Eftersom svenska Försvarsmakten sedan slutet av Kalla kriget genomgått flera genomgående förändringar, som bland annat inneburit förändrade uppgifter, och ett närmande till Nato, finns anledning att fundera över hur det påverkat organisationskulturen. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i kulturella faktorer som har inverkan på uppdragstaktikens genomförande. Uppdragstaktik är den ledningsfilosofi som utvecklats i Preussen och som svenska Försvarsmakten under förra århundradet utvecklat utefter sina förutsättningar. Uppsatsen är en jämförande studie av svenska armén i slutet av Kalla kriget respektive under inledningen av det nya milleniet, avseende kulturella faktorer som påverkar uppdragstaktik. Mot bakgrund av teorier kring militär organisationskultur i förändring, kan skillnader och likheter bättre förstås. Detta är relevant att undersöka i ljuset av pågående återgång mot ett mer nationellt inriktat försvar,där rådande organisationskultur påverkar förändringsarbete. Resultatet av undersökningen visar att flera kulturella faktorer som påverkar genomförandetav uppdragstaktik som ledningsfilosofi har förändrats. Svenska arméns syn på att använda sig av uppdragstaktik har däremot inte förändrats i samma omfattning, vilket leder till slutsatsen att den är en starkt rotad norm i den svenska arméns organisationskultur.

Den militära kulturen definieras i hög grad av en stark hierarki och behov av kontroll. Dessa är ideal och värderingar som konkurrerar med innovationsbenägenhet. Tänkande i nya banor begränsas ofta av en uppsättning vedertagna övertygelser som strikt upprätthålls. Metoder och tillvägagångsätt riskerar att bli förutsägbara när organisationer inte är innovativa och anpassar sig efter förändrade förutsättningar. Denna studie syftar till att skapa förståelse för antaganden och värderingar som begränsar utveckling och tänkande i nya banor. Studien använder en historisk tillbakablick, observationer av den svenska Försvarsmaktens (FM) kommunikation och gruppdiskussioner för att spåra antaganden och värderingar som påverkar innovationsbenägenhet. Studiens resultat visar att kontroll och stabilitet är viktiga drivkrafter inom FMs kultur. Det finns en kultur som innebär att erfarenhet ges högt förtroende samt en obenägenhet att ta risker, vilket hämmar kritisk tänkande och utvecklande av nya beteenden. Det finns även en differens mellan antagna värderingar i styrande dokument och rådande grundläggande antaganden.

Studiens utforskar med en tolkande kvalitativ ansats hur militär kultur reproduceras genom taktisk utbildning av svenska arméofficerare och därmed inverkar på balansen mellan offensiv och defensiv krigföring. Genom en fördjupning av teoribildningen kring militär kultur har tre deduktivt teoretiska yttringar formats för att analysera studiens empiriska underlag. Empirins kärna utgörs av taktiska prov över ett tidsspann på 10 år från utbildningarna till fänrik, kapten och major. Studiens resultat visar att en offensiv militär kultur under 2010- talets inledning reproducerades genom officersutbildningen, vilket tolkas bidra till att forma ett offensivt tankemönster hos svenska arméofficerare. Denna tydliga offensiva strömning har dock gradvis tonats ner. Under slutet av perioden gör sig ett betydligt mer balanserat kulturellt uttryck gällande och därmed formande av ett mer flexibelt taktiskt tänkande som i större utsträckning harmoniserar mot rådande doktrin och arméns befintliga resurser. Studien belyser vikten av att förstå sin militära kultur och hur den formar officerare genom en socialiseringsprocess vid den formella utbildningssituationen samt att hela utbildningssystemet måste harmonisera för att uppnå ett flexibelt taktiskt tänkande. Studien bidrar vidare med att nyansera befintlig forskning inom området och fördjupa kunskapen om militär kulturs inverkan på taktiskt agerande genom officersutbildning.

