En stor del av dagens miljöproblem bottnar i bristande miljömedvetenhet och en beteendeförändring är en förutsättning för att minska människans skadliga påverkan. Det krävs därför kunskap om vad som formar människors miljömedvetenhet och miljöbeteende. Denna studie syftar till att undersöka barns miljömedvetenhet och miljöbeteende med fokus på ålder och genus. Vi vill öka förståelsen för vad som påverkar barns intresse, engagemang och förståelse för miljöproblem och miljövänligt beteende. Vi har genomfört intervjuer med tjugo barn i åldersgrupperna nio och tolv år samt med en lärare för respektive åldersgrupp. Studien belyser barns syn på begreppen miljö, miljöproblem, miljövänligt beteende och miljöns framtid samt barnens intresse, engagemang och kunskap kring miljö. Resultatet visar att barns miljömedvetenhet varierar och att det finns individuella skillnader som påverkas av både barnens föräldrar och skolans undervisning. Vidare redogörs ålderskillnader gällande barns förhållningssätt, intresse och framtidstro till miljö. Genusskillnader är inte lika tydliga men framkommer när barnen diskuterar miljövänligt beteende och miljöns framtid. / The majority of today's environmental problems are caused by a lack of environmental awareness and behavioral change is essential for reducing human impact. Knowledge of what shapes people's environmental awareness and environmental behavior is therefore necessary.  The aim of this study is to examine children’s environmental awareness and behavior with focus on age and gender. We want to increase the understanding of what affects children’s interest, commitment and understanding of environmental problems and pro-ecological behavior. We have conducted interviews with twenty children in the age groups of nine and twelve years as well as one teacher from each age group. The study highlights the children’s view on the concept of environment, environmental problems, pro-ecological behavior and the future of the environment as well as the children’s interest, commitment and knowledge about the environment. The results show that children’s environmental awareness varies and that there are individual differences which are affected by parents influence and school education. Differences caused by age are observed when it comes to the children’s commitment and interest to the environment as well as their thoughts of the future. Differences caused by gender are not as apparent but is displayed when discussing pro-ecological behavior and the children’s view of the future environment.

Luckan mellan människors attityd och beteende när det gäller miljö är ett problem och för att nå hållbar utveckling måste människors beteenden förändras. Denna uppsats ämnar undersöka huruvida en kombination av faktorer och metoder framgångsrikt kan användas för att adressera komplexiteten i mänskligt beteende och koppla dem till ett antal beteendepåverkande metoder och modeller. Beteendebaserad säkerhet (BBS) är en arbetsmiljömetod som bygger på beteendevetenskapens ABC-modell (signal-beteende-konsekvens) och syftar till att först ändra beteendet vilket sedan ger en attitydförändring. En tes i denna studie är att faktorer från BBS kan appliceras på miljöbeteende, något som inte tidigare har undersökts.  Faktorer från beteendevetenskap, BBS, nudging och Hawthorneeffekten slogs samman i en insats i syfte att förbättra källsorteringsbeteendet på Sydkraft Hydropower AB i Sundsvall. Studien utfördes under totalt fem veckor och mätte effekten av insatsen genom vägning, plockanalys, enkät och LCA. Resultatet visar en liten effekt genom en minskning av felsorterade artiklar, effekten var dock inte kvarstående vilket gör vidare och längre studier nödvändiga för att undersöka beteendeförändring över tid. I studien genomfördes också en livscykelanalys på kaffemuggar och resultatet visade att porslinsmuggen har lägre miljöbelastning än pappersmuggen efter 399 respektive 54 användningar, beroende på vald analysmetod. / The environmental attitude-behavior gap of people is problematic and to reach sustainable development people´s behavior has to change. This paper discusses a number of behavioral methods and looks into whether a combination of methods and factors can successfully be applicable to address the complexity of human behavior. Behavior-based safety (BBS) is a method that builds upon the ABC-model of behavioral science and seeks to change the behavior first which then leads to attitude changes. A thesis in this study is that factors från BBS can be applicable to environmental behavior, a theory not previously examined. Factors from behavioral science, BBS, nudging and the Hawthorne effect were merged in an intervention in order to improve the recycling behavior at Sydkraft Hydropower AB in Sundsvall. The study was conducted over a five week period and the result showed a small effect on the fault sorting of waste. The effect did not remain after intervention ended which makes further and longer studies necessary to examine behavioral change over time.  An LCA on coffee mugs was also conducted and the result showed that the porcelain mug is more environmentally friendly than the paper mug after 399 and 54 uses respectively, depending on the chosen method.

