Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån pedagogerna är medvetna  om den omedvetna rörelsen och om de flätar samman leken så rörelsen sker på ett lustfyllt sätt. Pedagogens har en stor roll när det gäller att inspirera och locka till all sorts rörelse. Metoden i denna studie är ett kvalitativt synsätt och vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med olika pedagoger. Resultatet har analyserats med hjälp av Vygotskijs sociokulturella teori och med fokus på mediering, som innebär hur människan använder olika redskap för att förstå och kommunicera med omvärlden.   Resultatet visar att oplanerad rörelse finns så gott som dagligen på förskolorna men att det ser olika ut. Några förskolor anser att den fria leken är viktig för barnen och prioriterar det och menar att rörelsen kommer in i leken. Andra förskolor anser att barnen borde få mer fri lek men de måste planera verksamheten för att följa styrdokumenten. På samtliga förskolor är de ändå överens om att det gynnar leken om pedagogerna finnas nära barnen för stöttning och vägledning.   Utomhusmiljön var den arena som var bäst lämpad till rörelse, samtidigt som det även visade sig att det i utemiljön fanns stora skillnader, beroende på pedagogerna sätt att arbeta.   I analysen kunde utläsas, utifrån respondenternas svar, att rörelsen är en tolkningsfråga för hur stor plats den får ta och hur vi väljer att arbeta. Vi anser att rörelsen bör få mycket plats i verksamheten och också att denna kan flätas ihop i olika ämnen, så barnen upplever rörelsen mer positiv. Vi upplever att rörelsen anses som mindre prioriterad, då den endast nämns vid två tillfällen i styrdokumentet. De visar därför på att det krävs en förståelse hos pedagogerna för att rörelsen måste få ta plats och att de ser rörelsen som viktig. Men även en kunskap om att man bör växla mellan olika aktiviteter under dagen.

<p>Denna kvalitativa studie berör religionsundervisningen betydelse för gymnasieungdomars bearbetning av livsfrågor och deras livstolkning. Till grund för empirin ligger intervjuer med sex gymnasieelever samt deras lärare i Religionskunskap B.</p><p>Religionsundervisningens betydelse för att väcka livsfrågor får stå tillbaka till förmån för andra bidragande faktorer, till exempel mognad, uppväxtförhållanden och ett eget intresse. Livsfrågorna bearbetas framför allt genom religions¬undervisningen då ungdomarna tar del av andras åsikter, både kamraters och olika livsåskådningars, samt att de får uttrycka sig själva och sätta ord på sina tankar. Detta lyfts fram av såväl eleverna som läraren. Eleverna finner inte direkta svar på livsfrågorna genom undervisningen, vilket inte heller är lärarens syfte med undervisningen, men upplever att de får ta del av olika åsikter och flera menar att de kan plocka olika tankar från olika livs¬åskådningar.</p><p>Religions¬undervisningen ger ett unikt tillfälle till möten med oliktänkande. Vid en krock mellan egna och andras föreställningar sker ofta reflektion, som ökar chanserna för att religionsundervisningen blir ett bidrag till livsfrågor och livstolkning. Genom mötet kan omprövning av de egna livsfrågorna ske och resultera i att eleverna antingen omvärderar eller stärker sina tankar. När religionsundervisningen berör eleven och har en subjektiv förankring ges ett bidrag till livstolkningen. Det är när ämnet intresserar, utgår från gemensamma frågor och eleverna får möta olika tankar som ibland ifrågasätter tidigare föreställningar som de kan lära av religion. Det är också då de kan ta med sig tankar från religionsundervisningen till andra kontexter.</p>

Denna kvalitativa studie berör religionsundervisningen betydelse för gymnasieungdomars bearbetning av livsfrågor och deras livstolkning. Till grund för empirin ligger intervjuer med sex gymnasieelever samt deras lärare i Religionskunskap B. Religionsundervisningens betydelse för att väcka livsfrågor får stå tillbaka till förmån för andra bidragande faktorer, till exempel mognad, uppväxtförhållanden och ett eget intresse. Livsfrågorna bearbetas framför allt genom religions¬undervisningen då ungdomarna tar del av andras åsikter, både kamraters och olika livsåskådningars, samt att de får uttrycka sig själva och sätta ord på sina tankar. Detta lyfts fram av såväl eleverna som läraren. Eleverna finner inte direkta svar på livsfrågorna genom undervisningen, vilket inte heller är lärarens syfte med undervisningen, men upplever att de får ta del av olika åsikter och flera menar att de kan plocka olika tankar från olika livs¬åskådningar. Religions¬undervisningen ger ett unikt tillfälle till möten med oliktänkande. Vid en krock mellan egna och andras föreställningar sker ofta reflektion, som ökar chanserna för att religionsundervisningen blir ett bidrag till livsfrågor och livstolkning. Genom mötet kan omprövning av de egna livsfrågorna ske och resultera i att eleverna antingen omvärderar eller stärker sina tankar. När religionsundervisningen berör eleven och har en subjektiv förankring ges ett bidrag till livstolkningen. Det är när ämnet intresserar, utgår från gemensamma frågor och eleverna får möta olika tankar som ibland ifrågasätter tidigare föreställningar som de kan lära av religion. Det är också då de kan ta med sig tankar från religionsundervisningen till andra kontexter.

