Svensk försvarslogistik genomgår i skrivande stund en stor organisationsförändring som innebär att stora delar av verksamhets- och ansvarsområden som tidigare funnits under Försvarsmaktens logistik, FMLOG, nu överförs till den civila myndigheten Försvarets Materielverk, FMV. Försvarsmakten och FMV skall genom reformen tillsammans spara 760 miljoner kronor per år. Besparingar som skall skapa ekonomiska förutsättningar att utveckla Försvarsmakten mot ett mer användbart och tillgängligt försvar. I uppsatsen analyseras i vilken utsträckning de fem grundläggande principerna för militär logistik; Helhetssyn, Resurseffektivitet, Behovsstyrd logistik, Anpassad tillgänglighet och Interoperabilitet varit integrerade i reformen Omdaning Försvarslogistik vilket svarar på frågan om det finns en spårbarhet till Försvarsmaktens Grundsyn Logistik i densamma.   Undersökningen visar att principen Resurseffektivitet är fokus för reformens mål och syfte men att även övriga principer till viss del går att spåra i reformsarbetet. En slutsats jag dragit av detta är att Försvarsmaktens Grundsyn Logistik och de fem grundläggande principerna för militär logistik används vid planering av militär logistik och bedöms därför inte vara inaktuella.   I uppsatsens avslutande del diskuteras undersökningens resultat och slutsatser och paralleller dras till både teori kring militär logistik och till rådande forskningsläge inom området.

No description available.

Date: 4th of June 2023 Level: Master thesis within Industrial Engineering and Management, Product and Process development – 30 credits. Institution: School of Innovation, Design, and Engineering at Mälardalen’s University Author: Nadia Al-Hakim Title: Lean in the Swedish Armed Forces Keywords: Lean Philosophy; Lean Thinking; Military logistics; JIT Research Question: What are the potential enablers and barriers to adapting the Lean philosophy in military logistics operations? Purpose: This study aims to investigate the potential challenges of implementing the Lean philosophy in the Swedish Armed Forces’ logistics. Methodology: The study was conducted through an abductive research approach using qualitative methods. A theoretical framework was developed by reviewing extant research within the research scope. The empirical findings were based on semi-structured interviews held with six respondents from the Swedish Armed Forces with different positions in logistics. Finally, the empirical findings were analyzed using a conceptual framework that helps the understanding of the different organizational aspects of Lean. Conclusion: This study aimed to explore the challenges of implementing Lean philosophy in the logistics of the Swedish Armed Forces. Identified barriers include the lack of long-term thinking, incoherent definitions of the end-user and quality, high inventory dependence, confidentiality constraints, and procurement regulations. However, some of the identified enablers include the Armed Forces' use of JIT concepts, focus on safety, and strategic partnerships with certain suppliers. / Datum: 4 juni 2023 Nivå: Examensarbete på Mastersnivå inom civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, produkt- och processutveckling –30 högskolepoäng. Institution: Akademin för Innovation, Design, och Teknik (IDT) vid Mälardalens universitet Författare: Nadia Al-Hakim Titel: Lean inom Försvarsmakten Nyckelord: Lean; Försvarslogistik; JIT Frågeställning: Vilka är de potentiella möjliggörande och hindrande faktorerna för att implementera Lean filosofin i militära logistikoperationer? Syfte: Studien ämnar till att undersöka de potentiella utmaningarna med att implementera Lean-filosofin i den Svenska Försvarsmaktens logistiska verksamhet. Metod: Studien genomfördes genom en abduktiv forskningsansats med kvalitativa metoder. Det teoretiska ramverket utvecklades genom att granska befintlig forskning inom forskningsområdet. De empiriska resultaten baserades på semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från Försvarsmakten med olika befattningar inom försvarslogistiken. Slutligen analyserades det empiriska underlaget med hjälp av ett konceptuellt ramverk som förenklar förståelsen av de olika organisatoriska aspekterna i Lean. Slutsats: Studien syftade till att utforska utmaningarna med att implementera Lean i svenska försvarslogistiken. De identifierade utmaningarna innefattade bland annat bristen på långsiktigt tänkande, varierade definitioner av slutanvändare och kvalitet, lagerberoende, sekretessnivå, och lagar om upphandling. Ett antal främjande faktorer har också identifierats, bland annat Försvarsmaktens användning av JIT-system, fokus på säkerhet och strategiska partnerskap med vissa leverantörer.

