I uppsatsen studeras den svenska arbetstidens utveckling mellan 1960 och 2014, en tidsperiodsom enligt Schön ungefär motsvarar en strukturcykel. Med hjälp av regressionsanalysundersöks förhållandet mellan den svenska årsarbetstiden och variablerna BNP,arbetsproduktivitet, arbetslöshet och löneandel, för att se vilka faktorer som i högst gradsamverkar med förändrad arbetstid. Syftet är att se om det finns statistiskt stöd förmaktresursteorin och/eller synen att förkortad arbetstid är en konsekvens av ekonomiskutveckling. Resultatet visar att det inte finns stöd för att svensk arbetstid påverkats avmaktresursfördelningar, samtidigt som det höga statistiska sambandet mellan årsarbetstid ochBNP och arbetsproduktivitet indikerar att arbetstid och ekonomisk utveckling samverkar.

I Sverige finns ingen lagstadgad minimilön och alla löner sätts av arbetsmarknadens parter, det finns en mängd olika modeller för hur lönebildningen kan ske men vanligtvis sker processen genom förhandling och avtal mellan representanter för arbetstagare och arbetsgivare från ett fackförbund och arbetsgivarorganisation. Hur löner sätts och huruvida den sätts på central nivå mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation eller på lokal nivå mellan arbetsgivare och lokal facklig representant har stor betydelse för alla avlönade arbetstagare.  I den här uppsatsen analyseras orsakerna till fackförbundet Kommunalarbetarförbundet och Transportarbetarförbundets val av lönebildning. Kommunalarbetarförbundet har främst individuell lönesättning och Transportarbetarförbundet har kollektiv lönesättning genom ett tarifflöneliknande system. Båda förbunden organiserar arbetare och har en gemensam bakgrund inom arbetarrörelsen, samt ingår i den fackliga sammanslutningen LO. Syftet med uppsatsen är alltså att undersöka varför förbunden har valt så olika typer av lönebildning. Den tidigare forskning som används för att försöka förklara detta utfall är Korpi och Shalevs maktresursteori, samt Hall och Soskice:s Varieties of Capitalism-teori. Maktresursteorin används för att försöka förstå om förbundens val påverkats av den maktresurs de har, medlemsantal. Varieties of Capitalism-teorin används för att försöka förstå om den sektor och bransch de respektive förbunden verkar och verkat inom har påverkat dagens utfall.  Resultaten som funnits i undersökningen är att det visat sig vara så att maktresursteorin i detta fall stämmer på så vis att medlemsantal spelar roll för förbundets makt och för aktörernas bild av förbundets makt, men att teorin i detta fall inte kunnat förklara förbundens val av lönepolitik. Istället har Varieties of Capitalism-teorin visat sig kunna förklara utfallen i båda fall, vilken bransch förbundet verkar i förefaller ha haft stor inverkan på vilket val av lönebildning som gjorts. Transportarbetarförbundet verkar i en hårt konkurrensutsatt bransch och har därför valt att behålla sina kollektiva löner som avtalas centralt, medan Kommunal valde att decentralisera sin lönebildning på grund av olikheter i lön mellan medlemmar som verkade i olika branscher.