Jag har i denna analys granskat den nuvarande kursplanen för religionskunskap på A- och B-nivå för gymnasieskolan tillhörande Lpf94 samt remissen på ämnesplan för religionskunskap kurs 1 och 2 som är en del i Gy2011. Granskningen är gjord utifrån vilken kunskapssyns som kan skönjas i de båda styrdokumenten. Den teoretiska ram jag valt att utgå ifrån är kunskapssynen inom den positivistiska och den hermeneutiska kunskapstraditionen. Dessa två perspektiv är valda för att de enligt tradition utifrån vad som karaktäriserar dem har ställts som varandras motsatser. Resultaten av studien visar bland annat att en positivistisk kunskapssyn är dominerande både i den dagsaktuella kursplanen och också den som komma skall. I dagens kursplan finns ett hermeneutiskt inslag i dels de övergripande utgångspunkterna som beskrivs i ämnets karaktär och uppbyggnad men också i flera mål som med undervisningen ska eftersträvas. Då det hermeneutiska inslagen gör sig synliga i målen gör de detta nästan uteslutande i det tolkningsutrymme som dokumentet innehåller. I den kommande ämnesplanen är tolkningsutrymmet betydligt mindre. Innehållet uttrycks klarare vilket också var syftet med den nya reformen från början. Med detta hör till att även de hermeneutiska inslagen är ansenligt färre. Innehållet har med andra ord stramats åt och gjorts enklare att tolka.

Religionsämnet är komplext och undervisas till stor del med hjälp av textböcker för de yngre eleverna. Därför analyseras två läromedel i religionsundervisning i årskurs 1–3 i studien. Syftet är att med en komparativ textanalys undersöka hur läromedlen använder lära om- och lära av perspektiv, samt om tolkande religionsdidaktik kan urskiljas. Läromedlen kommer att analyseras och kodas tematiskt. Syftet undersöks genom frågeställningarna: Hur framställs begreppet lära om religion i läromedlen kopplat till praktiker och traditioner kring döden? Hur framställs begreppet lära av religion i läromedlen kopplat till praktiker och traditioner kring döden? Samt om det finns ett tolkande religionsdidaktiskt perspektiv i läromedlen kopplat till praktiker och traditioner kring döden? Resultatet indikerar att lära av och lära om finns med i båda de undersökta läromedlen men framställs på olika sätt där världsreligioner får olika mycket plats. Till exempel fanns ett större kristet fokus i det äldre läromedlet och inga lära av perspektiv finns kopplade till judendom, islam, hinduism och buddhism. I det nyare läromedlet finns fler lära av och lära om perspektiv i alla ovannämnda religioner och även sekulära och andliga inslag kan urskiljas. Den tolkande religionsdidaktiken är så gott som obefintlig i det äldre läromedlet som undersöks men är desto tydligare i det nyare läromedlet där representationer inom samtliga världsreligioner samt sekulära perspektiv exemplifieras genom olika barns individuella tolkningar.

De senaste åren kan vi se ett ökat intresse för lärande i organisationer och kompetensutveckling. Detta menar många forskare och beslutsfattare är en väsentlig del för produktivitet, konkurrenskraft och innovation. ( Kock, Gill &amp; Ellström, 2008) Innovationer är vanligtvis en frukt av flera olika personers kreativa förmåga, deras samarbete, erfarenheter och kompletterande kunskaper (Leonard &amp; Swap, 1999). 96,3% av företagen i Sverige är småföretag (www.scb.se). Småföretag och entreprenörer ses som särskilt viktiga för sysselsättning och tillväxt i näringslivet. Trots många initiativ, saknas lösningar i samhället som är väl anpassade till deras speciella behov och förutsättningar. (http://www.regeringen.se). Denna examensuppsats är en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer som syftar till att undersöka ett kompetensutvecklingsprojekt för småföretagare, vilket syftar till att stödja småföretagares utveckling genom att möjliggöra samverkan och kompetensutveckling. Hansson (2005) beskriver kompetensutveckling som ett mål att förse kompetens till företaget. Dalin (1997) och Hansson (2005) beskriver samverkan som en aspekt av kompetens. För att småföretag ska kunna frodas bör de utveckla externa relationer med andra aktörer som har förmågan att stötta företaget i dess företagsutvecklande. Ska småföretagare kunna flytta sina positioner mot ökad framgång och lönsamhet krävs externa resurser. (Street &amp; Ann-Frances, 2007) Under intervjuerna framkommer respondenternas upplevelser av samverkan under projektets gång och upplevelsen av möjlighet till kommande samverkan som delad. Några av respondenterna uttrycker att samverkan har till viss del stärkt de band som redan funnits genom att mötet har gett en större inblick i de andra företagens verksamhet. Enligt hälften av respondenterna upplevs de för företaget specifika kompetensutvecklingsaktiviteterna som företaget varit i behov av som det viktigaste bidraget till verksamheten. / Over the last couple of years an increased interest of learning in organizations and competence development has been noticed. Many researchers and decitionmakers are of the opinion that this is an important part of productivity, competitiveness and innovation. (Kock, Gill &amp; Ellström, 2008) Innovations are usually the fruit of several individuals creative ability, their cooperation, experiences and their additional knowledge (Leonard &amp; Swap, 1999). 96.3% of the companies in Sweden are small business.(www.scb.se) Small business and entrepreneurs are seen as especially importance of employment and the growth of the economy in spite of many initiatives there is a lack of solutions in the society that are well adjusted to the specific needs and prerequisites (http://www.regeringen.se). This essay is a qualitative study consisting of semi structured interviews with the purpose of exanimating a project of competence development with the aim of supporting small business development through enabling interaction and competence development. Hansson (2005) describes competence development as an objective for providing. Dalin (1997) and Hansson (2005) describe interaction as an aspect of competence. On order for small business to be able to thrive external relations with other businesses with the ability to support the company in its development should be developed. In order for small businesses to be more successful and profitable external resources are needed. (Street &amp; Ann-Frances, 2007) During the interviews it was revealed that the respondents experiences of interaction during the course of the project and the experience of the possibilities for future interaction was parted. Some of the respondents expresses that the interaction to some extent has strengthened existing bonds of interaction by enlarged insight in the other companies business. According to half of the respondents the specific activities of competence development witch the respondent was in need of is experienced as the most important contribution to the business.

