Forskning visar att det ofta krävs en extern chock i form av krig för att påkalla förändring i en militär organisation. Hur kan då en militär organisation som inte deltagit kollektivt i krig förändras? Studiens syfte är att undersöka hur svenska arméofficerare förstår sin militära kultur och militär flexibilitet och hur detta i sin tur påverkar förändring. Studien visar att svensk armékultur uppfattas som starkt förankrad med centrala värden som uppgiftsfokus och pliktkänsla. En stark kultur tenderar att påverka den militära flexibiliteten negativt om denna inte i sig utgör en tydlig del av kulturen. Så verkar inte vara fallet med svenska armékultur. Studien visar att partiell avsaknad av flexibilitet inverkar negativt på svenska arméns förmåga att åstadkomma varaktig förändring. Interna faktorer som kognitiv förmåga, erfarenhet och systematisk erfarenhetsspridning anses inte tillräckliga för att påkalla förändring. Studien visar också på en tendens att återfalla till gamla mönster. Vidare återfinns starka subkulturella värden inom den övergripande kulturen vilka formar normer och värderingar som anses hämma nytänkande och flexibilitet. Tidigare forskning visar att detta inverkar negativt på svenska arméns förmåga till anpassning gentemot kontemporära föränderliga hot. Svenska arméns långa erfarenhet av kostnadsrationell och effektiv förbandsproduktion anses stå i kontrast till dynamisk förändring och flexibilitet. Studien visar att fredstida krav måste balanseras av skarp erfarenhet för att skapa flexibilitet och förändringsbenägenhet. Interna faktorer och förändringar i form av organisationsförändringar eller nedskärningar räcker inte för att utmana starka kulturella värden och därigenom stimulera förändringsbenägenhet.

Today's technological developments and the military's uses of them affect tomorrow's battlefield. This evolution requires that a military organization remains a developing and learning organization to enable them to take advantage of and protect themselves from tomorrow’s advancements. Max Visser in 2016 created the Organisational Learning Capability theory that specifically addresses non-profit and military organisations and serves as a guide to which a military organisation can be evaluated on its learning capabilities. The study examines the Swedish Army and its SUAV-division, regarding its learning capability according to Visser’s theory. A qualitative case study involving a text-analysis of the Swedish Army’s regulatory publications and an interview survey of SUAV-personnel was conducted. The study found that the Army’s publications fair well, and predominantly creates a productive learning cycle. The interview survey gave a worse result however and prevailing was a defensive learning cycle. Mutual areas of improvement for both the analysis and interviews are; aspects of openness to new ideas, experimentation, risk-taking and the utilisation of formal/informal networks within an organisational knowledge system.

There are many factors why military organizations transform, for example politics, changes in society, changed strategic environment, technology and economics. Do one or several of these factors explain why Sweden changed its military officer corps during the Cold War to a unique one-tier system, which later was changed to a two-tier system? By analysing the Government’s proposals to the Riksdag, this case study can confirm that changes in the society, changed strategic environment and budget pressure were the main reasons for the changes in the Swedish Armed Forces officer corps.

In many cases, an effective method used by political elites to influence public opinion is throughframing strategies. The use of frames by political elites has the power to change the opinion of agreat mass of people. On October 9, 2019, Turkey launched the military operation Peace Spring.Despite being criticized internationally, the Turkish president managed through framing of theoperation, gaining public approval in its domestic sphere. The purpose of this article is to analysehow president Recep Tayyip Erdoğan frames Operation Peace Spring through Twitter as primarysource. The results show that Erdoğan uses a complex framing that contains several recurringsegments that build on each other and enhances the overall effect.