• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 99
  • 12
  • Tagged with
  • 112
  • 22
  • 14
  • 13
  • 13
  • 13
  • 13
  • 11
  • 10
  • 9
  • 9
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Klarspråk i kommunstyrelsen : En kvalitativ och kvantitativ textanalys av Växjö kommunstyrelses föredragningslistor / Plain language in the municipal board: : A qualitative and quantitative textual analysis of agendas of Växjö municipal board

Lindh, Joacim January 2015 (has links)
Sammandrag Uppsatsen syfte är att undersöka Växjö kommunstyrelses föredragningslistor språkvetenskapligt i relation till Språklagens § 11. Undersökningen innefattar också en analys av vilka kunskaper som är nödvändiga för att kunna förstå och tolka dokumenten. Studien består av en SFL-baserad registeranalys som mäter texternas nominalitet och grad av specialisering. Resultatet visar att Växjö kommunstyrelsens föredragningslistor är informationspackade, samtidigt som föredragningslistorna uppvisar stora inbördes skillnader. Frekvensen av passiva verb och verbalsubstantiv skiljer sig mellan de fem analyserade texterna och ger därmed ett varierat resultat. Föredragningslistornas specialisering består till största del av frekvent använd­ning av fackord och lokala termer som exkluderar mottagare utan kunskaper om främst ekonomiska termer och den aktuella kontexten. Även här uppvisar de analyserade texterna stora inbördes skillnader. Slutsatsen blir således att Växjö kommunstyrelses fördragningslistor inte uppfyller Språklagens § 11 inom kategorin enkelt språk på alla av de punkter som analyserats i studien, utan resultatet varierar beroende vilken förvaltning som ärendet har hämtats från. Materialet från denna studie visar att föredragningslistornas språk skiljer sig beroende på ärende. Nyckelord: Kommunstyrelse, Växjö kommun, Språklagen, registeranalys, klarspråk
22

Sandgärdsgatan, Växjö : - En attraktivare gågata / Sandgärdsgatan, Växjö : - A more attractive pedestrian street

Augustsson, Tina, Söderberg, Emma January 2006 (has links)
Runt om Växjö återfinns många köpcentra som ständigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. Växjö city domineras ur shoppinghänseende, av en enda gata, Storgatan. För att få ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spännande gatunät skulle en breddning av centrum därför vara positivt. Närmast tillhands för en vidgning är den parallella gågatan Sandgärdsgatan, vilken i dagsläget känns mer som en bakgata. Vårt projekt gick således ut på att ta fram förslag på hur man skulle kunna göra Sandgärdsgatan till en mer attraktiv gågata. Undersökningar har gjorts i form av litteraturstudier, intervju- och enkätundersökningar samt besök i olika stadsmiljöer. Förslagen vi tagit fram innefattar allt ifrån ombyggnationer och allmänna upprustningar till torghandel och affischering. De största åtgärdsförslagen har vi förutom i text valt att visualisera med olika ritningar medan mindre förslag endast nämns i text. / In the outskirts of Växjö many shoppingmalls are vastly expanding which in time could pose a threat to the city centre. Växjö city is, in shoppingaspects dominated by one main street, Storgatan. To achieve a more competitive central part of the city and complex street network, a widening of the center would be preferred. Closest at hand for a widening of the city centre is the paralell pedestrian street Sandgärdsgatan, which today is thought of as a backstreet. Our project is to propose examples on how to turn Sandgärdsgatan into a more attractive pedestrian street. Research have been carried out in the form of literaturestudies, interviews and polls aswell as fieldtrips to various urban environments. The proposals we have created include everything from remodelling and general restorations to street markets and placarding. The main proposals aside from being presented in text are also visualised in drawings whilst smaller changes are only mentioned in text.
23

Sandgärdsgatan, Växjö : - En attraktivare gågata / Sandgärdsgatan, Växjö : - A more attractive pedestrian street