The overall aim of this study is divided into two parts, firstly to analyze the view of four swedish upper secondary school students on what the meaning with religious education in Sweden should be. Secondly, to analyze how these four students experience their education in religion and compare it with their teachers view on the meaning of religious education and how she conducts the teaching. It is an empirical study and the results are based on semistructural interviews made individually with each participant. The analytical approach is a hermeneutic analysis with interpretation as the main focus. The findings and the result of the study indicates that the swedish students view the religious education as an important subject to understand and explore their own worldviews, other peoples views, traditions and differences. The students and the teacher have similar thoughts on what the meaning with religious education should be, but in practise the students lack an inside perspective of religions, a meeting with people who identify themselves as religious. The teacher however does not include this in her education, nor does she speak of this during the interviews. The results also show that the swedish students thoughts about religious education is very similiar to what previous research has shown is lacking in the swedish education in religion. In summary, both the students and previous research points out that the inside perspective in religious education is very important to be able to reach the goals of the curriculom in the subject, which include a development of understanding different religions and people.

Bakgrund: Förändringstakten i dagens samhälle ställer stora krav på företagen att snabbt kunna anpassa sig efter omvärlden. Ett företag med ambitionen att snabbt kunna förändra sig, kräver förändringsbenägna och flexibla medarbetare. I Sverige är detta en verklighet som idag har nått in i vart och var annat företag. Vissa genomför förändringar av praktiska skäl men många med syftet att vitalisera organisationen och nå epitetet "lärande organisation". En lärande organisation behöver läraktiga medarbetare. Men vad är det som sker i en organisationsförändring? Hur ser de berörda individerna på de förändringar som numer sker allt oftare i arbetslivet? Föder organisationsförändringar lärande hos individerna? Syftet: Syftet med min studie har varit att studera hur yrkesverksamma ser på och resonerar kring lärande i och med förändringar på sina arbetsplatser. Metod: Studien utgår ifrån en sociokulturell ansats där jag med hjälp av semistrukturerade intervjuer försökt att få mina respondenter att med egna ord berätta om sina upplevelser av lärande, positiva som negativa, som skett i samband med förändringar i sitt yrkesliv. Resultat: Analysen av respondenternas berättelser visar att förändringar i arbetslivet leder till att individerna gör viktiga erfarenheter och att ett visst slags lärande sker. Olika individer har olika behov när det gäller vad som premierar deras lärande. Medan vissa är i stort behov av trygghet har andra ett större behov av att veta syftet och nyttan med det som ska åstadkommas. Gemensamt för dem alla är att grunden för en bra förändringsprocess ligger i den information och den kommunikation som sker inom organisationen. / Background: The speed of change in todays society places considerable demand on businesses adaptability. A business wishing to quickly change course requires flexible employees with a will to change. Some carry out changes for practical reasons while many do so to vitalise the organisation and create a learning organisation. A learning organisation needs teachable employees. But what is it that happens in the course of organisational change. How do the individuals involved view these changes which are more and more common in working life. Does organizational change lead to learning amongst individuals? Purpose: The purpose of this study is to study how employees view and reason with regard to learning in the context of change at their workplaces. Method: The study uses a social cultural approach where semi-structured interviews are used to encourage the respondents to describe positive and negative experiences of learning, that have taken place in conjuncture with changes in their work life. Result: The analyses of respondents descriptions shows that changes in work life give the individuals important experience and that a certain kind of learning does occur. Different individuals have different needs with regards to what encourages their learning. While some are in great need of security, others have a greater need to know the purpose and usefulness of what is to be achieved. The common basis for all is however the management of