Miljödiskursen som finns idag har fått en allt större betydelse i samhället. Begrepp som hållbarhet och klimatkompensering har blivit allt mer vitala och har varit verktyg för privatpersoner och företag detta för att visa sig som ansvarsfulla. Trots detta så har miljöproblemet ökat. Enligt Naturvårdsverket (2019) så visar de på att under det senaste årtionde så har halten koldioxid i atmosfären ökat och att jordens medeltemperatur ökat år för år. Klimatförändringarna påverkar alla och har ställt stora krav på länder och företag att de bör ta ansvar för de utsläpp de orsakar, att de genom klimatkompenesring och hållbarthetsmålen kommer på innovativa lösningar för att minska klimatpåverkan. Syftet med denna studie var att undersöka om företag inom Karlstad kommun tar ett samhällsansvar för att sedan undersöka på vilket sätt de tar detta ansvar. Studien kommer även att undersöka om de tre hållbarthetsvärden balanseras eller om någon av dessa värden tar större utrymme. Slutligen så kommer studien att sammanfatta vad företagen specifikt gör för att bidra till samhällsutvecklingen av staden. Huvudteori som har valts för denna studie är CSR (Corporate social responsibility). Denna teori beskriver vilket ansvar ett företag har i samhället. Enligt Löhman och Steinholtz (2016) bygger teorin på den generella grundtanken att företag ska vara med och medverka till ett bättre samhälle. Teorin är till grund för de frågeställningar som vi strävar efter att få svar på vilket är: ”På vilket sätt arbetar företagen för vårt samhälle?”, ”På vilket sätt påverkar och bidrar företagen till samhället?” och ”Vilket samhällsansvar har företagen och hur kan de arbeta för en miljö och social förbättring?” Studiens tillvägagångssätt för datainsamling har varit genom kvalitativa intervjuer. Studiens författare valde att göra en intervjuguide som består av tre teman. De tre teman som användes som en vägledning för intervjuaren är personlig bakgrund, hållbarhet och klimatkompensering. Detta underlättade bearbetningen av det insamlade datamaterialet vilket gjorde det lättare i analyseringen. Resultatet av denna studie är att de intervjuade företagen visar på god kunskap gällande ämnet hållbarhet och klimatkompensering. Dessa företag är medvetna om att det måste ske en ändring i sättet de arbetar och konsumerar på. Slutsatsen av denna studie med de intervjuade företagen är att de visar på god kunskap gällande studiens huvudämnen vilket är hållbarhet och klimatkompensering. Tre av fyra företag visar på en vilja att förändra samhället. Trots denna vilja och ambition så finns det inte tillräcklig med information som når ut till konsumenterna gällande företagens klimatkompensering. Marknaden för klimatkompensering är oreglerad och saknar tillsyn från statliga myndigheter vilket gör att konsumenter måste förlita sig på att företagen själva sköter tillsynen för en fungerande klimatkompensering.

This thesis aims to investigate the signification of qualification requirements that an employer imposes for resettlement in redundancy dismissals. Furthermore the aim is to examine how the requirement relates to the development of society and highlight possible consequences for the employment protection. To determine applicable law a legal dogmatic method is used. This method is supplemented with a sociological perspective to illustrate the connection between the application of the requirement and the development from an industrial society to a knowledge society. Based on this thesis, following conclusions were drawn. In the assessment of the requirement the Labour Court takes into account whether the requirement is reasonable, substantially and non-discriminatory. The requirement is a minimum criteria where the worker meets the same requirements as a new employee, and that is generally imposed on the current post. However, essential factors such as company size, financial situation, if the post in question is of a specialized nature, matters for the assessment. The Labour Court also reason about what would be a reasonable period of apprenticeship, which differs from case to case. What constitutes a reasonable time will depend partly on the above facts and also on the employee's ability to learn based on previous qualifications. Regarding the concept of qualification formal, informal and personal qualifications are included. In formal qualifications education, certifications and language skills are counted. The informal requirements consist of practical experience and the personal requirements include physical, mental abilities, behavior and personal suitability. During the later period of LAS the largest proportion of cases that investigates sufficient qualifications consists of education requirements, compared to the earlier period when practical experience was dominating. Today there are also fewer workers that fulfill the condition than during the early years of LAS and the most common reason is lack of education. The opinion that education is of importance to achieve the competence required in today's production efficient society leads to qualified jobs and a higher standard of qualification requirements. There is a clear connection between education and employment. Among the less educated; older and foreign-born people are overrepresented. The level of education also differs between the various sectors and between different classes. Even young people without secondary education, young people with disabilities and foreign-born youths are particularly vulnerable to being caught in long periods of unemployment. In summary, these groups tend to be marginalized and get a protection that does not provide the same conditions as if they were higher educated, Swedish-born and from a privileged class.

