Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i olika naturvetenskapliga situationer i den fria verksamheten i förskolan. På vilket sätt tas sådana situationer tillvara på av pedagogen? Jag har använt mig av videoobservationer i två förskolor i Mellansverige för att försöka upptäcka situationer i den fria verksamheten som har potential att bli en naturvetenskaplig lärandesituation för barnen. I studien observerades 11 pedagoger. Resultatet visade att det finns potential för att utveckla naturvetenskapligt lärande för barnen i den fria verksamheten i förskolan. I analysen av situationerna visas möjliga sätt att genom Anderssons & Gullbergs (2011) ämnesdidaktisk kompetenser använda situationerna till naturvetenskapliga lärandesituationer. I många fall uppmärksammade inte pedagogen det naturvetenskapliga innehållet i situationen, vilket leder till att barnen inte stöds i sitt utforskande inom de naturvetenskapliga ämnesområdena. I flera fall där pedagogen uppmärksammade det naturvetenskapliga innehållet i situationen var det genom att de iakttagit ett problem som pedagogen såg lösningen på.

Syftet med detta arbete var att lyfta fram meningsfulla lärandesituationer för tvåspråkiga elever. Jag har samlat in empiriskt material via observationer och intervjuer och sedan bearbetat det med hjälp av forskning (teori) i avsikt att besvara den föreliggande studiens syfte. Syftet har även varit att belysa lärares inställningar till tvåspråkighet samt vad för förväntningar som lärare har på tvåspråkiga elever.  De övergripande frågor som arbetet grundar sig i är: På vilka sätt skapar lärare meningsfulla lärandesituationer för tvåspråkiga elever? Vilken betydelse har lärares inställning till tvåspråkighet samt lärares förväntningar på tvåspråkiga elever? Resultatet visar att lärarens inställning och förväntningar på tvåspråkiga elever styr hur upplägget av undervisningen ser ut samt vilka möjligheter tvåspråkiga elever ges i skolan. Lärarens kunskaper om tvåspråkighet påverkar också vad undervisningen utgår ifrån, om ansträngningar görs för att arbeta utifrån gynnsamma språkutvecklingsmodeller eller inte. Därtill redogörs för förslag på meningsfulla lärandesituationer för tvåspråkiga elever. De lärare som observerades och intervjuades hade olika synsätt och undervisningsstilar. Lärare 1 tog mer hänsyn till tvåspråkiga elever och lärare 2 gjorde det i mindre utsträckning.    Detta arbete riktar sig till alla lärare i den svenska skolan som arbetar med tvåspråkiga elever. Arbetet riktar sig även till andra människor i samhället. Når denna information och fakta fler individer i samhället kan det hjälpa till och bidra till större acceptans och tolerans mot medmänniskor– inte minst mot de som är tvåspråkiga.

Syftet med denna studie är att utifrån studiens informanters referensram förstå och få kunskaper om hur en god språkutvecklande undervisning skulle kunna se ut i en skola med mångfald. Jag avser också få en djupare kunskap om olika metoder att främja andraspråkselevers lärande i svenska språket. Denna studie är kvalitativ. I form av intervjuer med tolv informanter samlades datamaterialet in. En del av informanterna går och arbetar på en grundskola i en mångkulturell förortsmiljö och en del av informanterna studerar svenska på en privatskola. Definitionen kring ett lyckat språkutvecklande lärande är utifrån informanterna när lärandet sker på ett glatt, spontant, lekfullt och roligt sätt. Undersökningen visar att kommunikation bör faå ta en stor plats i en språkutvecklande undervisning och där eleverna får en chans att arbeta i mindre grupper. De uttrycker gemensamt att undervisningen behöver bestå av en rad olika moment. Engagemang och stöd från föräldrar aär något som informanterna efterlyser för motivationen ska infinna sig för inlärningen. Slutsatser jag kan dra av undersökningen är att pedagogerna menar att en god lärandesituation skapas genom förförståelse för vad eleverna kan och utifrån elevernas kapacitet och intresse.

