Sammandrag Vi har undersökt hur en gemensam miljöstandard fungerar inom Länsförsäkringsgruppen, där organisationen har setts som ett exempel på en decentraliserad federation. Länsförsäkringsgruppen har haft en gemensam miljöstandard sedan 2003, ISO 14001 som samtliga länsförsäkringsbolag har arbetat utefter med stöd från Länsförsäkringar AB (LFAB). Undersökningen har fokuserat på LFAB samt tre olika länsförsäkringsbolag (LF); LF Jämtland, LF Uppsala och LF Östgöta. Totalt har fyra stycken semistrukturerade intervjuer genomförts med miljösamordnare på respektive bolag samt med hållbarhetsansvarig vid LFAB. Syftet var att se hur den gemensamma miljöstandarden har anpassats inom olika lokala länsförsäkringsbolag. Utifrån syftet och forskningsfråga har den teoretiska referensramen fokuserat på decentralisering, miljöledningssystem, målkongruens samt intern kommunikation. Resultatet tyder på att kommunikationen är en viktig utmaning och blir ibland bristfällig i en decentraliserad federation vid Länsförsäkringars gemensamma miljöarbete. Det visar sig också att en gemensam miljöstandard inte är helt optimal i en sådan organisationsstruktur då decentraliseringen gör det svårare att följa den lokala implementeringen samt genomföra en gemensam uppföljning inom Länsförsäkringsgruppen.

Hållbarhetsfrågor blir en alltmer betydande del av större organisationers verksamhet till följd av högre krav från intressenter och nya rapporteringsregleringar. Syftet är att genom en fallstudie beskriva och analysera barriärer som uppstår i intern hållbarhetskommunikation i en decentraliserad organisation. Genom analys av insamlade dokument, intervjuer och ett teoretiskt ramverk diskuteras fyra centrala barriärer inom intern hållbarhetskommunikation. De barriärer som behandlas är: struktur, kultur, språk och globalisering, kommunikationskanaler samt resurser. De har olika effekter som hämmar förmågan att föra effektiv intern hållbarhetskommunikation i en global decentraliserad organisation. Studien påvisar ett flertal konsekvenser av barriärerna och utvecklar tidigare forskning genom att väva samman dessa, vilket ger en helhetsbild av olika utmaningar i intern hållbarhetskommunikation. Resultatet påvisar att kommunikationsstrukturen skapar hinder genom att filtrering av information sker samt att den främjar envägskommunikation utan respons eller dialog. Studiens resultat visar även att globala decentraliserade företag behöver göra mer än att komma med direktiv och krav på sina anställda, till exempel genom att anpassa kanalerna och lägga mer resurser på hållbarhetskommunikationen. Det krävs att organisationen arbetar med uppföljning samt säkerställer en gemensam organisatorisk förståelse, motivation och engagemang hos anställda. / Sustainability is becoming an increasingly significant aspect for larger organizations due to higher demands from stakeholders and new laws regarding reporting. The purpose of this thesis is to describe and analyze barriers to internal sustainability communication within a decentralized organization through a case study. Four key barriers are discussed with the help of internal documents, interviews, and a theoretical framework. These four key barriers include: structure, culture, language and globalization, communication channels and resources. Each of them has different effects that hinder the ability to effectively carry out internal sustainability communication within a global decentralized organization. This study demonstrates several consequences of these barriers and contributes to previous research by combining them to present an overall picture of the challenges associated with internal sustainability communication. The results reveal that the communication structure involves the sorting of information and promotes one-way communication, without expecting a response or dialog, thereby creating obstacles. Furthermore, the study highlights the need for global decentralized companies to go beyond simply communicating directives and demands to their employees. Instead, they should, for example, adjust their channels and invest more in sustainability communication. This necessitates that the organization actively follows up and ensures that employees share a common organizational understanding, motivation, and commitment.