<p>Studien tar sin utgångspunkt i den svenska regeringens Globaliseringsråd där rådets underlagsrapporter skapat del av den empiri som vårt resultat bygger på. Studien visar på hegemonin i de rådande föreställningar om samhällsutveckling i samband med globalisering. Detta skrivs fram i olika författares bidrag till Globaliseringsrådet fram till maj 2009 och där studien har syftat till synliggöra det som av Globaliseringsrådet osynliggjort.</p><p> </p>

Sammanfattning – "All inclusiveturism: The price of greatness is responsibility" Datum: 18 januari 2013 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens högskola Författare: Per Barkström (9th October 1986) Malin Blomstedt (20th November 1980) Title: All inclusiveturism: "The price of greatness is responsibility" Handledare: Finn Wiedersheim-Paul Nyckelord: All-inclusiveturism, långsiktig hållbar samhällsutveckling, CSR, hållbar turism, ekonomiskt läckage Frågeställning: Är det möjligt för resebranschen att bidra mer till en långsiktig hållbar samhällsutveckling än den gör idag gällande All-inclusiveturismen? Hur bör resebranschens förhållningssätt gentemot All-inclusiveturism gestaltas ur ett CSR-perspektiv? Syfte: Huvudsyftet är att beskriva hur resebranschen kan justera sitt förhållningssätt gentemot All-inclusiveturism för att bättre gagna en långsiktig hållbar samhällsutveckling i de länder där verksamhet bedrivs. Delsyftet bottnar i att undersöka och analysera hur den rådande All-inclusiveturismen påverkar samhället ur ett långsiktigt hållbart samhällsperspektiv. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på sekundärdata i form artiklar, rapporter och böcker för ämnet relevant litteratur samt primärdata i form av personliga intervjuer med profiler som förespråkar hållbar turism. En fallstudie av den svenska resebranschens förhållningssätt till en långsiktig hållbar samhällsutveckling genomfördes med en deduktiv ansats. Vidare tolkades referensramen och empirins insamlade material för att skapa en analys och slutsats. Slutsats: Givet att nedanstående förslag implementeras kan resebranschen justera sitt förhållningssätt gentemot All-inclusiveturism för att bättre gagna en långsiktig hållbar samhällsutveckling i de länder där verksamhet bedrivs. 1. Förändra och förankra betydelsen av hållbar turism internt 2. Minska ekonomiskt läckage 3. Arbeta proaktivt istället för reaktivt 4. Aktivt ansvarstagande i motsats till att köpa sig fri 5. Utvecklandet av samarbeten och kvalitetssystem 6. Upplys resenärerna

In the past, the meaning of marriage has been an agreement between two people to live together and have children in a legitimate manner. The marriage was not just to form a couple; it was also to merge two families together. From the early 1900s until today the allegation of marriage and its influence got a significant change compared to early societies which have aroused my interest to perform this into a research paper. My study is focused on marriage and social changes during the 1900s. Thoughts that arise now is that why there was a remarkable change in the marriage rate during the 1900s and whether there were any social changes had to do something with it. The investigation is based primarily on the statistical calculation that shows that the marriage rate during the 1900s got a remarkable change and behind this change lies among others the provision of welfare state and women's emancipation. The paper analyzes the changes that occurred during the 1900s marriage rates and the social changes that occurred at the same period and are associated with the changing of family patterns during the 1900s.

