en plan för global hållbar utveckling. Envägledande plan för policyutveckling och arbete på nationell, regional och global nivå. Agenda 2030 - Transforming our world som den heter och i uppsatsen refereras den som Agenda 2030 (A/RES/70/1/,2015). Uppsatsen du nu håller i din hand undersöker Länsstyrelsen i Stockholms arbete med Agenda 2030. Iuppsatsen utforskas förutsättningarna för myndigheten att arbeta med agendan, hur man på myndighetenhittills har hanterat uppdraget och hur man förstår uppdraget. Uppsatsen lyfter fram kunskapsläget kringAgenda 2030, olika hinder för arbetet och inte minst motivationen och förväntningar hos tjänstemännen att arbeta med uppdraget. Studiens empiriska material består av en kartläggning och sammanställning av alla yttranden som Länsstyrelserna i Sverige gjort på Uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (Regeringen, 2016d), intervjuer med tjänstemän som direkt ellerindirekt arbetar med Agenda 2030 samt en enkät om Agenda 2030 på Länsstyrelsen i Stockholm.I analysen av det empiriska materialet framkallas en bild av motsättningar samtidigt som det finns enallmänt positiv anda. Höga prioriteter bland beslutsfattare angående Agenda 2030 kontrasteras mot en lågupplevd prioritetsnivå bland tjänstemän som kommer att arbeta med Agenda 2030. Analysen visar att det finns flera grundläggande förutsättningar som kan innebära svårigheter för att Länsstyrelsen i Stockholmatt genomföra Agenda 2030 i enlighet med dess grundläggande ambitioner. Dessa handlar om att man istort sett är ganska nöjd med det man åstadkommer i sitt dagliga arbete och att Agenda 2030 kan bli ett insorteringsdokument snarare än ett verktyg för förändringsarbete. Analysen visar att kunskapsnivån om Agenda 2030 är låg och att verksamhetsområdet har stor påverkan vilka frågor man tycker är viktigare än andra i agendan vilket i sig är ett problem när det kommer till att arbeta utifrån helheter. Studien bekräftar vikten av tydlighet kring vad som ska implementeras och dess prioritering för att tjänstemän ska prioritera frågan. Studien pekar mot att ett nytt förhållningssätt kommer att krävas för att Agenda 2030 ska blir det levande ramverk som det är tänkt att vara för att åstadkomma en transformativ förändring, detta gäller även Länsstyrelsen i Stockholm.

Denna uppsats menar att visa på ett samband mellan det västerländska samhällets, kulturella utveckling och förändringen i vampyrens porträttering på film. Uppsatsen kommer att fokusera på de tre aspekter: porträttering, religiösa (kristna) influenser samt makt. De två filmerna som kommer att analyseras utifrån detta är Twilight (2008) samt Dracula (1931).                       Dessa två filmer är gjorda i olika århundranden vilket kommer att visas i resultatet. Resultatet visar på att den senare filmen talar för det kulturella samhällets utveckling ifrån ett fokus på kristendomen. Det som spelar roll och ger vampyrerna ett övertag är heller inte deras odödlighet, utan deras makt eller pengar likt det postsekulära samhället vi lever i. Slutligen så talar dessa filmer om en växande rädsla för gömda hot snarare än synliga hot.

Denna studie handlar om ett flerbostadshus på 9-våningar beläget i Borås, uppfört av Peab. Det nuvarande flerbostadshuset är byggt med en betongstomme år 2016 och denna studie syftar till att undersöka vilken skillnad det gör på byggnadens totala klimatpåverkan och kostnad, vid val av trä som alternativt stommaterial. Syftet med studien är att lyfta fram skillnaden val av stommaterial kan göra på byggnadens totala klimatavtryck, med målet att konkretisera skillnaden genom undersökning ur ett livscykelperspektiv. Klimatpåverkan från de båda stommaterialen beräknas i en livscykelanalys upprättad utefter mängder på de faktiska stomvalen applicerat på flerbostadshuset. Beräkningen utgår ifrån generiska värden på material i ytterväggar, bärande innerväggar och mellanbjälklag. Verktyget som använts är IVL Svenska Miljöinstitutets klimatberäkningsverktyg, Byggnadssektorns miljöberäkningsverktyg (BM). Samtliga konstruktionsdelar i betong är hämtade från referensobjektets ritningar där konstruktionsdelar i trä har tagits fram med hänsyn att motsvara kraven på betongkonstruktionen. Utöver klimatberäkningarna har även en kostnadskalkyl genomförts för att konkretisera kostnadsskillnaderna. Studien omfattas även av intervjuer som visar på att KL-trä och prefabbetong har få skillnader i produktionsskedet. Intervjudelen ligger också till grund för val av ingående delar i beräkningen då undersökningen visar på att en träbyggnad på 9-våningar kräver stomstabilisering av olika inslag. Uppskattning från beräkningar visar att samma flerbostadshus på 9-våningar i Borås hade minskat sitt klimatavtryck med 60 % vid val av en trästomme. Samtidigt skulle det nya stomvalet generera i en total kostnadsökning på 3,38 % i förening med en intäktsminskning på 0,54 % till följd med minskad boarea. Samanställning av beräkningen visar på att trä har en lägre klimatpåverkan jämfört med betong samtidigt som betong har en lägre kostnad. Produktionsmässigt är trä ett effektivare material att bygga med och i takt med att samhället växer behövs det värnas om en hållbar framtid genom val som generar i en minskad klimatpåverkan. / This study is about a nine-story residential building located in Borås, built by the construction company Peab. The current residential building was built with a concrete frame in 2016, and this study aims to investigate what difference of choosing wood as an alternative frame material would make on the building´s overall climate impact and cost. The purpose of the study is to highlight the difference that choice of frame material can make on the total carbon footprint, with the goal of concretizing the difference through a life cycle perspective. The climate impact from the two frame materials is calculated in a life cycle analysis based on the quantities of the actual frame choices applied on to the residential building. The calculation is based on generic values of materials in eternal walls, load-bearing interior walls, and intermediate floor slabs. The tool used is the Building Sector Environmental Calculation Tool (BM) developed by the Swedish Environmental Research institute (IVL). All concrete construction components are taken from the reference object´s drawings, where wooden construction components have been developed to meet the requirements of the concrete construction. In addition to the climate calculations, a cost calculation has also been calculated to make the cost differences concrete. The study also includes an interview survey showing that cross-laminated timber (CLT) and prefabricated concrete have few differences in the production stage. The interviews is also the basis for the selection of components in the calculation since the investigation shows that a nine-story wooden building requires stabilization of concrete elements. Estimates from the calculations show that the same nine-story residential building in Borås would reduce its carbon footprint by 60 % if wood were chosen as the structural material. At the same time, the new structural choice would generate a total cost increase of 3,38 % in addition to a 0,54 % decrease in income due to reduced living area. The calculation shows that wood has a lower carbon impact compared to concrete, while concrete has a lower cost. Production-wise, wood is more efficient material to build with, and as society grows, it is necessary to protect a sustainable future trough choice that result in reduced carbon impact.