No description available.

<p>Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter färgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestå i datorämnet självt eller i samarbetande undervisning med andra ämnen. Ämnesområdet är en överblick på hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorämnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kärnämnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hälsa) för inflytande på varandra, och vad kärnämnes- respektive datorämneslärare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser även utvecklingstrender utifrån gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning är en kvalitativ studie bestående av intervjusammanställning och litteraturstudie. De viktigaste referensena i denna undersökning är Riis, Pedersen, Thydén och Thullberg, dessa belyser den allmäna IKT-utvecklingen inom skolverksamheten i Sverige. Studien påvisar att samhälleliga utvecklingstrender har stort inflytande på skolans utveckling, att det är mindre gränsdragningar och mera gränsöverskridningar i dagens lärandesituationer. Resultatet pekar på att elever med datorvana inte nödvändigtvis behärskar datorkunskap, en kunskap som i sin tur blir allt mer viktigt i både arbete och vardag, och att IKT-utvecklingen i skolan därmed blir lika viktig som komplicerad. Grundläggande datorkunskap föreslogs i ett led av gymnasiereformsförslaget GY-07 att integreras i kärnämnesundervisning medan mer avancerade datorkurser skulle ges i sin egna regi. Dock har förslaget GY-07 avbrutits.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie. Miljöhistoria, samhällsutveckling och synen på miljö utgör den teoretiska förankring som metoden knyter an till. Kopplingar görs också till konsekvenser av samhällsutvecklingen. Arkivmaterial och intervjuer har använts som konkreta redskap för insamlingen av empirin i studien. </p><p>Det framkommer en bild där regional omsorg om vatten mest handlat om rätten till att äga och nyttja vatten med exempel på en historiskt våldsam hantering. Inom länsstyrelsen kom under 1800-talet diknings- och regleringstillstånd att prägla förvaltningen. Den tidigare dominansen av agrara intressen började tidigt 1900-tal att ge vika för allmänintresse av vattenkraftutbyggnaden. Först vid 1900-talets mitt börjar ett uttalat intresse för vård av vattnet skönjas. Industrisamhällets snabba utveckling med rationalisering inom jordbruket, resursförbrukning och ökande konsumtion hade lett till utsläpp och hantering som skadat naturmiljön. Övergödning och negativa effekter i vattenmiljöerna genom vattenreglering är sådana skador. Intentionen att idag motverka konsekvenserna av de mänskliga verksamheterna görs bl.a. med hjälp av mål, lagar och ekonomiska medel. För området Roxen och Glan etablerades på 1980-talet ett regionalt intresse för vattenkvalitet avseende övergödning m.m. Reningsverk och miljöopinion är faktorer som både regionalt och nationellt lyckas åstadkomma dämpning av de grövsta effekterna under senare delan av 1900-talet. Inför en framtida regional omsorg om vatten syns både hopp och farhågor. På ett regionalt plan finns erfarenhet och kunskap som viktiga tillgångar där dialog och samverkan framstår som delar i framgångsrik förvaltning. Samtidigt uppvisar utvecklingen att tidigare tillväxttendenser lett till allvarliga konsekvenser för vattenmiljön vilka bara delvis har lindrats. </p><p>Studien visar att, trots att inte mål, medel eller vilja saknats, så uppfattar man problemen i vattenmiljön med övergödning och effekter av vattenreglering som fortsatta problem. Det förefaller som om krånglig lagstiftning och ekonomiska lösningar försvårar genomförandet av planerade åtgärder. Som jag ser det framstår, för en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, två "nivåer" av lösningar. En rent formmässig, som bygger på optimism inför kunskap och tekniska framsteg som gjorts inom ramen för våra samhällssystem. Den andra sidan är just beroendet till kunskapen och framstegen, som delvis är skulden till vad som skett. Det ter för framtiden osäkert och komplext att sätta tilltro till. För att möjliggöra en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, behövs allmänt en förändrad syn på relationen till natur där i högre grad fel och problem i det mänskliga systemet beaktas, istället för att fokusera på problemen i miljön.</p>

Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter färgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestå i datorämnet självt eller i samarbetande undervisning med andra ämnen. Ämnesområdet är en överblick på hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorämnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kärnämnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hälsa) för inflytande på varandra, och vad kärnämnes- respektive datorämneslärare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser även utvecklingstrender utifrån gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning är en kvalitativ studie bestående av intervjusammanställning och litteraturstudie. De viktigaste referensena i denna undersökning är Riis, Pedersen, Thydén och Thullberg, dessa belyser den allmäna IKT-utvecklingen inom skolverksamheten i Sverige. Studien påvisar att samhälleliga utvecklingstrender har stort inflytande på skolans utveckling, att det är mindre gränsdragningar och mera gränsöverskridningar i dagens lärandesituationer. Resultatet pekar på att elever med datorvana inte nödvändigtvis behärskar datorkunskap, en kunskap som i sin tur blir allt mer viktigt i både arbete och vardag, och att IKT-utvecklingen i skolan därmed blir lika viktig som komplicerad. Grundläggande datorkunskap föreslogs i ett led av gymnasiereformsförslaget GY-07 att integreras i kärnämnesundervisning medan mer avancerade datorkurser skulle ges i sin egna regi. Dock har förslaget GY-07 avbrutits.

Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie. Miljöhistoria, samhällsutveckling och synen på miljö utgör den teoretiska förankring som metoden knyter an till. Kopplingar görs också till konsekvenser av samhällsutvecklingen. Arkivmaterial och intervjuer har använts som konkreta redskap för insamlingen av empirin i studien. Det framkommer en bild där regional omsorg om vatten mest handlat om rätten till att äga och nyttja vatten med exempel på en historiskt våldsam hantering. Inom länsstyrelsen kom under 1800-talet diknings- och regleringstillstånd att prägla förvaltningen. Den tidigare dominansen av agrara intressen började tidigt 1900-tal att ge vika för allmänintresse av vattenkraftutbyggnaden. Först vid 1900-talets mitt börjar ett uttalat intresse för vård av vattnet skönjas. Industrisamhällets snabba utveckling med rationalisering inom jordbruket, resursförbrukning och ökande konsumtion hade lett till utsläpp och hantering som skadat naturmiljön. Övergödning och negativa effekter i vattenmiljöerna genom vattenreglering är sådana skador. Intentionen att idag motverka konsekvenserna av de mänskliga verksamheterna görs bl.a. med hjälp av mål, lagar och ekonomiska medel. För området Roxen och Glan etablerades på 1980-talet ett regionalt intresse för vattenkvalitet avseende övergödning m.m. Reningsverk och miljöopinion är faktorer som både regionalt och nationellt lyckas åstadkomma dämpning av de grövsta effekterna under senare delan av 1900-talet. Inför en framtida regional omsorg om vatten syns både hopp och farhågor. På ett regionalt plan finns erfarenhet och kunskap som viktiga tillgångar där dialog och samverkan framstår som delar i framgångsrik förvaltning. Samtidigt uppvisar utvecklingen att tidigare tillväxttendenser lett till allvarliga konsekvenser för vattenmiljön vilka bara delvis har lindrats. Studien visar att, trots att inte mål, medel eller vilja saknats, så uppfattar man problemen i vattenmiljön med övergödning och effekter av vattenreglering som fortsatta problem. Det förefaller som om krånglig lagstiftning och ekonomiska lösningar försvårar genomförandet av planerade åtgärder. Som jag ser det framstår, för en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, två "nivåer" av lösningar. En rent formmässig, som bygger på optimism inför kunskap och tekniska framsteg som gjorts inom ramen för våra samhällssystem. Den andra sidan är just beroendet till kunskapen och framstegen, som delvis är skulden till vad som skett. Det ter för framtiden osäkert och komplext att sätta tilltro till. För att möjliggöra en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, behövs allmänt en förändrad syn på relationen till natur där i högre grad fel och problem i det mänskliga systemet beaktas, istället för att fokusera på problemen i miljön.