All typ av elektricitet människan använder påverkar miljön negativt och bidrar till klimatförändringarna. Det som bör analyseras är nyttan det ger samt vilka användningsområden det har. Mer än hälften av elproduktionen i Sverige förbrukas i bostadshuen. Elproduktionen är viktig att analysera då det består 20 procent av den totala hållbarheten. För en positiv inverkan på miljön är det viktigt att förstå konceptet av hållbarhet. “Hållbar utveckling är utveckling som uppfyller dagens behov utan att förbruka nästkommande generationernas förmåga att tillgodose sina egna behov”, påstår Gro Harlem (1987). Hållbarhet består av tre aspekter vilka är, ekonomiska, miljömässiga och sociala. Dessa tre aspekter måste betraktas vid analys av hållbarhetsutveckling enligt Chong, Lee och Wang (2016).Harlem (1987) menar att en hållbar elproduktion ska tillgodose männsikans behov utan att förstöra miljön, varken idag eller på sikt. Enligt ”Hållbar produktion”, har förnybara energikällor inget koldioxidutsläpp vid elproduktion och har därför en låg klimatpåverkan. Det tillförs ny energi från solen hela tiden vilket innebär att förnybara energikällor inte tar slut.Sverige har gått med i Agenda 2030, vilket är en pakt som inkluderar 17 mål för att bland annat kunna uppnå hållbarhet i hela världen. Ett krav för att uppfylla målen är att elproduktionen ska ske via förnybara energikällor.Enligt “Sustainable buildings market study” skriven av Ramboll (2019) är byggbranchen ansvarig för en tredjedel av växthusgasutsläppen och 40 procent av den globala elanvändningen. Växthusgasutsläpp inom byggbranschen sker vid olika skeden inom byggprocessen vilket måste analyseras för att tillfredställa rättvis bedömning av hållbarhet. Analys kan ske via olika sett beroende på vilka kriterier man vill analysera. För att kunna uppskatta en byggnads rimliga energiprestanda är en energianalys viktig i det tidiga skedded av byggprocessen. Detta gör det möjligt att minska skillnaden mellan förväntad och verklig energiprestanda. Det är viktigt att göra energianalys i design skeddet för att säkerställa att projektering framställs på bästa sätt.Elproduktionen är en av den största faktorn till de höga växthusgasutsläppen som sker i landet och motsvarar 26 procent av de totala växthusgasutsläppen. Elproduktionen har ett växthusgasutsläpp på cirka 13 gram CO2-ekvivalenter per kWh. Växthusgasutsläppen resulterar bland annat i klimatförändringarna vilket är ett av de största miljöproblemen i Sverige (Naturskyddsföreningen 2016).I artikeln ”Regeringen växlar upp arbete med sikte på ett 100 procent förnybar energiproduktion”, siktar Sverige att uppnå hållbar elproduktion. Regeringen inkludera mål som underlättar att framställa förnybar el, vilket är ett positivt framsteg inom hållbar elproduktion i Sverige.Rapportens syfte är att utreda brister som finns i elpoduktionen det vill säga redogöra för dagens elanvändning ur aspekter som definerar hållbarhet. Rapporten skall analysera energikällor som används idag, miljöpåverkan och vad som krävs för att lyckas uppnå en hållbar elproduktion.Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap &amp; teknik4Examensarbetet består av tre delar, där den första är analys av litteraturstudie där rätt metod väljs för fortsatt arbete. Andra delen inkluderar studier kring energisystemen i Sverige och energisystemens klimatpåverkan. Den avslutande delen i rapporten består av att utvärdera vilken elproduktionsmix som framställer dagens elbehov utifrån krav och möjligheter för att uppnå hållbarhet.Efter analys är slutsatsen att energikällorna har en miljöpåverkan på olika sätt och därför måste hela elprocessen undersökas det vill säga från ”vagga till grav”. Det som måste analyseras i elprocessen är bland annat produktion-, transport-och montering av kraftverkets delar, hur elproduktion sker och konsekvenserna, vad som sker vid elförbrukning samt efter elanvändning. Denna typ av analys kallas för livscykelperspektiv och kan analyseras med hjälp av livscykelanalys, LCA.För att uppnå hållbar elproduktion enligt Agenda 2030 är det viktigt att uppnå två krav vilka är att minska elanvändningen och att elproduktionen ska ske via förnybara energikällor utan klimatpåverkan. En kombination av förnybara energikällor såsom vind-, vatten-, solkraftverk är en lösning som uppfyller kravet för hållbar elproduktion. / All kind of electricity that humans use has a negative impact on the environment and contributes to the climate change. The majoritity of the electricity use is in the building houses and this contribute 20 procent of sustainability. It is important to understand what sustainability is. Gro Harlem defined “Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs”.Sustainability can be composed in three different elements, which are economic, environmental and social. These three aspects have impact on the data needed to be considered when analysing sustainability but also when assessing the value of sustainability in a building. These elements should be considered simultaneously in order to conduct an efficient sustainability development (Chong, Lee, Wang. 2016).According to Gro Harlems definition about sustainability we can implement this to the energy use. Sustainable electricity production must meet the humans needs without negative environment effect or the possibility to the next generations electricity use.Renewable energy sources could produce electricity without an end.Sweden participate to Agenda 2030 and must fulfill the 17 goals to achive the requirements for sustainability.A goal that Agenda 2030 includes is to achive is that all the electricity use have to be produced by the renewable energy sources.According to the “sustainable buildings market study” made by Ramboll (2019), the construction industry is responsible for a third of greenhouse gas emissions and 40 percent of the global energy use. There are different ways of evaluating and grading buildings according to their environmental performance.This report will analyze if it is possible to achive the goals in Agenda 2030 to contribute for sustainable electricity production for the houses in Sweden. Sweden has the knowledge about the negative environment effects because the electricite production and use. This report will help people to understand the connection between sustainable development, energy production and the electricite use.After all simulations were made, the conclusion of the project is that the whole life cycle assessment of the energy production is not included and a lot of factors that have a direct impact on the ecological footprint is missed out. Because of the enormous impact the construction industry has on the environment, harder requirements must be set on the whole building life cycle. This in order to achieve the goals for Agenda 2030.