I Sverige finns ingen lagstadgad minimilön och alla löner sätts av arbetsmarknadens parter, det finns en mängd olika modeller för hur lönebildningen kan ske men vanligtvis sker processen genom förhandling och avtal mellan representanter för arbetstagare och arbetsgivare från ett fackförbund och arbetsgivarorganisation. Hur löner sätts och huruvida den sätts på central nivå mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation eller på lokal nivå mellan arbetsgivare och lokal facklig representant har stor betydelse för alla avlönade arbetstagare.  I den här uppsatsen analyseras orsakerna till fackförbundet Kommunalarbetarförbundet och Transportarbetarförbundets val av lönebildning. Kommunalarbetarförbundet har främst individuell lönesättning och Transportarbetarförbundet har kollektiv lönesättning genom ett tarifflöneliknande system. Båda förbunden organiserar arbetare och har en gemensam bakgrund inom arbetarrörelsen, samt ingår i den fackliga sammanslutningen LO. Syftet med uppsatsen är alltså att undersöka varför förbunden har valt så olika typer av lönebildning. Den tidigare forskning som används för att försöka förklara detta utfall är Korpi och Shalevs maktresursteori, samt Hall och Soskice:s Varieties of Capitalism-teori. Maktresursteorin används för att försöka förstå om förbundens val påverkats av den maktresurs de har, medlemsantal. Varieties of Capitalism-teorin används för att försöka förstå om den sektor och bransch de respektive förbunden verkar och verkat inom har påverkat dagens utfall.  Resultaten som funnits i undersökningen är att det visat sig vara så att maktresursteorin i detta fall stämmer på så vis att medlemsantal spelar roll för förbundets makt och för aktörernas bild av förbundets makt, men att teorin i detta fall inte kunnat förklara förbundens val av lönepolitik. Istället har Varieties of Capitalism-teorin visat sig kunna förklara utfallen i båda fall, vilken bransch förbundet verkar i förefaller ha haft stor inverkan på vilket val av lönebildning som gjorts. Transportarbetarförbundet verkar i en hårt konkurrensutsatt bransch och har därför valt att behålla sina kollektiva löner som avtalas centralt, medan Kommunal valde att decentralisera sin lönebildning på grund av olikheter i lön mellan medlemmar som verkade i olika branscher.

The purpose of this study was to find an explanation for why Amnesty International in Sweden has seen an increasing number of members, while the number of participants at the national annual meeting has decreased. The method of the study was done with an inductive approach in which the problem has affected the choice of theory and empirical data. The empirical data has been collected through both qualitative and quantitative method in which the analysis was implemented with support by statistics and interviews. To strengthen the arguments in the paper, sociological theories on organizations are used and also theories about social movements. The conclusion of the study is that Amnesty International Sweden has undergone a transformation towards a decentralized organization because it is not longer relevant for people who are members to achieve the purpose of the organization to participate at the annual meeting. This because that these members accesses the recourses they want to achieve by working on a local level. The main conclusion of this study is that Amnesty has moved towards being an organization that to some extent are working as a social movement, where there is no longer any clear link between local work and the central board of Directors.

The research paper examines the incidence of sub-optimal effects in successful joint operations, in particular the command function in one successful joint operation. This study has been undertaken because research about joint operations tends to be normative and focus on the advantages and opportunities in joint operations instead of examining the problems that may arise. Previous research suggests that the command function should be centralized to achieve synergies. It is also suggested that the command function should be decentralized to enable lower command echelons to act on situations occurring in the theatre of operations. Since no existing theories explain this command-dilemma in full, a theory has been developed for the study’s analysis. Research design is that of a single-case study of the German operation Fall Gelb (Case Yellow) 1940. Empirical data has been gathered through written documents covering the selected case. Results of analysis reveal that there were sub-optimal effects in terms of inefficiencies during the operation Fall Gelb and a conclusion can be drawn that successful joint operations also have sub- optimal effects. The study contributes to existing research by providing a more nuanced understanding of joint operations with a focus on sub-optimal aspects.

No description available.

Titel: Hitta rätt recept för den sociala innovationsprocessen! En studie om decentraliseradeorganisationsstrukturers betydelse för den sociala innovationsprocessen inomdagligvaruhandeln. Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning ledarskap & corporate finance, 15 hp Författare: Marcus Hansson & Therese Ringström Nyckelord: Den sociala innovationsprocessen, social innovation och decentraliseradorganisationsstruktur. Forskningsfråga: Vilken betydelse har en decentraliserad organisationsstruktur för densociala innovationsprocessen inom dagligvaruhandeln? Syfte: Syftet med denna studie är att försöka förstå och förklara den decentraliseradeorganisationsstrukturens betydelse för den sociala innovationsprocessen inomdagligvaruhandeln. Genom en förståelse för de strukturer och det systematiska arbetssätt somanvänds för att fånga upp nya idéer och tankar ämnar studien att utveckla ett teoretiskt ramverkför den sociala innovationsprocessen inom dagligvaruhandeln. Metod: I den här studien användes en abduktiv forskningsansats. Studien är en fallstudie meden kvalitativ forskningsdesign där intervjuer med nio respondenter inom en dagligvaruhandelskoncern genomförts. Respondenterna representerade tre olika nivåer inom koncernen fördelatpå, tre respondenter på koncernnivå, tre respondenter på butiksägarnivå samt tre respondenter på medarbetarenivå i butikerna. Vidare användes diverse andra källor för empiriskdatainsamling inklusive hemsidor, årsredovisningar, sociala medier och hållbarhetsrapporter. Litteraturstudiens tillvägagångssätt bestod av att samla in relevanta teorier från tidigareforskningsstudier. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att en decentraliserad organisationsstruktur harbetydelse för den sociala innovationsprocessen. Studien visar att en decentraliseradorganisationsstruktur bidrar till empowerment och en ökad samverkan mellan olika aktörer,både internt och externt. Empowerment och samverkan gynnar i sin tur innovation och har visatsig bidra till de cirkulära processer som utgör den sociala innovationsprocessen inom denstuderade organisationen.

