Spridning av Covid-19 viruset har lett till en pandemi i världen där olika organisationer behöver göra anpassningar för att hantera krisen. Syftet med den här studien är att ta reda på hur en HR-enhet arbetar under en kris inom en kommun. Studien utgår från följande frågeställningar "Vilka arbetsuppgifter har HR-enheten under pågående kris?", "Vad ser HR-enheten för möjligheter för att motverka krisen och vilka svårigheter föreligger?", "Vilka utvecklingsmöjligheter finns det med HR-enhetens roll inom krishantering?". Studiens urval är sex HR-partners och en HR-chef ur en HR-enhet inom en kommun. Datainsamlingen skedde genom intervjuer. Datamaterialet bearbetades och analyserades genom färgkodning och kategorisering. Resultatet visar att HR-enheten prioriterar operativt arbete under krisen och det strategiska arbetet stannade upp. De svårigheter som föreligger är att det inte finns effektiva informationskanaler för att ha en bra dialog med chefer och att det saknas tillräckliga förkunskaper kring kris- och krishantering inom HR-enheten. Utöver detta visar resultaten på avsaknad av tydlig struktur och systematik inom krishanteringsenheterna. De möjligheter som har öppnats är att HR-enheten har testat nya sätt att kommunicera för att hålla HR-enheten igång, främst har det skett genom en digital plattform via Microsoft Teams. De utvecklingsområden som respondenterna föreslagit är att utveckla informationen både inom den egna enheten och till chefer och anställda inom olika förvaltningar, bland annat FAQ. Respondenterna lyfter även vikten av tydlig struktur och systematik för att underlätta informationsdelning och APT. Utöver detta lyfter respondenterna förslag kring erfarenhetsutbyte för att öka kunskapen kring kris och krishantering. HR-enheten har endast arbetat operativt under krisen vilket inte stämmer överens med tidigare forskning. Med krisen finns ingen garanti för att HR-enhetens arbete effektiviseras men att det finns utvecklingspotential inom olika områden. Enligt forskningen kommer det att krävas en liknande kris för att se över ifall det har skett en utveckling inom HR-enhetens arbete.

Mycket av lärarnas tid och fokus går åt planering av undervisning, genomförande och efterarbete (Skolverket, 2013b). Då vi upplevt att planerings- och delningskulturen ser annorlunda ut beroende på vilken förskola/skola du befinner dig på kan detta vara ett tidskrävande moment. Vi ville därför se hur pedagoger upplever dessa utmaningar. Studien vill kartlägga vilka utmaningar undervisande personal upplever kring delning av planeringsmaterial och hur och var den tar form på förskolan/skolan. Detta genomförs genom en kvalitativ och kvantitativ enkät där pedagoger beskriver bland annat var delning av planeringsmaterial sker samt utmaningarna som uppstår kring delning. Resultaten visar att samarbetssvårigheter är den största utmaningen pedagoger upplever kring delning av planeringsmaterial. De andra största utmaningarna som upplevdes var tidsbrist, ostrukturerad infrastruktur, olika preferenser och exponering. Den största delningen sker på delningsplattformar som samtlig personal och skolledning har tillgång. Resultatet från studien kan dra kopplingar från tidigare forskning kring att ett bristfälligt kollegialt samarbete kan minska spridningen av redan befintlig kunskap och material.

Under 1990-talet populariserades fenomenet lärande organisationer för att bemöta den konkurrens som globaliseringen medförde. Det finns både nya och mer klassiska forskningsstudier inom fenomenet lärande organisationer. Nyare studier inom fältet har försökt att skapa en heltäckande bild om lärande organisationer. Dessa studier tenderar dock att vara för smala och leder därmed till en alltför ytlig bild. Syftet med denna studie är därför att generera kunskaper om hur ett företag kan ses som en lärande organisationer genom en hybridmodell. Denna hybridmodell kombinerar Senges (2006) organisatoriska strukturer för innovativt lärande, tillsammans med Argyris och Schöns (1996) teori om olika nivåer av lärande. Studien har därmed en deduktiv ansats och den metod som studien använder är kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att samtliga organisatoriska strukturer för innovativt lärande går att återfinna samt att dessa tillsammans leder till en djupare nivå av lärande. Slutsatsen av denna studie är därmed att denna hybridmodell kan ses som ett komplement till framtida studier inom området och att resultaten av denna studie tycks gå i linje med befintlig forskning inom området.