På en marknad där allt fler byggnadsprojekt miljöcertifieras i samband med ökat intresse i miljö och samhällsutveckling så blir verktygen för själva certifieringen allt viktigare, men får även ökad konkurrens. Miljöbyggnad är starkt etablerat i Sverige men saknar betydelse utomlands. BREEAM-SE som är en svensk adaption av det brittiska certifieringssystemet Building Research Establishment Enviromental Assessment Method (BREEAM)är mindre vanligt i Sverige men sprider sig på marknaden runt om i världen och är ett av de större internationella systemen med en global standard.  Syftet med denna studie är att jämföra BREEAM-SE och Miljöbyggnad för att belysa deras respektive styrkor och svagheter för att se om det finns en nytta med att ha båda systemen på den svenska marknaden eller om det är mer fördelaktigt att endast nyttja ett system. En litteraturstudie har utförts genom datainsamling av manualerna för respektive system. Därefter har en intervjustudie genomförts för att samla in information från nyckelpersoner som arbetar med respektive system i olika företag. Resultaten visade att systemen är så pass olika att de inte konkurrerar med varandra i samma projekt utan är specialiserade mot olika kundgrupper som kräver skilda typer av certifieringar.  Slutsatsen är att båda systemen behövs på den svenska marknaden för att fylla de behov som finns och som respektive system inte skulle kunna uppfylla på egen hand. Huruvida något av de andra miljöcertifieringssystemen som finns på marknaden skulle vara bättre än de som undersökts i denna studie har inte undersökts i denna studie och kvarstår att besvara. / On a market where an increasing number of building projects are being subject to environmental certification as a result of the growing interest of the environment and societal development, the tools for the certifications become more important and competition from similar systems increases. Miljöbyggnad is already firmly established in Sweden but lack any significant bearing in other countries. BREEAM-SE is a Swedish adaptation of the British certification system BREEAM and is not used to the same extent in Sweden but continue to spread on a global market and is at this point one of the largest certification systems with a core system as the global standard.  The purpose with this study is to compare BREEAM-SE and Miljöbyggnad to highlight their respective strengths and weaknesses to see if there is any use to keep both systems on the Swedish market or if it would be beneficial to use one system alone.  A literature study was done through extensive data collection from the manuals for respective system. Furthermore, an interview study was done to collect information from key persons that work with respective system in various companies.  The result showed that the systems are different enough to not compete with each other on the same projects since they are specialized towards different market segments that require different systems, to get the most out of it and be beneficial.  The conclusion is that both systems are required on the Swedish market to fulfil the needs that exist since neither system can fulfil those needs on their own, as of right now. However whether other environmental certification systems that exist could be better than the systems brought up in this study, has not been investigated in the study and remains to be answered.