Den 1:a Januari 2022 så införde Sveriges riksdag en ny lag som innebär att nyproduktion av fastigheter skall klimatdeklareras enligt de regler som tagits fram från Boverket. Detta betyder att vid nyproduktion måste byggherren redovisa klimatdata för nyuppförda byggnader till Boverket. Denna studie syftar till att undersöka hur klimatdeklarationen påverkar småhusproducenter. Studien vill belysa vilka risker och möjligheter klimatdeklarationen kan medföra småhusproducenter då den blivit ett lagkrav. En semistruktuerad intervjustudie valdes för att ta reda på hur aktörer inom småhusbranschen ställer sig till införandet av klimatdeklarationen. Den semistrukturerade metoden gav intervjudeltagarna större frihet att uttrycka sig utifrån sina egna erfarenheter inom det berörda området. Vidare skall en beräkningsstudie utföras i syfte att besvara frågeställningen. Beräkningsstudien skall visa det totala klimatavtryck ett nybyggt småhus genererar mätt i koldioxidekvivalenter. Studien ville dessutom undersöka skillnaden i användandet av miljövarudeklarationer, även kallat EPD:er, och Boverkets generiska databas. En fördjupande jämförelsestudie skall utföras för att se klimatavtrycket vid olika materialval. Resultatet av studien visade att leverantörerna hade svårigheter att förse småhusproducenterna med miljövarudeklarationer. Detta gällde speciellt mindre leverantörer. Det visade sig att om leverantörerna inte kan förse företagen med miljövarudeklarationer så tvingas företagen att hitta likvärdiga EPD:er eller använda Boverkets generiska databas. Studien visade även hur skillnader i företagets arbetsstruktur kan påverka arbetet med klimatdeklarationen. Respondenterna av intervjustudien poängterade eventuella brister gällande Boverkets upplägg och arbete med klimatdeklarationen. Resultatet av beräkningsstudien visade det totala klimatavtryck ett nybyggt småhus genererar och användandet av EPD:er vid klimatdeklarationen hjälper företagen att redovisa ett mer korrekt resultat av deklarationen. Sammanfattningsvis kan man säga att klimatdeklarationen mottagits väl av de tillfrågade småhustillverkarna. Respondenterna såg det som ett bra verktyg för att på sikt kunna illustrera hur deras hus påverkar klimatet mätt i koldioxidekvivalenter. Beräkningsstudien visade att om småhusproducenter vill påverka sitt klimatavtryck så bör de titta närmare på grundkonstruktionens ingående material, till exempel genom att byta till ett klimatsmart material. På så vis kan småhusproducenter minska sitt klimatavtryck och bidra till ett mer hållbart byggande. / On 1 January 2022, the Swedish Parliament introduced a new law which implied that newly produced properties must be climate declared in accordance with the rules and regulations provided from Boverket. This means that the developer in charge must declare climate data to Boverket for any newly built buildings that falls under the statutory criteria. This study aims to investigate how the climate declaration affects small house manufacturers.The purpose is to shed light on the risks and opportunities that the climate declaration may entail for small house manufacturers as it has become a legal requirement. A semi-structured interview method was chosen to investigate how actors in the small house manufacturing industry view the introduction of the climate declaration. The semi-structured method gave the respondents greater freedom to express themselves based on their own experiences and knowledge. Furthermore, a study will show the carbon footprint a newly built house generates and the difference in using environmental product declaration versus the generic database provided by Boverket. An in-depth comparison study will be conducted to see the carbon footprint of different material choices. The results of the study showed the difficulties suppliers had in providing EPDs to housing companies. This was especially true for smaller suppling companies. If the suppliers do not provide the companies with EPDs, the companies are forced to find equivalent EPDs or use the generic database from Boverket. The study also showed how differences in the company's work structure can affect their internal work with the climate declaration. The results also showed shortcomings regarding the system boundaries set by Boverket. Furthermore, results showed that the use of EPDs helps companies report a more accurate result of the declaration. In summary, it can be said that the addition of the climate declaration was well received by the small house manufacturers. The respondents of the interview said that the climate declaration could be used as a tool to be able to illustrate how their manufactured house affects the climate. The study showed that if small house manufacturers want to influence their climate footprint, they should take a closer look at the foundation material for example, using a more climate friendly material. By doing this, small house manufacturers may reduce their climate footprint and contribute to more sustainable environment.

