Global ETD Search

11	OFFICER, KVINNA, CHEF? Willix, Heléne January 2022 (has links) Försvarsmakten uppnår inte sina jämställdhetsmålsättningar med en ökad andel kvinnliga officerare på högre chefsnivåer. Detta trots att styrdokument och policys finns, är välkända och etablerade i organisationen. Samtliga militära yrken har varit öppna för kvinnor i mer än 30 år, fortfarande är dock antalet kvinnor som valt att göra karriär på högre nivå idag lågt. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att utforska och förstå hur kvinnliga officerare ser på valet att göra karriär – om det är ett aktivt val, ett incitament eller en konsekvens av något. Upplever kvinnorna några hinder eller motstånd, i organisationen eller hos dem själva? Resultatet visar att kvinnliga officerare som finns i Försvarsmakten idag är nöjda med sina befattningar på olika nivåer och de val som de gjort för att nå dit. Motstånd och hinder upplevs inte i den omfattning som tidigare forskning beskriver. Chefers stöd är starkt och avgörande, organisationen har erbjudit möjligheter för kvinnorna att utvecklas och välja karriär efter vilja, förutsättningar och intressen. Däremot lockar inte det högre chefskapet kvinnliga officerare i den omfattning som Försvarsmakten eftersträvar. En diskrepans finns mellan uppsatta mål och de val som kvinnorna gör. Kvinnor som söker sig till militära organisationer har inte siktet inställt på karriär. Kvinnor behövs på alla nivåer men för att få fler att söka sig till högre befattningar behövs tidig uppmuntran och målbilder. Stödet för- och möjligheter att som officer och kvinna göra karriär som chef, finns väl etablerat i organisationen idag. Jämställdhet organisationsteori kvinnor och militär kultur gender-gap och hierarkier ledarskap motstånd motivation Övrig annan samhällsvetenskap
12	Är armén mogen för att leva som den lär? : Uppdragstaktik som militär kultur och inte bara en metod för ledning i strid Otterström, Mattias January 2021 (has links) Uppdragstaktik som begrepp och ledningsmetod har funnits i Försvarsmakten sedan 1980-talet. Uppdragstaktiken har i Försvarsmakten vandrat mellan dess preussiska ursprung och en mer anglosaxisk skola vad avser ledning. Där den preussiska sätter individen i fokus och denna är styrkan i organisationen och skapar framgång genom initiativkraft och ansvarsglädje, medan den anglosaxiska sätter värde i att linjärt följa en plan för att nå framgång. Sedan införandet av Militärstrategisk doktrin 2016 så omnämns uppdragstaktik som grunden för Försvarsmaktens ledningsfilosofi. Detta ger ett intressant djup till begreppet uppdragstaktik då det nu ses mer utifrån kulturella värden än rent metodologiska för hur strid skall föras. Det finns idag åsikter att den svenska uppdragstaktiken enbart är en blek kopia av dess preussiska ursprung och förebild. Grunden för dessa åsikter utgöras av att felaktiga metoder används för att leda förband som i sig begränsar chefers initiativförmåga och leder till ett lydnadsbeteende. Syftet med denna studie har varit att studera arméns organisationskultur och vilka förutsättningar som denna ger för utförandet av uppdragstaktik. Detta studeras genom officiella handlingar och intervjuer med ett urval av arméns chefer för att jämföra om det som beskrivs kring organisationens kultur också uppfattas på ett liknande sätt i organisationen. Resultatet av denna studie pekar på kulturens betydelse för utförandet av uppdragstaktik och vikten av att en organisation lever som de själva lär utifrån beskrivna och önskade värderingar och normer. Studiens har funnit att den militära kulturen har en stor påverkan för de förutsättningar som det ges att utföra en ledningsfilosofi, i arméns fall uppdragstaktik. Studien har funnit en divergens mellan beskrivna och upplevda normer och värderingar som i sig skapar en otrygghet i organisationen mellan vad som förväntas och vad som sedan premieras. Denna divergens är i mångt och mycket avhängt på ledarskapets förmåga till lyhördhet och kommunikation. uppdragtaktik militär kultur organisationskultur förvaltningskultur värderingar normer initiativ ansvar Övrig annan samhällsvetenskap
13	Beslutsfattande och maktdistans i Nato / Decision-Making and Power Distance in NATO Palme, Linnéa January 2024 (has links) Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur anställda inom Nato upplever att maktdistans påverkar beslutsfattandet. För att svara på min frågeställning har jag använt mig av en kvalitativ metod med inkäter, där sex deltagare från fyra olika länder svarade. Resultatet analyserades med en tematisk analys där fem teman framträdde, beslutsfattande, hierarki, kultur, maktdistans och språk. Resultatet är att maktdistans i viss utsträckning påverkar beslutsfattande inom Nato beroende på vilket land som representanterna kommer ifrån. Länders indirekta makt varierar beroende på storlek, befolkningsmängd och hur länge de varit medlemmar av Nato. Studien visar på att maktdistans existerar och påverkar beslut i viss utsträckning men att frågan är komplex då de tillfrågade inte alltid vet vad begreppet maktdistans är även om svaren tyder på det. Sammanfattningsvis påverkas maktdistans av hur länge ett land varit medlemmar i alliansen, hur många personer med hög grad landet har i alliansen och hur bra dessa personer är på språk, att tolka orden i rum och tid och vikta orden rätt. Kunskap i engelska och förhandlingsvana har här betydelse. / This qualitative study aims to investigate how NATO employees experience the impact of power distance on decision-making. To answer that question, I have relied on a qualitative method consisting of a hybrid of questionnaires and interviews that were sent out. Six participants from four countries participated. When the results were examined through thematic analysis, five different themes emerged: decision-making, hierarchy, culture, power distance and language. The results indicate that power distance does affect decision-making within NATO to some extent; depending on which country the representatives come from. The indirect power wielded by the member states varies according to their respective geographical size, the size of their population and their annuity as a member of NATO. The study shows that power distance exists and to some extent affects decision-making within the organization. It also shows that the issue is complex, as not all participants are aware of the concept of power distance, although their responses indicate that they are aware of its existence within the organization. In conclusion, power distance is influenced by how long the nation has been a member of the Alliance, how many high-ranking people the nation has in the various offices of the Alliance, and how well these representatives are able to master language skills, to interpret what is said in a spatial and temporal context, and to weight words accurately; here English and negotiation skills are of great importance. command and control consensus culture decision-making equality hierarchy language NATO negotiation Ooda-loop organizational culture power distance sociolinguistic collective defence communication culture communication decentralization EU international culture leadership military culture military ranks NAC North Atlantic Council political administrative decisions political organization power security sweden Swedish Defence University national culture beslutsfattande command & control förhandling hierarki jämlikhet konsensus kultur ledning maktdistans Nato Ooda-loop organisationskultur sociolingvistik språk decentraliserad EU Försvarshögskolan internationell kultur kollektivt försvar kommunikation kultur kommunikation ledarskap makt militär kultur militära grader Nordatlantiska rådet politik politiska administrativa beslut politisk organisation säkerhet nationell kultur Other Social Sciences Annan samhällsvetenskap

Page generated in 0.0696 seconds