Det här är en studie i syfte att analysera den moçambikiska läroplanens värdegrundspolicy utifrån dess kapitel ”vision och uppdrag”. Genom denna analys undersöks vilka egenskaper samhället eftersträvar hos sina samhällsmedborgare och belyser hur eventuella diskurser i läroplanen kan ses ge mening till den goda samhällsmedborgaren.  Läroplanen interpreteras även ur ett socio-historiskt perspektiv. Genom att göra en diskursanalytisk studie på den moçambikiska läroplanstextens kapitel ”vision och uppdrag” utkristalliseras underelement, nodalpunkter och diskurser som både ger svar på vad som efterfrågas hos en god samhällsmedborgare och beskriver generella regelbundenheter som kännetecknar texten. Avslutningsvis appliceras svensk läroplansforskning på läroplanstexten för att undersöka om man utifrån det kan säga något om det moçambikiska samhället. En god samhällsmedborgare i Moçambique kännetecknas till stor del i läroplanen som någon som bidrar till att lyfta landet ur fattigdom, både individens och samhällets i stort, samt bidrar till att bevara freden i landet. Dessutom eftersträvas trygga individer med självrespekt och självförtroende och med starka familjevärderingar, patriotism och god hygien. En utmaning landet står inför är att skapa en god balans mellan att anpassa sig till det moderna och globala samhället utan att göra alltför omfattande avkall på traditionella värderingar. Genom denna studie går det inte att göra några uttalanden om hur det moçambikiska samhället faktiskt är, däremot kan vi utläsa en strävan från departementet för läroplansutveckling som på flera sätt kan sägas likna de resultat som de forskare inom svensk läroplansforskning som finns representerade här menar är kännetecknande för svensk utbildning. Resultatet av studien visar i vilken riktning man på departementet för läroplansstudier vill att det moçambikiska samhället ska röra sig i framtiden.

SAMMANFATTNING Arbetets art: Ämneslärarutbildning, Examensarbete i Historia, 15HP Antal sidor: 36 Titel: Läroplansförändring inom Idrott och hälsa, En undersökning om hur lärare i ämnet idrott och hälsa har sett på läroplansförändringarna från Lgr62-Lgr11 Författare: Ida Tholse, 911114-2023 Handledare: K.G Hammarlund                                                                                                                                                                  Bakgrund: Förändring i skolan är något som sker kontinuerligt. Läraren är den som verkställer de förändringar som sker, för utan läraren som förändrar sitt sätt att lära spelar det ingen roll ifall politiker lägger ner tid och pengar på att skapa nya läroplaner. Lärarens inflytande över de förändringar som sker har däremot inte alltid varit särskilt stor, därför tycker jag att det är intressant att ta reda på hur just lärarna har reagerat vid dessa förändringar.   Syfte och frågeställningar: Jag vill undersöka hur man har sett på ämnet idrott i skolan samt hur man har reagerat på de läroplansförändringar som har skett från Lgr62 fram till dagens Lgr11. Hur har lärarna sett på förändringarna? Vad har lärarna fokuserat på när det gäller ämnets mål? Har dessa tankar stämt överens med den nya läroplanen?   Metod: För att få svar på dessa frågor har jag utgått från Idrottsläraresällskapets tidning, Tidskrift i gymnastik & idrott, Tidskrift i gymnastik samt Tidningen Idrott & Hälsa med fokus på de år kring de olika läroplansförändringarna (alltså: 1961-62, 1979-80, 1993-94, 2010-2011). För att få en jämförelse så har jag även använt mig av Björn Sandahls bok, Ett ämne för alla, där han även för fram hur Riksidrottsförbundet, Skolidrottsförbundet, Idrottslärarkåren och Idrottshögskolan reagerar kring de olika förändringarna.   Resultat: Idrottslärare har med hjälp av bland annat tidningen Idrott och hälsa ett stort forum där de delar med sig och utbyter åsikter om vad som sker inom yrket. De reaktioner som går att hitta ur dessa tidningar, just när det kommer till läroplansförändringar, är varierade från läroplan till läroplan. Läroplanerna ändras i takt med att samhällets fokus, både politiskt och socialt, ändrades beroende på landets förutsättningar och villkor. Vissa läroplaner är så pass snarlika att lärarna istället fokuserar på att förbättra yttre faktorer såväl som inom undervisningen (material) som utanför (lärarutbildning). Andra läroplaner skapade otroligt starka reaktioner och lärarrollen ifrågasattes.