Forskning visar att det ofta krävs en extern chock i form av krig för att påkalla förändring i en militär organisation. Hur kan då en militär organisation som inte deltagit kollektivt i krig förändras? Studiens syfte är att undersöka hur svenska arméofficerare förstår sin militära kultur och militär flexibilitet och hur detta i sin tur påverkar förändring. Studien visar att svensk armékultur uppfattas som starkt förankrad med centrala värden som uppgiftsfokus och pliktkänsla. En stark kultur tenderar att påverka den militära flexibiliteten negativt om denna inte i sig utgör en tydlig del av kulturen. Så verkar inte vara fallet med svenska armékultur. Studien visar att partiell avsaknad av flexibilitet inverkar negativt på svenska arméns förmåga att åstadkomma varaktig förändring. Interna faktorer som kognitiv förmåga, erfarenhet och systematisk erfarenhetsspridning anses inte tillräckliga för att påkalla förändring. Studien visar också på en tendens att återfalla till gamla mönster. Vidare återfinns starka subkulturella värden inom den övergripande kulturen vilka formar normer och värderingar som anses hämma nytänkande och flexibilitet. Tidigare forskning visar att detta inverkar negativt på svenska arméns förmåga till anpassning gentemot kontemporära föränderliga hot. Svenska arméns långa erfarenhet av kostnadsrationell och effektiv förbandsproduktion anses stå i kontrast till dynamisk förändring och flexibilitet. Studien visar att fredstida krav måste balanseras av skarp erfarenhet för att skapa flexibilitet och förändringsbenägenhet. Interna faktorer och förändringar i form av organisationsförändringar eller nedskärningar räcker inte för att utmana starka kulturella värden och därigenom stimulera förändringsbenägenhet.

Kultur formar den enskildes uppfattning om rätt och fel vilket influerar agerande. Officeren är inte bara del i en militär kultur utan även del i, och färgad av, sin lokala förbandskulturs normer och värderingar.   Forskningen kring militär kultur berör flera forskningsfält men relateras ofta till högre militära nivåer. Denna studie fokuserar på hur officerare, vid några av svenska arméns manöverbataljoner, förstår sin egen förbandskultur, dess effekter och beståndsdelar. Studien syftar till att genom intervjuer och deltagande observation utforska förbandskultur, dess innehåll och sammanhang, i syfte att nyansera teorier om militär kultur samt fördjupa dessa med ett subkulturellt perspektiv.   Denna kvalitativa tolkande studie bidrar till förståelse för förbandskulturens beståndsdelar där fyra formativa element, geografi, teknik, uppgift och historia/arv är de största bidragen för utvecklandet av teoribildningen kring militär kultur. Studien bidrar vidare till ökad förståelse för kulturella funktioner och dess inverkan i Försvarsmakten.

Försvarsmaktens perspektivstudie anser det tvunget med en utveckling av obemannade flygsystem för att möta framtidens stridsmiljö. Detta medför en implementering av ett nytt obemannat flygsystem i Försvarsmakten, historien visar dock på utmaningar vid liknande implementeringar, därför är en sådan tidigare implementering relevant att studera.    Syftet med denna fallstudie gällande implementeringen av UAV 03 Örnen på regementet K3, är att bidra med ett bredare synsätt kring forskningen om organisationskultur och implementering. Utifrån studiens syfte genomförs en fallstudie där empiri inhämtas genom kvalitativa intervjuer. Inhämtad empiri analyseras utifrån implementerings- såväl som organisationskulturteori. Studiens resultat visar att implementeringen av UAV 03 på K3 kan förstås tillsammans med jägarstridens grunder om ett flexibelt uppträdande i smågrupper samt den elitism som speglar K3. Studien påvisar att intresset att åka på utlandsmission hos individen är större än att jobba med systemet UAV 03, vilket visar sig vid personalförsörjning.

Vilken plats har vilseledning inom svensk krigföring eller svensk militär kultur och hur påverkar demokratiska normer förståelsen av vilseledning?  Genom en kvalitativ undersökning, byggd på intervjuer och analys av myndighetsdokument, undersöks förutsättningarna för strategisk militär vilseledning i den demokratiska institutionen Försvarsmakten. Befintlig vilseledningsteori kompletteras med teori från andra samhällsvetenskapliga fält, varpå uppsatsen tar en teoriutvecklande ansats. Med ett teoretiskt ramverk byggt på institutionalism och militär kultur analyseras empirin genom template analysis, en form av tematisk analys. Syftet är att utforska en potentiell utförare av vilseledning och därmed komplettera vilseledningsforskningen, och samtidigt påvisa handlingsförslag till Försvarsmakten på hur strategisk militär vilseledning ytterligare kan integreras i svensk krigföring.

