Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Snöå lanthushållskola 1909-1989 var. För att undersöka detta användes tillgängligt arkivmaterial angående Snöå lanthushållsskola, framförallt verksamhetsberättelser och årsredogörelser. Undersökningen visade att syftet med startandet av skolan framförallt var att skapa dugliga husmödrar som i sin tur genom att sköta hushållet på rätt sätt skulle göra sina män till bättre arbetare/lantbrukare och höja produktiviteten. Skolans undervisning var länge inriktad på att utbilda kvinnor i lanthushållning men då samhällets behov utav detta minskade blev utbildningen allt mindre inriktad på självhushåll och mer på hushåll. Efter detta var skolan ofta endast ett led i en yrkesutbildning och i dess sista fas bytte skolan namn och kom att syssla med rena textil- och kostkurser, även detta i samklang med samhällets behov. Skolan hänger alltså med då samhällssynen förändras, från att kvinnorna skall vara duktiga på att sköta hemmet, till att de ska vara duktiga yrkeskvinnor inom de yrkesområden som anses passa dem.

<p>Jag har valt att göra en undersökning om mans- och kvinnoroller i amerikanska actionfilmer från femtiotalet fram till tvåtusentalet. Främst har jag fokuserat mig på kvinnans position i dessa filmer och gjort en återkommande jämnförelse med den amerikanska hemmafrun som ett begrepp på femtiotalet. Jag har gjort en innehållsanalys på tretton stycken filmer mellan perioden 1952-2005. Dessa filmer har jag valt ut då det finns ett tydligt samspel mellan män och kvinnor i dem och att framför allt att kvinnan har en aktiv del och är betydande för historien.</p><p>Jag har i dessa analyser kommit till slutsatsen att kvinnliga karaktärer i actionfilmer fått större utrymme att spela på allt eftersom tiden går och att bilden för vad som är manligt och kvinnligt ändrats genom perioden. Men att den kvinnliga actionhjälten alltid kan spåras tillbaka till den amerikanska hemmafrun på femtiotalet.</p>

Jag har valt att göra en undersökning om mans- och kvinnoroller i amerikanska actionfilmer från femtiotalet fram till tvåtusentalet. Främst har jag fokuserat mig på kvinnans position i dessa filmer och gjort en återkommande jämnförelse med den amerikanska hemmafrun som ett begrepp på femtiotalet. Jag har gjort en innehållsanalys på tretton stycken filmer mellan perioden 1952-2005. Dessa filmer har jag valt ut då det finns ett tydligt samspel mellan män och kvinnor i dem och att framför allt att kvinnan har en aktiv del och är betydande för historien. Jag har i dessa analyser kommit till slutsatsen att kvinnliga karaktärer i actionfilmer fått större utrymme att spela på allt eftersom tiden går och att bilden för vad som är manligt och kvinnligt ändrats genom perioden. Men att den kvinnliga actionhjälten alltid kan spåras tillbaka till den amerikanska hemmafrun på femtiotalet.

Kvinnor har under lång tid kämpat för att ha samma rätt till lönearbete som män. Lönearbete har setts som en väg till frihet och självförverkligande. Idag är normen i Sverige att kvinnor lönearbetar men de finns de kvinnor som väljer att inte göra det. Denna uppsats utforskar kvinnors val att helt frångå eller minska sitt lönearbete för att istället ägna sig åt barnomsorg och hushållsarbete. Genom antropologisk värdeteori och Marxistisk feminism undersöks motiveringarna bakom dessa kvinnors val samt vilka värderingar som deras motiveringar grundar sig i. Studien är baserad på tre kvalitativa intervjuer med kvinnor som under perioder av sina liv valt att minska sitt lönearbete eller inte lönearbeta alls. Resultaten visar att huvudanledningen till att kvinnorna valt att vara hemma är att inte behöva ha sina barn i förskola. I deras resonemang syns att de värderar familjen och arbete i hemmet högt. Vidare framkommer att trygghet, stabilitet och lugn är värderingar som kvinnorna håller högt. Eftersom att stanna hemma upplevs som ett val och inte ett tvång blir det för kvinnorna inte en begränsning av frihet utan snarare en förutsättning för frihet och självförverkligande.

