Religionsämnet är komplext och undervisas till stor del med hjälp av textböcker för de yngre eleverna. Därför analyseras två läromedel i religionsundervisning i årskurs 1–3 i studien. Syftet är att med en komparativ textanalys undersöka hur läromedlen använder lära om- och lära av perspektiv, samt om tolkande religionsdidaktik kan urskiljas. Läromedlen kommer att analyseras och kodas tematiskt. Syftet undersöks genom frågeställningarna: Hur framställs begreppet lära om religion i läromedlen kopplat till praktiker och traditioner kring döden? Hur framställs begreppet lära av religion i läromedlen kopplat till praktiker och traditioner kring döden? Samt om det finns ett tolkande religionsdidaktiskt perspektiv i läromedlen kopplat till praktiker och traditioner kring döden? Resultatet indikerar att lära av och lära om finns med i båda de undersökta läromedlen men framställs på olika sätt där världsreligioner får olika mycket plats. Till exempel fanns ett större kristet fokus i det äldre läromedlet och inga lära av perspektiv finns kopplade till judendom, islam, hinduism och buddhism. I det nyare läromedlet finns fler lära av och lära om perspektiv i alla ovannämnda religioner och även sekulära och andliga inslag kan urskiljas. Den tolkande religionsdidaktiken är så gott som obefintlig i det äldre läromedlet som undersöks men är desto tydligare i det nyare läromedlet där representationer inom samtliga världsreligioner samt sekulära perspektiv exemplifieras genom olika barns individuella tolkningar.

In the Swedish curriculum there is uncertainty today, regarding the purpose of the subject of religious studies on a highschool level. A question exists whether students should merely be learning about religions or if they should, in addition, also learn from said religions. The origin of these two options to religious education can be traced back to at least to the writings of Michael Grimmitt, a British philosopher of religion, and to the debate he sparked in the 1980s. The Swedish curriculum does not use the language of Grimmitt and is rather vague when it takes a stance regarding these two possibilities, though it leans heavily on the idea that Swedish highschool students should just learn about religion. Due to the vagueness of the current curriculum, the document is unable to answer the presented question. This essay intends to find an answer between these two choices to religious education. This will be done through the methods of reflective equilibrium, as defined by the philosopher John Rawls. By looking at which of the two options is the most compatible with the curriculum as a whole, an answer will be presented as to which approach is to be preferred. The result of the study is that it is not enough for students to just learn about religion and changes should be done to the curriculum. How such a change should be designed remains, however, unanswered.