Studien undersöker integration och synergirealisering i post-förvärvsprocessen i syfte att identifiera framgångsfaktorer och förklaringsgrund för framgångsrikt post-förvärvsarbete. Studieobjekten är publika bolag noterade på Stockholmsbörsen. Samtliga bolag har under tidsperioden 2011-21 överavkastat SIX Return Index. Resultaten analyseras i ljuset av en anpassad processfigur av Steigenbergers (2017) ramverk om integration i post-förvärvsprocessen. Sammanfattningsvis visar studien att framgångsrik synergirealisering är en funktion av det förvärvsspecifika motivet som resulterar i strategiska och taktiska aktiviteter och processer. Vi finner stöd för att förståelse erfordras för avvägningen mellan bevarandet av förvärvets inneboende värde och behovet av att realisera estimerade synergier och dess konsekvenser. Studien såväl motsäger som bestyrker tidigare forskning i flera avseenden och diskuterar hur en möjlig förklaringsgrund till denna diskrepans kan bottna i studieobjektens decentraliserade affärsmodeller, ett vanligt inslag i studiens svenska kontext. Arbetet främjar bland annat förståelsen för framgångsrikt integrations- och synergirealiseringsarbete och bidrar med insikter för både beslutsfattare och investerare i näringslivet.

<p>Syftet med uppsatsen är att analysera luftvärnsbataljonen och undersöka om de tillämpar manövertänkande, dels i teorin men även i praktiken.</p><p>Kärnfrågan i uppsatsen blir således:</p><p> Tillämpas manövertänkande i teorin och praktiken inom luftvärnsbataljonen?</p><p> Uppsatsen utgår från en definition av manövertänkande enligt den svenska Försvarsmakten där fyra indikatorer togs fram i syfte att kunna analysera och spåra om manövertänkande tillämpas inom luftvärnsbataljonen.</p><p> Resultatet visar att det är ett tudelat svar, å ena sidan är luftvärnsbataljonen långt framme i de teoretiska delarna. I styrdokumenten och i ett utgrupperingsskede finns det tydliga spår av hur manövertänkande skall nyttjas. Å andra sidan kan det påstås att indikatorerna överraskning, vilseledning och kraftsamling ofta används som uttryck istället för att dra dem riktigt i botten. Med det menas att indikatorerna inte alltid används för att utnyttja motståndarens svagheter utan används snarare för att parera dennes troliga attack.</p><p> Slutsatserna som dragits är att luftvärnsbataljonen har kommit en bit på vägen för att kunna tillämpa manövertänkande. En viktig punkt är att få med all personal inom bataljonen till att arbeta utifrån ett manövertänkande sätt. För att manövertänkande skall utvecklas och bli tillämpbart inom bataljonen måste praktisk övning ske. Övning ger färdighet.</p>

Syftet med uppsatsen är att analysera luftvärnsbataljonen och undersöka om de tillämpar manövertänkande, dels i teorin men även i praktiken. Kärnfrågan i uppsatsen blir således:  Tillämpas manövertänkande i teorin och praktiken inom luftvärnsbataljonen?  Uppsatsen utgår från en definition av manövertänkande enligt den svenska Försvarsmakten där fyra indikatorer togs fram i syfte att kunna analysera och spåra om manövertänkande tillämpas inom luftvärnsbataljonen.  Resultatet visar att det är ett tudelat svar, å ena sidan är luftvärnsbataljonen långt framme i de teoretiska delarna. I styrdokumenten och i ett utgrupperingsskede finns det tydliga spår av hur manövertänkande skall nyttjas. Å andra sidan kan det påstås att indikatorerna överraskning, vilseledning och kraftsamling ofta används som uttryck istället för att dra dem riktigt i botten. Med det menas att indikatorerna inte alltid används för att utnyttja motståndarens svagheter utan används snarare för att parera dennes troliga attack.  Slutsatserna som dragits är att luftvärnsbataljonen har kommit en bit på vägen för att kunna tillämpa manövertänkande. En viktig punkt är att få med all personal inom bataljonen till att arbeta utifrån ett manövertänkande sätt. För att manövertänkande skall utvecklas och bli tillämpbart inom bataljonen måste praktisk övning ske. Övning ger färdighet.