<p>Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsättningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre på ett decennium. Begreppet jämställdhet etableras i den politiska debatten och introduceras även för första gången i läroplan för grundskolan 1969.</p><p>Den här samhällsutvecklingen märks mycket tydligt i läromedlen för mellanstadiet och på bara drygt tio år sker en enorm förändring. Från att vara starkt präglade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gäller särskiljandet på pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gäller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i läroböckerna.</p><p>Ändå visar det sig att utvecklingen i läroböckerna är något släpande i förhållande till den samhällspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero på att läromedel ofta har en lång produktionstid och således tenderar att hålla fast vid gamla normer och fördomar längre än vad den samtida samhällsdebatten anger.</p>

Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsättningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre på ett decennium. Begreppet jämställdhet etableras i den politiska debatten och introduceras även för första gången i läroplan för grundskolan 1969. Den här samhällsutvecklingen märks mycket tydligt i läromedlen för mellanstadiet och på bara drygt tio år sker en enorm förändring. Från att vara starkt präglade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gäller särskiljandet på pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gäller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i läroböckerna. Ändå visar det sig att utvecklingen i läroböckerna är något släpande i förhållande till den samhällspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero på att läromedel ofta har en lång produktionstid och således tenderar att hålla fast vid gamla normer och fördomar längre än vad den samtida samhällsdebatten anger.

<p>ABSTACT</p><p>INSTITUTION: Institutionen för pedagogik</p><p>Avdelningen för bild</p><p>Växjö universitet</p><p>ADRESS: 351 95 Växjö</p><p>TELEFON: 0470-70 80 00</p><p>HANDLEDARE: Emilie Karlsmo</p><p>TITEL: Bake a wish- iscensättningar av den lyckliga</p><p>hemmafrun</p><p>ENGELSK TITEL: Bake a wish- stagings of the happy housewife</p><p>FÖRFATTARE: Malin Nilsson</p><p>ADRESS: Stallvägen 46</p><p>352 56 Växjö</p><p>TELEFON: 070-52 29 572</p><p>TYP AV UPPSATS: C-uppsats</p><p>VENTILERINGSTERMIN: Ht 2008</p><p>Uppsatsen behandlar likheter mellan bilder hämtade från 2008 och 1950-talet för att finna om bilderna från 2008 är iscensättningar av 1950-talet.</p><p>Genom bildundersökningar och semiotiska bildanalyser av bilder i A piece of cake (2008), Husmoderns köksalmanack (1950-59) och Anne Taintors collage, undersöker uppsatsen om A piece of cake refererar till 1950-talet, och om det har skett några förskjutningar.</p><p>Författaren framhåller att det finns en del likheter, framförallt mellan A piece of cake och bilderna i Anne Taintors collage, samt att likheterna i förhållande till olikheterna tyder på en förändring av kvinnan som motiv.</p>

ABSTACT INSTITUTION: Institutionen för pedagogik Avdelningen för bild Växjö universitet ADRESS: 351 95 Växjö TELEFON: 0470-70 80 00 HANDLEDARE: Emilie Karlsmo TITEL: Bake a wish- iscensättningar av den lyckliga hemmafrun ENGELSK TITEL: Bake a wish- stagings of the happy housewife FÖRFATTARE: Malin Nilsson ADRESS: Stallvägen 46 352 56 Växjö TELEFON: 070-52 29 572 TYP AV UPPSATS: C-uppsats VENTILERINGSTERMIN: Ht 2008 Uppsatsen behandlar likheter mellan bilder hämtade från 2008 och 1950-talet för att finna om bilderna från 2008 är iscensättningar av 1950-talet. Genom bildundersökningar och semiotiska bildanalyser av bilder i A piece of cake (2008), Husmoderns köksalmanack (1950-59) och Anne Taintors collage, undersöker uppsatsen om A piece of cake refererar till 1950-talet, och om det har skett några förskjutningar. Författaren framhåller att det finns en del likheter, framförallt mellan A piece of cake och bilderna i Anne Taintors collage, samt att likheterna i förhållande till olikheterna tyder på en förändring av kvinnan som motiv.

This paper explores various ideas about the function of humans inside the society, as presented in debate books of the 1960s in Sweden, with the background of the discussion that led to the abolition of joint taxation in 1971. The questions that the essay presents are about ideas of equality, housewife, leisure time versus working time, and the definition of work (wage labor) within the debate. / <p>På grund av reglerna angående COVID-19 var platsen dem digitala rummet.</p><p>Angående ORCID-id och Lokalt användarid - Tyvärr har jag ingen aning vad detta ska vara.</p>