Försvarets materielverk (FMV) står inför en omfattande ominriktning av verksamheten med tillhörande omorganisation. Den nya verksamheten innefattar att leverera tjänsten försvarslogistik till Försvarsmakten (FM). Då det inte finns någon entydig definition för vad försvarslogistik är så har detta arbete inriktats att utarbeta ett förslag till en sådan definition. Dessutom har en procedur skapats som identifierar relevanta prestandamått för ett godtyckligt försvarslogistiskt system, s.k. Key Performance Indicators (KPI), som kan användas för att påvisa om försvarslogistiken är effektiv eller inte.   För att skapa en definition, så undersöktes först vad teorin säger om tillvägagångssättet för uppbyggandet av definitioner. Därefter gjordes en större litteratursökning för att se hur och vad andra organisationer, verksamheter och teorier avser med försvarslogistik och använder termen försvarslogistik till. Den metod för definition som bedömts mest lämpad är den s.k. Förbättringsmetoden, vilken med litteratursökningen som underlag har används för att skapa ett definitionsförslag.   Sedan har en procedur skapas som identifierar, för försvarslogistik, relevanta KPI. Det utfördes genom att först genomföra en litteratursökning avseende vilka logistiska mått som finns, därefter för att besvara frågan vad KPI är och hur de används. De logistiska måtten, tillsammans med mått framtagna och härledda från definitionen, bildar en "bruttolista" med möjliga Performance Indicators (PI).   Vid utformandet av proceduren uppenbarade det sig att det inte gick att skapa en generisk metod, för alla möjliga försvarslogistiska system. Därför föreslogs ett vidare arbete som innebär att kategorisera system med liknande egenskaper i olika systemtyper. Med förslagsvis en totalkostnadsanalys och annan empirisk erfarenhet som grund kan PI för varje systemtyp väljas, för att på så sätt skapa "nettolistor" av generiska KPI för varje systemtyp. Är systemägaren intresserad av att ytterligare gallra bland dessa generiska KPI, så har ett frågebatteri skapats som sållar på basis av vad som är intressant att mäta. / The Swedish Defence Materiel (Försvarets Materielverk -FMV) faces a major redirection of its activities with an associated with reorganization. The new business is to deliver Defense Logistics Services to the Swedish Armed Forces (Försvarsmakten - FM). There is no existing Swedish definition for the term Defense Logistics. One purpose of this study has been to provide a proposed definition. FMV also requires a procedure for identifying relevant measurements, Key Performance Indicators (KPI), for arbitrary defense logistics systems, which can indicate whether the Defense Logistics Services delivered are effective or not.   In order to create a definition, the first step in this study is has been to examine what the theory says about methods for crafting definitions. There implied a need for a large literature review, with the purpose of identifying how and what other organizations, business and theories relate to and how they use the term of Defense Logistics. The information from the literature review was used as inspirational input when applying the improvements method, which is one of the methods available when crafting definitions.   The second purpose of this study has been to develop a procedure for identifying KPI:s related to Defense Logistics. This was also solved by a large literature review that identified existing logistical measurements and explained what KPI:s are and how they are used. The above logistical measurements together with measurements developed and derived from the definition were used to form a "comprehensive list" of possible Performance Indicators (PI).   During the design of the procedure it was recognized that it was not feasible to create a generic method for every possible defense logistic system. It was therefore proposed, as future work is, to categorize systems with similar characteristics into system types. With e.g. total cost analysis and other empirical experience as a basis, KPI can be chosen for each system type and thereby forming "net lists" for each generic system type. If the part interested in measuring a defense logistics service is interested in further narrowing the "net list" of KPI, a couple of questions are provided to assist in this, based on the concerns of the interest party.