Arbetet syftar till att lyfta fram den potential som flera urbana rumbesitter, de överblivna rum som saknar en tydlig användning ellerfunktion. Där de lokala intressena, dess brukare och rummets närmstaomgivning blir en utgångspunkt för att förstå vilken användningrummet bör verka mot. Med det vill vi vidga perspektiven inom hurman tänker kring överblivna rum idag, samt hur man bättre kan utnyttjarummens potentiella användningar för ett rikare urbant liv. Arbetetbaseras på en fallstudie av rummet under Mälarbron i Södertäljeoch dess närområde, där tre förslag till utveckling studeras ochanalyseras med hjälp av vår teoretiska verktygslåda. Vi stödjer ossframför allt på Quentin Stevens bok The Ludic City - Exploring thePotentials of Public Spaces (2007) där hans lekfulla syn på stadenblir en röd tråd att applicera på bl.a. Kim Doveys allmänna teorierkring urban design i hans bok Urban Design Thinking (2016). Arbetetresulterar i en gestaltning som blir en undersökande process om hurrummet under Mälarbron får en mer meningsfull och mångsidig rollsom stärker det urbana sammanhang som den utgör en del av. Genomdetta arbete vill vi bidra med nya kunskaper till de professionersom arbetar med dessa rum och framför allt lyfta fram den potentialsom flera urbana rum besitter, där vi anser att urban design utgör enviktig roll. Gestaltandet av överblivna rum är ytterst aktuell inom deprofessioner som arbetar med frågor kring byggd miljö idag, därförtror vi att detta arbete inte enbart belyser vårt eget intresse utan ärrelevant för alla som arbetar med den byggda miljön. / The purpose of the work is to highlight the potential of several urbanspaces, the leftover spaces that lacking a clear use or function.Where the local interests, its users and the context becomesthe starting point for understanding what needs the space shouldbe used for. With this we want to broaden the perspectives on howto think about these spaces today, and how to better utilize the potentialuses of these spaces for a richer urban life. The work is basedon a case study of the space under the bridge, Mälarbron in Södertäljeand its context, where three proposals for development arestudied and analyzed using a concept box. We especially supportQuentin Steven’s book The Ludic City - Exploring the Potentials ofPublic Spaces (2007), where his playful view of the city becomes ared thread to apply to, among other things, Kim Dovey’s generaltheories of urban design in his book Urban Design Thinking (2016).The work results in a process that becomes an exploratory processof how the space under the Mälarbron gets a more meaningful andversatile role that strengthens the urban context in the area. Throughthis work, we want to contribute new skills to the professions workingwith these spaces, and above all highlight the potential of severalurban spaces, where we consider urban design to play an importantrole. The transformation of these spaces is extremely relevant in theprofessions dealing with built environment issues today, where webelieve that this not only illustrates our own interest but is relevant toeveryone who works with the built environment.

Våldsbrott i det svenska samhället är ett socialt problem som har ökat markant. Denna uppsats undersöker vad som gör att unga män är mer benägna till att begå våldsbrott än unga kvinnor. Studien grundar sig i åtta olika individers erfarenhet och upplevelser inom områden som innefattar polis, socialtjänst, skola, skyddsjour och tidigare kriminella. I uppsatsen tillämpas hermeneutiken för att förstå deltagarnas levda livsvärld. Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats där semistrukturerade kvalitativa intervjuer agerar underlag. I analysen används teorierna om maskulinitet av Raewyn Connell, sociala band av Thomas Scheff, Thomas Scheff &amp; Suzanne Retzingers teori om emotioner och våld, samt Travis Hirschis sociala bandteori i social kontrollteori. Motivation och drivkrafter till våld som kommer fram i resultatet är bland annat manskonstruktioner, socialiseringsprocesser, diverse känslor och eftersträvan av materiell rikedom. Uppsatsen har stor betydelse för att främja social hållbarhet i samhället. Detta genom att upprätthålla social ordning, trygghet och trivsel. Genom att analysera och förstå de sociala, kulturella och strukturella faktorer som bidrar till unga mäns våldsbrott bidrar uppsatsen till ökad kunskap inom området. / Violent crime in Swedish society is a social problem that has increased significantly. This essay examines what makes young men more likely to commit violent crimes than young women. The study is based on the experience and experiences of eight different individuals in areas that include the police, social services, schools, shelters and former criminals. In the essay, hermeneutics is applied to understand the lived life world of the participants. The essay is based on a qualitative approach where semi-structured qualitative interviews act as a basis. The analysis uses the theories of masculinity by Raewyn Connell, social bonds by Thomas Scheff, Thomas Scheff &amp; Suzanne Retzinger's theory of emotions and violence, and Travis Hirschi's social bond theory in social control theory. Motivation and driving forces for violence that emerge in the result are, among other things, male constructions, socialization processes, various emotions and the pursuit of material wealth. The essay is of great importance for promoting social sustainability in society. This is by maintaining social order, safety and well-being. By analyzing and understanding the social, cultural and structural factors that contribute to young men's violent crime, the essay contributes to increased knowledge in the field.