En militär organisations beslut idag, påverkar dess militära effektivitet imorgon och militär organisationskultur påverkar besluten.  Medlemmarna i organisationen kan vara medvetna eller omedvetna om kulturens påverkan i organisationen. Militär organisationskultur kan påverka verksamheten positivt eller negativt och kulturen är svårföränderlig men påverkas av inre och yttre faktorer. Studien undersöker vilka kulturella föreställningar som uttrycks i armens interna debatt mellan 1992-2020 för att se vilka som har bestått och vilka förändrats. Kulturella föreställningar ingår i militär organisationskultur och är medvetna alternativt omedvetna förespråkade lösningar på problem. Studiens syftar till ökad förståelse för hur militära organisationers kulturella föreställningar kan påverkas av omvälvande yttre faktorer och vilka konsekvenser för arméns utveckling som kan uppstå. Studien använder Schein och Scheins teori om kulturens tre nivåer. Studien är en övertidstudie med kvalitativ textanalys och empirin utgörs av artiklar från Kungliga krigsvetenskapsakademin. Resultatet har visat på att yttre faktorer möjliggjorde för debatten om yrkesförsvarets införande och att brigaden är lösningen på huvuddelen av arméns problem. Synen på brigaden har inte påverkats av yttre faktorer.

Stridens etos är ett helt nytt begrepp i svenska doktriner som infördes i Doktrin för gemensamma operationer 2020. I och med att doktrinen är Försvarsmaktens förhållningsätt till gemensamma operationer och i förlängningen hur vi ska strida på taktisk och operativ nivå skapade begreppet ett intresse att genom diskurs studera dess funktion, position och påverkan inom den militära kulturen, doktrinen och i Försvarsmaktens som helhet. Hur förhåller sig begreppet till andra riktlinjer i redan befintliga försvarsmaktsbegrepp och dokument som beskriver förhållningsätt i Försvarsmaktens kärnverksamhet och i detta fall strid. Syftet med denna studie är att skapa förståelse om hur begreppet stridens etos påverkar Försvarsmakten genom att studera begreppets funktion, dess innebörd samt dess position inom sociala hierarkin som berör Försvarsmaktens kärnverksamhet väpnad strid. Syftet är även att bidra till diskussionen om den militära professionen och dess kultur. Studien visar att begreppet stridens etos rör sig i och påverkar flertalet sociala fält på grund av att det påverkar ett specifikt fält, nämligen striden. Begreppet påvisar en efterfrågan av ett krigarideal som kan antydas saknas idag. Stridens etos innehar en hög ställning i Försvarsmaktens hierarki, detta genom att poängtera det dödliga våldet och på så sätt även tillskriver sig en hög position i samhället. Begreppet kan påvisas revoltera mot rådande norm och förskjuta det mot en mer önskvärd position.

Det finns ett antal institutionaliserade principer hur väpnad strid skall genomföras i det kaos som krig innebär. Dessa benämns som militära doktriner. Doktrinen utmärker sig genom att den kräver omdöme i den praktiska tillämpningen till följd av att den är skriven för att passa in en mångfald av förhållanden.  Syftet med denna studie är att studera uppdragstaktik som en aspekt av doktrin för att se hur officerare hanterar doktrinens krav på omdöme i praktiska tillämpningen. Studien söker förstå hur doktrinens spänning mellan att utgöra en värdefull anvisning utan att utgöra en dogm inverkar på militärt beslutsfattande.  Studien genomfördes genom fokusgruppsdiskussioner med yrkesofficerare studerande på Markstridsskolan samt tjänstgörande vid Arméstaben. Resultatet ger att om det föreligger otydlighet i doktrinens anvisningar är det sannolikt att den kulturella påverkan kommer att avgöra handlingsalternativet. Även om det innebär att handlingen avviker eller rent av står i motsats till doktrinens intention. Detta till följd av en ständigt närvarade dualism i utövandet av uppdragstatiken.