Studiens syfte var att försöka ta reda på om det finns något samband mellan Karlstad universitet studenters miljömedvetenhet och deras miljöbeteende, samt vilken dimension av miljöbeteende som enligt studenternas uppfattning har mest positiv inflytelse på miljön. För detta ändamål utfördes en kvantitativ undersökning i form av en anonym webbenkät som fanns tillgänglig på lärplattformen It’s Learning. Miljömedvetenhet mättes genom det validerade instrumentet NEP och prosocialt miljöbeteende genom 12 egenkonstruerade variabler, indelade i tre dimensioner (konsumentbeteende, miljömedborgarskap och policystöd). Avslutningsvis fanns en fråga som skulle mäta vilken dimension av prosocialt miljöbeteende som respondenterna ansåg ha mest positiv påverkan på miljön. Urvalet bestod av 72 respondenter och resultatet visade att det fanns ett positivt medelstarkt samband mellan miljömedvetenhet och prosocialt miljöbeteende. Miljömedvetenhet korrelerade också medelstarkt med de två dimensionerna konsumentbeteende och policystöd, men ingen korrelation med miljömedborgarskap kunde påvisas. Gällande uppfattningen om vad som påverkar miljön mest positivt, ansåg majoriteten (68.1 %) att konsumentbeteende var den enskilt mest betydelsefulla dimensionen av prosocialt miljöbeteende.  Slutsatserna som drogs var att det överlag fanns en relativ hög miljömedvetenhet hos studenterna, men det prosociala miljöbeteendet var ändå överraskande lågt och individualistiskt präglat. Trots att majoriteten hade störst tilltro till de egna privata handlingarna för att skydda miljön, reflekterades inte detta lika starkt i det rapporterade beteendet. Kanske är inte en ökad miljömedvetenhet den mest betydande faktorn för ett prosocialt miljöbeteende, eller så finns andra centrala bakomliggande variabler som skulle förklara relationen bättre, men som inte mätts i den föreliggande studien. Studiens tillförlitlighet har diskuterats och slutsatserna kunde inte generaliseras över populationen.

This study explored what motives underlie ecological behaviour and additionally if these motives had a relation to environmental knowledge, environmental attitudes and the performance of ecological behavior. Drawing on a present motivation studie, five different motivations, namely Reputation building; Environmental concern; Warm-glow feeling; Individual gain and Reluctant altruism were used to investigate what motivates individuals to pro-ecological behaviour. The ecological behaviours that were used throughout the study were sampled from the General Ecological Behaviour scale. To obtain measurements of environmental attitudes items were collected from the New Ecological Paradigm scale. The variable environmental knowledge was divided into two parts, tested and self estimated, where items were gathered and inspired from present studies. An electronic questionnaire survey, consisting of several subsections, was used to obtain a representative sample of Swedish citizens (n = 602). Data was analyzed through ANOVA, post hoc tests, correlation analysis and linear regression analysis with model comparison. The main findings indicated that there were variance between motives for different types of ecological behaviour. Furthermore, motives that reflect Individual gain or a feeling of Warm-glow were the overall strongest motives for pro-ecological behaviour. Lastly, the result showed that there were some weak correlations between the Environmental concern motive and a pro-ecological attitude, self estimated environmental knowledge and behaving pro-ecologically, while tested environmental knowledge did not show any significant relation to any of the motives. The underlying factors of ecological behaviour is a complex construct that needs to be further researched and updated throughout time and environmental changes.

Ett ökande antal individer rapporterar idag oro och ångest på grund av hur de upplever miljö- ochklimatmässiga problem. Detta utan att vara direkt drabbad av dessa. Samtidigt är kunskapen ombehandlingsinsatser för klimatrelaterad ångest generellt låg hos terapeuter. Syftet med denna uppsatsär att undersöka hur klimatångest kan beskrivas ur ett psykologiskt perspektiv samt identifiera hurKBT-terapi kan vara hjälpsamt för att hantera detta tillstånd. Den metod som användes var enlitteraturstudie där fem vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PsycInfo, PubMed,ScienceDirect och GoogleScholar. För analysen användes en tematisk analys. Resultatet visar attklimatångest karaktäriseras av negativa känslor som vanligtvis är kopplade till framtida scenarion som väcker olika hanteringsstrategier (coping) och varierar från individ till individ. Hjälpsamma KBT-interventioner vid klimatångest behöver ses i ett vidare sammanhang bortom individen eftersom olika interventioner ger olika utfall beroende på om syftet är att gagna individ, samhälle och/ellerklimat/miljö. Slutsatsen är att klimatångest inte bör ses som en klinisk patologisk åkomma som skabehandlas bort. Den bör istället ses som en adekvat reaktion på ett reellt hot. De förstahandsval avKBT-interventioner som väljs i terapisammanhang bör i första hand vara hjälpsamma för "alla", detvill säga både individen, samhället och miljö/klimat. / <p>Grundläggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning, KBT-steg 1, Stockholm</p>