Syftet med denna uppsats är att undersöka historielärares förståelse för begreppet historiebruk och hur de undervisar om historiebruk i kursen Historia 1b i gymnasieskolan. Historiebruk infördes i kurs- och ämnesplanen i gymnasiereformen 2011 och blev då en av tre övergripande mål som historieämnet bygger på, tillsammans med kunskap om historiskt innehåll och förmågan att tänka historiskt genom historisk metod. Denna uppsats undersöker det nya övergripande målet, historiebruk, ur ett lärarperspektiv.   För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ intervjustudie där fyra historielärare intervjuades. Resultatet analyserades framförallt genom en typologi av Klas-Göran Karlsson. Analysen synliggjorde att lärare har olika förståelse om vad historiebruk är och det kan behövas kompetensutveckling så historielärare förstår hur de kan uppfylla kursplanens mål. Resultaten visade även att undervisning om historiebruk, eller undervisning som inkluderar ett historiebruksperspektiv, sker på många olika sätt. Synliggörandet av undervisningsexempel kan ses som inspiration till lärare för de många ingångar som undervisning om historiebruk kan ha.

<p>Skolans styrdokument har varit på tapeten sedan den"nya"läroplanen Lpo-94 kom. Länge har diskussioner om det nya målrelaterade betygssystemet pågått på skolorna mellan lärare och skolledare och även på kommunal nivå. Denna läroplan innehåller många nya uppgifter för skolan i sig och även för läraren och eleverna. Frågan om vad som skall göras, och hur, har ofta dykt upp hos många lärare och det är det som jag har riktat in mig på. Hur ska man och hur har man tolkat läroplanen. Min grundtanke var att ge en bild över de styrdokument som finns men framförallt att ge en bild av hur dessa används i det verkliga livet på skolorna. Detta har jag lyckats med genom att läsa läroplansforskning om fenomenet läroplaner och hur de kan gestalta sig i skolan men också genom att göra en så kallad fältstudie på en av högstadieskolorna i landet. Jag ville bland annat få fram hur diskussionen på skolorna hade pågått sedan 1994 och hur den kanske hade förändrat sig, så här efter ett par år med Lpo-94. </p><p>Resultatet visar att återkommande samtal om de olika styrdokumenten är viktigt för ökad förståelse för och insikt om skolans samhällsuppdrag. Skolan arbetar mer målinriktat och lärarna samarbetar mer för att få en enhetlig bedömningsgrund.</p>

Skolans styrdokument har varit på tapeten sedan den"nya"läroplanen Lpo-94 kom. Länge har diskussioner om det nya målrelaterade betygssystemet pågått på skolorna mellan lärare och skolledare och även på kommunal nivå. Denna läroplan innehåller många nya uppgifter för skolan i sig och även för läraren och eleverna. Frågan om vad som skall göras, och hur, har ofta dykt upp hos många lärare och det är det som jag har riktat in mig på. Hur ska man och hur har man tolkat läroplanen. Min grundtanke var att ge en bild över de styrdokument som finns men framförallt att ge en bild av hur dessa används i det verkliga livet på skolorna. Detta har jag lyckats med genom att läsa läroplansforskning om fenomenet läroplaner och hur de kan gestalta sig i skolan men också genom att göra en så kallad fältstudie på en av högstadieskolorna i landet. Jag ville bland annat få fram hur diskussionen på skolorna hade pågått sedan 1994 och hur den kanske hade förändrat sig, så här efter ett par år med Lpo-94. Resultatet visar att återkommande samtal om de olika styrdokumenten är viktigt för ökad förståelse för och insikt om skolans samhällsuppdrag. Skolan arbetar mer målinriktat och lärarna samarbetar mer för att få en enhetlig bedömningsgrund.

Jag har i denna analys granskat den nuvarande kursplanen för religionskunskap på A- och B-nivå för gymnasieskolan tillhörande Lpf94 samt remissen på ämnesplan för religionskunskap kurs 1 och 2 som är en del i Gy2011. Granskningen är gjord utifrån vilken kunskapssyns som kan skönjas i de båda styrdokumenten. Den teoretiska ram jag valt att utgå ifrån är kunskapssynen inom den positivistiska och den hermeneutiska kunskapstraditionen. Dessa två perspektiv är valda för att de enligt tradition utifrån vad som karaktäriserar dem har ställts som varandras motsatser. Resultaten av studien visar bland annat att en positivistisk kunskapssyn är dominerande både i den dagsaktuella kursplanen och också den som komma skall. I dagens kursplan finns ett hermeneutiskt inslag i dels de övergripande utgångspunkterna som beskrivs i ämnets karaktär och uppbyggnad men också i flera mål som med undervisningen ska eftersträvas. Då det hermeneutiska inslagen gör sig synliga i målen gör de detta nästan uteslutande i det tolkningsutrymme som dokumentet innehåller. I den kommande ämnesplanen är tolkningsutrymmet betydligt mindre. Innehållet uttrycks klarare vilket också var syftet med den nya reformen från början. Med detta hör till att även de hermeneutiska inslagen är ansenligt färre. Innehållet har med andra ord stramats åt och gjorts enklare att tolka.