Forskning visar att det ofta krävs en extern chock i form av krig för att påkalla förändring i en militär organisation. Hur kan då en militär organisation som inte deltagit kollektivt i krig förändras? Studiens syfte är att undersöka hur svenska arméofficerare förstår sin militära kultur och militär flexibilitet och hur detta i sin tur påverkar förändring. Studien visar att svensk armékultur uppfattas som starkt förankrad med centrala värden som uppgiftsfokus och pliktkänsla. En stark kultur tenderar att påverka den militära flexibiliteten negativt om denna inte i sig utgör en tydlig del av kulturen. Så verkar inte vara fallet med svenska armékultur. Studien visar att partiell avsaknad av flexibilitet inverkar negativt på svenska arméns förmåga att åstadkomma varaktig förändring. Interna faktorer som kognitiv förmåga, erfarenhet och systematisk erfarenhetsspridning anses inte tillräckliga för att påkalla förändring. Studien visar också på en tendens att återfalla till gamla mönster. Vidare återfinns starka subkulturella värden inom den övergripande kulturen vilka formar normer och värderingar som anses hämma nytänkande och flexibilitet. Tidigare forskning visar att detta inverkar negativt på svenska arméns förmåga till anpassning gentemot kontemporära föränderliga hot. Svenska arméns långa erfarenhet av kostnadsrationell och effektiv förbandsproduktion anses stå i kontrast till dynamisk förändring och flexibilitet. Studien visar att fredstida krav måste balanseras av skarp erfarenhet för att skapa flexibilitet och förändringsbenägenhet. Interna faktorer och förändringar i form av organisationsförändringar eller nedskärningar räcker inte för att utmana starka kulturella värden och därigenom stimulera förändringsbenägenhet.

Flexibilitet är ett begrepp som i Doktrin för Gemensamma operationer (DGO20) lyfts fram som en avgörande förutsättning och ett förhållningssätt för Försvarsmakten att anpassa sig efter rådande omständigheter och en allt osäkrare omvärld. Detta är något som enligt tidigare forskning om militär flexibilitet ställer krav på såväl organisation som individer att tillåta och uppmuntra såväl nytänkande som kreativitet. Officerares förståelse för och uppfattningar om begreppet påverkar organisationens samlade förmåga till anpassning. Vilka förutsättningar har Försvarsmakten att hantera de osäkerheter vi ser idag såväl som i framtiden om flexibilitet är en avgörande förmåga? Studien syftar till att ur ett kvalitativt perspektiv och med en tolkande ansats bidra till vetenskaplig kunskap om officerares förståelse för begreppet flexibilitet, ställt i kontrast mot vad som står i gällande doktriner. Studien är en induktivt driven, kvalitativ undersökning med tematisk analysmetod. Studiens resultat visar hur officerare på taktisk nivå i Flygvapnet och Marinen förstår begreppet flexibilitet, genom temana individ, organisation och kontext, där innebörden utgörs av såväl förutsättningsskapande faktorer som inneboende begränsningar hos enskilda individer och organisationen som helhet. Resultatet visar också på vissa kontraster mellan officerares förståelse och det som anges i doktrinerna, där respondenterna utifrån respektive kontexter har en bredare syn på vad flexibilitet innebär, präglad inte bara av insats- och konfliktsituationer utan främst av friktioner inom den vardagliga produktionsverksamheten för såväl individer som organisation. Här kan aspekter med utvecklingspotential inom flexibilitetsområdet identifieras, vilka påverkar Försvarsmaktens förmåga till flexibilitet positivt om de omhändertas.