The aim of this thesis is to describe and analyse the development of libraries on Tjörn, an island on the Swedish west coast. I have divided the thesis in two parts, one in which I will describe the libraries development between the years 1873 to 1952 in the municipality of Stenkyrka and one in which I will describe the libraries development between the years 1976 and 1985 in the municipality of Tjörn. The study is mainly based on written materials and a theoretic model will also be used in which I apply three factors, society, the libraries economy and individual actors on the library activity. The libraries in Stenkyrka during the early period were dependent of public grant from the state for their survival and the libraries were undeveloped. The society around them was poor and hardly any money or assistants came from the municipality. In the beginning of 1976 the municipality politician’s together with the county library started to reform the libraries and a chief librarian was appointed. This led to an expansion of the libraries in all of the areas. In the end of the investigated period, in 1985, the libraries had become modern public libraries.

”Idrottens samhällsnytta” och dess betydelse har tidigare i stor utsträckning diskuterats på forskningsområdet i monetära termer. Idrotten har för denna studiens forskare också haft en stor betydelse för deras personliga utveckling. Därav väcktes intresset att undersöka vad den betyder för människor på samhällsnivå, samtidigt som möjligheten sågs att fylla en forskningslucka.   Genom användandet av metodtriangulering som forskningsmetod har både intervjuer och enkäter genomförts, för att undersöka Växjös betydelse som idrottsstad. Mer precist kartlägger och analyserar forskarna hur såväl centrala aktörer inom idrottssektorn som den idrottsintresserade allmänheten och stadens invånare ser på idrottens samhällsnytta på orten. Studien resulterade i att idrottskulturen främst präglad av prestationsidrott och framgångar, framförallt bidrar till en ökad gemenskap och ett ökat engagemang särskilt ur ett åskådarperspektiv och synen på idrotten som underhållning.  I studien framkom att idrottskulturen har ett marknadsvärde som bidrar till att göra Växjö som stad mer attraktiv, men också att den har utvecklingspotential i att inkludera fler och på så sätt kunna bidra mer till Växjös samhällsutveckling.

<p>Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsättningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre på ett decennium. Begreppet jämställdhet etableras i den politiska debatten och introduceras även för första gången i läroplan för grundskolan 1969.</p><p>Den här samhällsutvecklingen märks mycket tydligt i läromedlen för mellanstadiet och på bara drygt tio år sker en enorm förändring. Från att vara starkt präglade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gäller särskiljandet på pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gäller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i läroböckerna.</p><p>Ändå visar det sig att utvecklingen i läroböckerna är något släpande i förhållande till den samhällspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero på att läromedel ofta har en lång produktionstid och således tenderar att hålla fast vid gamla normer och fördomar längre än vad den samtida samhällsdebatten anger.</p>