Today's technological developments and the military's uses of them affect tomorrow's battlefield. This evolution requires that a military organization remains a developing and learning organization to enable them to take advantage of and protect themselves from tomorrow’s advancements. Max Visser in 2016 created the Organisational Learning Capability theory that specifically addresses non-profit and military organisations and serves as a guide to which a military organisation can be evaluated on its learning capabilities. The study examines the Swedish Army and its SUAV-division, regarding its learning capability according to Visser’s theory. A qualitative case study involving a text-analysis of the Swedish Army’s regulatory publications and an interview survey of SUAV-personnel was conducted. The study found that the Army’s publications fair well, and predominantly creates a productive learning cycle. The interview survey gave a worse result however and prevailing was a defensive learning cycle. Mutual areas of improvement for both the analysis and interviews are; aspects of openness to new ideas, experimentation, risk-taking and the utilisation of formal/informal networks within an organisational knowledge system.

Dagligvaruhandeln har förändrats genom åren, idag är branschen något helt annat än för 80 årsedan och detta är till stor del med hjälp av digitalisering. Det empiriska materialet för dennastudie är hämtat från ICA Maxi Stormarknad Växjö och ICA Gruppen. Branschen hargenomgått många förändringar och är nu på väg in i den potentiellt största i branschenshistoria. Med hjälp av Richard Normanns bok När kartan förändrar affärslandskapet kanICA Maxi Stormarknad Växjös förändringsarbete analyseras i en kvalitativt studie ur ettkonstruktionistiskt synsätt. Vi har genomfört intervjuer med anställda inom ledningen på ICAMaxi Stormarknad Växjö med utgångspunkten förändring som har sitt startskottet i ny teknik,förändrade konsumentbeteenden och hur ICA Maxi Stormarknad Växjö jobbar medaktiviteter. Intervjuerna har genomförts för att kunna beskriva hur en butiks lokala ledninginom Sveriges största dagligvaruhandelskoncern arbetar med förändring. Uppsatsen kommerundersöka tidigare förändringar som har bidragit till dagligvaruhandelns utveckling. Medhjälp av den insamlade teorin ämnar vi med denna uppsats att analysera förändringsarbetesamt blicka in i framtiden och analysera potentiella vägar framåt för ICA Maxi StormarknadVäxjö likväl ge insikter som kan hjälpa branschen i stort. Slutsatsen kommer därmed mynnaut i att presentera hur ICA Maxi Stormarknad Växjö kan förändras om de går i linje med denteoretiska referensramen och empiriska insamlingen. Uppsatsen presenterar därigenom inteett facit med lösningar på problem utan en utomstående syn på förändringar lokalt medkopplingar till ICA centralt och teori. / Grocery stores have changed and developed over the years. Today the industry is completelydifferent than 80 years ago and a big part of this is due to digitalization. The empiricalmaterial for this study has been collected from ICA Maxi Stormarknad Växjö as well as theICA Group. The industry has undergone many changes and are now on their way towardspotentially the largest one in its history. With the help of Richard Normann's book Reframingbusiness, when the map changes the landscape, ICA Maxi Stormarknad Växjö's work withchange can be analyzed in a qualitative study from a constructionist point of view. We haveconducted interviews with employees within the management of ICA Maxi StormarknadVäxjö based on new technology, changed consumer behavior and how ICA MaxiStormarknad Växjö works with different activities. This is to be able to describe how thelocal management in a store which belongs to one of Sweden’s biggest grocery storecompanies works with change. With this thesis we aim to examine how previous changeshave contributed to where the ICA Maxi Stormarknad Växjö is today and together with thecollected theoretical knowledge look into the future and analyze potential ways forward. Thethesis will not present a conclusion to the problems that we have found, but an externalperspective of changes locally and with a connection to ICA centrally and our gatheredtheoretical chapter.