There are many factors why military organizations transform, for example politics, changes in society, changed strategic environment, technology and economics. Do one or several of these factors explain why Sweden changed its military officer corps during the Cold War to a unique one-tier system, which later was changed to a two-tier system? By analysing the Government’s proposals to the Riksdag, this case study can confirm that changes in the society, changed strategic environment and budget pressure were the main reasons for the changes in the Swedish Armed Forces officer corps.

Rörelse och framkomlighet har alltid spelat en stor roll för samhällsutvecklingen. Människans geografiska räckvidd har ökat mycket under de senaste 50 åren och detta tack vare bilen. Detta har fått vissa konsekvenser såsom glesare städer, miljöförstöring och ökat antal trafikolyckor för att nämna några. Planering av våra transportsystem har skett utan eftertanke och är byggda utan större hänsyn till miljön, vilket är ohållbart och det måste till en förändring i användandet av våra transportsystem. Trafikverket är en svensk statlig organisation som står för den långsiktiga planeringen av det samlande transportsystemet i Sverige. Trafikverket har länge haft en roll som “infrastrukturbyggare”, men vill nu utveckla sin identitet till “samhällsutvecklare”. Detta för att på bästa sätta skapa ett hållbart transportsystem som bidrar till ett hållbart resande.   Syftet med denna studie var att undersöka vilka kompetenser som anses vara viktiga hos en samhällsutvecklare och om kompetenserna hos Trafikverkets Region Mitt skiljer sig jämfört med de förväntade kompetenserna hos en samhällsutvecklare. För att undersöka vilken kompetensnivå Trafikverket Region Mitt hade, skapades ett kunskapstest där fem olika kompetenser testades på alla utom ett verksamhetsområde hos Region Mitt. De kompetenser som testades var kommunikationsförmåga, förhandlingsteknik, pedagogik, samhällsförståelse samt analytisk förmåga. Kunskapsprovet baserades på intervjuer och litteraturstudier. Något som alla intervjuer hade gemensamt var att de intervjuade menade på att en samhällsutvecklares viktigaste egenskap var att ha en bred kompetens. Trafikverket har en viktig roll i samhällsutvecklingen och bör vara samhällsutvecklare. Resultatet visade att alla verksamhetsområdena hade lägst medelpoäng i delmomenten samhällsförståelse och pedagogik samt högst medelpoäng i delmomentet kommunikationsförmåga. Dock visade det sig svårt att bedöma resultat av kunskapstestet, då det var svårt att fastställa validiteten på frågorna. / Movement and mobility has always played a major role in the development of society. Man's geographical reach has increased a lot over the last 50 years thanks to the rising usage of cars. The car has played a central role in community development. This has had certain consequences, such as more sparse cities, environmental degradation and an increased number of traffic accidents to name a few. The planning of our transportation systems have taken place without enough reflection of impact and are built with insufficient regard to the environment, which is unsustainable and must change. Focus on sustainable development has been at a global level for a long time. Because of various social trends the focus has now moved to a more local level, which has led to that local actors have been given a greater responsibility to society development. Trafikverket (The Swedish Transport Administration) is a Swedish governmental organization that stands for long-term planning of the collective transport system in Sweden. Trafikverket has long played the role of "infrastructure builders," but now wants to develop its identity to become "community developers." Which ought to be the best approach to create a sustainable transport system. The purpose of this study was to investigate which competencies are considered important in a community developer and what competencies of Trafikverket Region Mitt is different compared to the expected skills of a community developer. A knowledge test was created to examine the level of competence of Trafikverket Region Mitt. The skills tested were communication skills, negotiation skills, pedagogy, social understanding, and analytical skills. The knowledge test was based on interviews and literature studies. The interviewees believed that a community developers main characteristic was to have a broad expertise and that Trafikverket has an important role in social development and should be community developers. Something that the departments of Region Mitt had in common was that they had lowest score in the tests regarding social understanding and pedagogy, while the highest scores were collected on communication skills. However, the complexity of validating the questions proved it difficult to assess the result of the knowledge test.