Det har på senare tid växt fram en rad olika entreprenörskapsutbildningar i det svenska utbildningsväsendet och det verkar som att satsningarna på den här typen av utbildningar kommer att fortsätta att öka. Detta relativt nya sociala fenomen i det svenska utbildningsväsendet innebär att många elever och lärare i dagsläget har genomgått någon formav entreprenörskapsutbildning. Frågan som jag vill kasta ljus på i den här studien är: Hur utvecklas elevers företagsamma förhållningssätt genom entreprenörskapsutbildning? Till min hjälp har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat elever och lärare som genomgått entreprenörskapsutbildningen Ung Företagsamhet. Jag har fördjupat mig i tre av dessa elever och en av lärarna. Ett aktörssynsätt utifrån ett bottom-up perspektiv används för att besvara studiens forskningsfråga och syfte. Vidare används en multipel fallstudie där jag analyserar varje fall var för sig och avslutar sedan med en jämförande analys mellan fallen från vilken slutsatserna dras. Det teoretiska ramverket fungerar som teoretiska utgångspunkter och innehåller begrepp och modeller från teorier om entreprenörskap och lärande. Dessa teoretiska utgångspunkter har utvecklats utifrån studiens angreppssätt som är abduktion eller den gyllene medelvägen. Centrala teoretiska begrepp som används i studien är lärandesituation, lärandeprocesser och lärandenivåer vilka sammanfattar studiens teoretiska referensram. Det huvudsakliga syftet med studien är att baserat på det teoretiska ramverket bidra med djupare förståelse för hur elevers företagsamma förhållningssätt kan utvecklas genom entreprenörskapsutbildning. Slutsatserna för denna studie är att utvecklingen av ett företagsamt förhållningssätt bestäms av olika inre och yttre lärvillkor i lärandesituationen. Lärandeprocesserna för de olika aktörerna kategoriserades som kognitiva (kunskapsmässiga), psykodynamiska (emotionella) och sociala (samarbetsmässiga). Lärandenivåerna som berördes av eleverna kategoriserades som: know-me, know-what, know-when, know-how, know-who och know-why.

No description available.

<p>Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter färgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestå i datorämnet självt eller i samarbetande undervisning med andra ämnen. Ämnesområdet är en överblick på hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorämnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kärnämnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hälsa) för inflytande på varandra, och vad kärnämnes- respektive datorämneslärare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser även utvecklingstrender utifrån gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning är en kvalitativ studie bestående av intervjusammanställning och litteraturstudie. De viktigaste referensena i denna undersökning är Riis, Pedersen, Thydén och Thullberg, dessa belyser den allmäna IKT-utvecklingen inom skolverksamheten i Sverige. Studien påvisar att samhälleliga utvecklingstrender har stort inflytande på skolans utveckling, att det är mindre gränsdragningar och mera gränsöverskridningar i dagens lärandesituationer. Resultatet pekar på att elever med datorvana inte nödvändigtvis behärskar datorkunskap, en kunskap som i sin tur blir allt mer viktigt i både arbete och vardag, och att IKT-utvecklingen i skolan därmed blir lika viktig som komplicerad. Grundläggande datorkunskap föreslogs i ett led av gymnasiereformsförslaget GY-07 att integreras i kärnämnesundervisning medan mer avancerade datorkurser skulle ges i sin egna regi. Dock har förslaget GY-07 avbrutits.</p>

<p>Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lärare tillämpar för att främja elever i komplicerad lärandesituations sociala och kunskapsmässiga utveckling. Undersökningen syftade även till att belysa diagnosens betydelse och huruvida elevernas diagnos eller problematik påverkar val av åtgärd. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lärare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av särskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lärares pedagogiska strategi och val av åtgärd utgick från ett individanpassat arbetssätt där motivation, struktur och material var viktiga utgångspunkter. Majoriteten av lärarna menade att en diagnos i sig inte har någon betydelse för den pedagogiska situationen, då elever med likartad diagnos har olika problematik. Slutsatserna av vår studie visade att lärarnas pedagogiska strategier och åtgärder såg högst individuella ut och skedde utifrån elevernas individuella behov, intressen och förutsättningar.</p>

Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter färgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestå i datorämnet självt eller i samarbetande undervisning med andra ämnen. Ämnesområdet är en överblick på hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorämnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kärnämnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hälsa) för inflytande på varandra, och vad kärnämnes- respektive datorämneslärare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser även utvecklingstrender utifrån gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning är en kvalitativ studie bestående av intervjusammanställning och litteraturstudie. De viktigaste referensena i denna undersökning är Riis, Pedersen, Thydén och Thullberg, dessa belyser den allmäna IKT-utvecklingen inom skolverksamheten i Sverige. Studien påvisar att samhälleliga utvecklingstrender har stort inflytande på skolans utveckling, att det är mindre gränsdragningar och mera gränsöverskridningar i dagens lärandesituationer. Resultatet pekar på att elever med datorvana inte nödvändigtvis behärskar datorkunskap, en kunskap som i sin tur blir allt mer viktigt i både arbete och vardag, och att IKT-utvecklingen i skolan därmed blir lika viktig som komplicerad. Grundläggande datorkunskap föreslogs i ett led av gymnasiereformsförslaget GY-07 att integreras i kärnämnesundervisning medan mer avancerade datorkurser skulle ges i sin egna regi. Dock har förslaget GY-07 avbrutits.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lärare tillämpar för att främja elever i komplicerad lärandesituations sociala och kunskapsmässiga utveckling. Undersökningen syftade även till att belysa diagnosens betydelse och huruvida elevernas diagnos eller problematik påverkar val av åtgärd. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lärare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av särskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lärares pedagogiska strategi och val av åtgärd utgick från ett individanpassat arbetssätt där motivation, struktur och material var viktiga utgångspunkter. Majoriteten av lärarna menade att en diagnos i sig inte har någon betydelse för den pedagogiska situationen, då elever med likartad diagnos har olika problematik. Slutsatserna av vår studie visade att lärarnas pedagogiska strategier och åtgärder såg högst individuella ut och skedde utifrån elevernas individuella behov, intressen och förutsättningar.

Klimatfrågan är idag mer aktuell än någonsin tidigare. Detta beror på den akuta situation som vi levande på jorden faktiskt befinner oss i. Det har nästan alltid funnits hot mot vårt klimat, men det är först idag som vi tydligt börjar se följderna av vårt tidigare handlande och det jag syftar på är den förstärkta växthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien är att utifrån en lärandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och känslor kring växthuseffekten. Frågeställningarna är följande. Hur utvecklas elevernas kunskap och handlingsberedskap kring växthuseffekten genom ett rollspel? Hur påverkar rollspelet elevernas känslor för växthuseffekten? Studien som genomfördes i en årskurs 9 startade med en enkät där eleverna fick svara på frågor gällande växthuseffekten, deras eget handlande och deras känslor. Enkäten åtföljdes av ett rollspel där frågor kring växthuseffekten och dess konsekvenser diskuterades av de deltagande ländernas delegater. Efter rollspelet fick eleverna svara på samma enkät igen för att ta reda om rollspelet hade påverkat eleverna. Rollspelet har bidragit till att eleverna har tillägnat sig mer och djupare kunskaper kring växthuseffekten samt att de har gått från ett lokalt till ett mer globalt tänkande. Handlingsberedskapen hos eleverna var inte så stor och de känner inte någon direkt oro inför framtiden, men efter rollspelet blev de mer bekymrade över andra människors framtid. Liten oro hos eleverna kan bero på att Sverige inte direkt ligger i riskzonen och deras handlingsberedskap speglas av att de inte vill ändra på något som skulle förändra deras vardag. / Issues concerning the climate change are more urgent than ever before. During the last couple of hundred years the climate has been threatened by different causes, but it is not until today we are facing the consequences of our former action towards the environment. I allude to the greenhouse effect and its consequences. My aim with this paper is, from a teaching situation through a role play, to describe pupils’ action readiness and feelings concerning the green house effect. The questions I will find answers to are. How pupils’ knowledge and action readiness concerning the green house effect develops through a role play? How the role play affects the pupils’ feelings concerning the green house effect? The study has been carried out in a grade 9. The pupils began answering a questionnaire regarding the green house effect, their own actions and their feelings. Afterwards they carried out a role play where the green house effect and its consequences where discussed. To find out if the role play had influenced the pupils they afterwards had to fill in the same form again. The contribution of the role play is that the pupils have acquired deeper knowledge concerning the green house effect and their thoughts have become more global. The study showed that their action readiness was not particularly big and they were not worried about the future. Sweden is not in the danger zone and that can have contributed to their non worried attitude. Their action readiness is coloured by the fact that they do not want to change anything that would affect their ordinary day.