Förhållandet mellan man och kvinna är på många sätt låst vid normativa förhållningsregler bundet till könsroller. Föräldraledigheten är än i dag, trots stora förändringar mot ett jämställt samhälle, starkt snedfördelad. Kvinnan tenderar ta ut den absoluta majoriteten av föräldraledigheten medan mannen arbetar. Förhållandena går mot förändring men denna förändring sker långsamt. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar hur föräldrar väljer att dela upp föräldraledigheten mellan sig. Detta görs ur ett maktperspektiv för att se på vilket sätt den indirekta makten i form av resurser och könsroller påverkar hur föräldrar väljer att agera. Studien bygger på intervjuundersökningen "Tid och pengar" som genomfördes av Riksförsäkringsverket (RFV) i början av 2003. Intervjuerna har utförts över telefon och handlat om föräldrars inställning till olika områden gällande barnomsorg och föräldraledighet. Fokus ligger vid vad respondenterna angivit ha styrt den tidsmässiga fördelningen av föräldraledigheten. Tre regressioner har utförts för att studera hur olika faktorer påverkar fördelning av tid i föräldraledighet för man respektive kvinna, samt den procentuella fördelningen. Resultaten visade att den procentuella fördelningen samt faderns längd på föräldraledigheten till stor del styrs av mannens inkomst. Tjänar han mer tenderar han vara hemma längre och ta ut en större andel av föräldraledigheten. Moderns tid i föräldraledighet påverkas främst av det aktiva valet. Hennes val att vara hemma eller arbeta visar större effekt på såväl den procentuella fördelningen som hennes egen längd på föräldraledigheten än vad mannens val gör. Slutsatsen som dras utifrån dessa resultat är att den normativa bilden av manligt och kvinnligt spelar stor roll för hur föräldrarna agerar. Förklaringsfaktorn för moderns längd på föräldraledigheten är låg vilket tyder på att valda variabler inte är tillräckliga för att förklara hennes agerande. Tolkningen av detta blir att den normativa rollen har så starkt inflytande på kvinnans agerande som moder att det för henne blir en självklarhet att vara hemma en stor del av föräldraledigheten vad än hon har för resurser. Tolkningen av faderns beteende är att det främst är vinstintresset som styr där vinsten av ett hemmaliv vägs mot förlust inkomstmässigt. Med högre inkomst kommer ett bekvämare liv i hemmet vilket väger upp mot den ekonomiska förlusten i form av ersättning vid föräldraledighet.

After being excluded from the Swedish Social Democrat party in 1917, the Revolutionary Socialists founded the Social Democrat Left Party. From this point onwards, the Social Democratic hegemony and dominant position within the Swedish workers movement and political landscape was challenged. This thesis aims to investigate the power struggles between these two parties, the Revolutionary Socialists and the Social Democrats, and their desire to influence control of the unions. Taking cues from earlier research calling for a more localized look at this struggle, this thesis turns to a case study of union matters of the the Factory Workers Union Local 84, at Västerviks Tändsticksfabrik, a match manufacturer and largest employer in the Swedish coastal town of Västervik from 1925 to 1930. Organizational material including meeting protocols, annual reports and member registration lists from the local political parties, cooperative union organizations (VFS) and Local 84 serve as secondary data sources. These documents were then analyzed through the methodological and theoretical framework of power resources. The findings from this study were extensive. However, first and foremost, the results show Local 84 to be dominated by members of the Swedish Communist Party (SKP) during the length of the study period. Interestingly, the material also indicates strong collaborative ties between Social Democrats and non-party workers on issues surrounding local condition and everyday issues. The everyday class struggle against the factory owners was very successful for the communist leadership, resulting in broad confidence among the workers, in turn strengthening the communist representative’s positions. Despite the claim that communists tended to resort to more conflict-laden measures, such as strikes or blockades, to achieve their demands, this study presents a different conclusion. The strategy of the communists in Local 84 was instead focused on collaboration beyond political boundaries in order to achieve their local and practical demands.

In this paper we investigate whether power structures in organizations have an influence in the process that leads to burnout. We analyze if these power structures affect the individual’s health condition toward burnout in a way that leads to disability and subsequent absence from work. In the study, six persons who all have been unable to work due to burnout have been studied through qualitative, semi-structured interviews. The material have been coded with three different themes; leadership and hierarchy, responsibility and delegation of responsibility and performance and loyalty. These themes have been analyzed with Walter Korpi’s (1985) theory of power and power resources and Johan Asplund’s (2004) theory of social responsivity. Both theories may be associated with power structures in organizations. The result shows that organizational power structures do affect the process towards burnout in such a way that the ability of the individual to activate power resources to influence its situation is diminished and that the individual eventually loses his/her ability altogether. Further, we reached the conclusion that one of the basic factors that lead to burnout is the lack of power resources in the individual’s work situation. / I denna studie undersöker vi om maktstrukturer i organisationer har en inverkan i utbrändhetsprocessen som leder till utbrändhet. Syftet är att undersöka om maktstrukturer inom organisationer påverkar individens utbrändhetsprocess på så sätt att det leder till sjukskrivning. I studien har sex personer, som alla varit sjukskrivna för utbrändhet, intervjuats genom kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet har kodats med hjälp av tre olika teman; ledarskap och hierarki, ansvar och ansvarsfördelning och prestation och lojalitet och sedan analyserats utifrån Walter Korpis (1985) teori om makt och maktresurser samt Johan Asplunds (2004) teori om social responsivitet. Båda teorierna kan kopplas till maktstrukturer i organisationer. Resultatet visar på att maktstrukturer i organisationer påverkar utbrändhetsprocessen hos individen på så sätt att förmågan att påverka sin situation försvagas och att individen till slut mister förmågan helt. Vidare kom vi fram till att en av de grundläggande faktorerna som leder till utbrändhet är bristen av maktresurser som individen innehar i sin arbetssituation.

Studien är baserad på Human Relations-teorin och dess relevans i dagens samhälle. En viktig faktor inom organisationer, som har en effekt på anställdas arbetsmotivation, är icke-ekonomiska belöningar. År 2010 genomförde Tim Judge och hans kollegor en meta-analys, som visade på att sambandet mellan medarbetarnas engagemang och lön är väldigt litet. Data till undersökningen har samlats in med hjälp av enkäter, som skickades ut till cheferna på de största företagen inom Örebro län. Syftet var att ta reda på om icke-ekonomiska belöningar, så som beröm, arbetsmiljö och kompetensutveckling, påverkar prestationen samt motivationen hos medarbetarna i högre mån än ekonomiska belöningar i form av bonusar, pensionslösningar och andra förmåner.