Augustsson, Tina, Söderberg, Emma January 2006 (has links)
<p>Runt om Växjö återfinns många köpcentra som ständigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. Växjö city domineras ur shoppinghänseende, av en enda gata, Storgatan. För att få ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spännande gatunät skulle en breddning av centrum därför vara positivt. Närmast tillhands för en vidgning är den parallella gågatan Sandgärdsgatan, vilken i dagsläget känns mer som en bakgata. Vårt projekt gick således ut på att ta fram förslag på hur man skulle kunna göra Sandgärdsgatan till en mer attraktiv gågata. Undersökningar har gjorts i form av litteraturstudier, intervju- och enkätundersökningar samt besök i olika stadsmiljöer. Förslagen vi tagit fram innefattar allt ifrån ombyggnationer och allmänna upprustningar till torghandel och affischering. De största åtgärdsförslagen har vi förutom i text valt att visualisera med olika ritningar medan mindre förslag endast nämns i text.</p> / <p>In the outskirts of Växjö many shoppingmalls are vastly expanding which in time could pose a threat to the city centre. Växjö city is, in shoppingaspects dominated by one main street, Storgatan. To achieve a more competitive central part of the city and complex street network, a widening of the center would be preferred. Closest at hand for a widening of the city centre is the paralell pedestrian street Sandgärdsgatan, which today is thought of as a backstreet. Our project is to propose examples on how to turn Sandgärdsgatan into a more attractive pedestrian street. Research have been carried out in the form of literaturestudies, interviews and polls aswell as fieldtrips to various urban environments. The proposals we have created include everything from remodelling and general restorations to street markets and placarding. The main proposals aside from being presented in text are also visualised in drawings whilst smaller changes are only mentioned in text.</p>
24

En studie av Växjö kommuns hållbarhetsarbete i upphandlingsprocessen / A study of Växjö municipality sustainability work in the public procurement process

Waldén, Anton, Persberg, Filip, Marklund, Oscar, Karlsson, Tim January 2018 (has links)
Bakgrund och problem: Offentlig förvaltning- och upphandling omsätter årligen omfattande summor i Sverige. Totalt spenderas kring 634 miljarder per år av svenska kommuner på inköp och upphandlingar som främst regleras av EU-direktiv och LOU. Långsiktig hållbarhet är någonting som ligger i tiden och Växjö kommuns marknadsföring med slogan ” Europas grönaste stad” kräver att kommunen har ett genomgående hållbarhetstänk i sin verksamhet. Offentlig upphandling är ett av de viktigaste styrmedlen för att uppnå samhällhällspolitiska mål. För att kunna uppfylla detta är det essentiellt att ställa rimliga och hållbara krav i upphandlingsprocessen. Vad som är det är inte alltid glasklart och ofta lättare sagt än gjort. Hur nyttjar Växjö kommun den offentliga upphandlingsprocessen för att få upprätthålla en social, miljömässig och ekonomisk långsiktig hållbarhet? Syfte: Syftet med denna studie är att komma med förslag som utvecklar och förbättrar Växjö kommuns hållbarhetsarbete i upphandlingsprocessen, med utgångspunkt i teori kring hållbart inköp. Metod: Studien tillämpar ett positivistiskt vetenskapligt synsätt med deduktion som angreppssätt. Djupare förståelse för inköp och hållbarhet var två av målsättningarna med studien varpå den är att betrakta som av mer kvalitativ karaktär. Detta har genomförts genom en fallstudie och diverse intervjuer. Slutsats: Växjö kommun bedriver ett gediget och kontinuerligt hållbarhetsarbete i sin upphandlingsprocess och värnar om att behålla positionen som ”Europas grönaste stad”. Detta arbete fungerar i stora drag väl, författarna har dock identifierat diverse problem i upphandlingsprocessens olika steg. Dessa problem innefattar bland annat bristfällig uppföljning, otydlig ansvarsfördelning samt tidsbrist. / Background and problem: Public management- and procurement in Sweden every years converts substantial amount of money. Every year a total spend of 634 billion SEK is being used by Swedish municipalities on public procurement which is mostly regulated by EU-directives and the LOU. Long-term sustainability is really something up-to-date and Växjös marketing with their slogan “Greenest city of Europe” really demand that the municipality has a thoroughgoing sustainability thinking in their activities. Public procurement is one of the most vital instrument to achieve sociopolitical goals. To be able to achieve this it is essential to create reasonable and sustainable demands in the public procurement process. What this involve is not always crystal clear and easier said than done. How does Växjö municipality utilize th e public procurement process to maintain a social, environmental and economic long-term sustainability? Purpose: The purpose with this study is to come up with suggestions on how to develop and improve Växjö municipality sustainable work in the public procurement process, with the vantage point in theory about sustainable procurement. Method: This study practice a positivistic scientific approach with deduction as a methodic approach. Deeper understanding regarding procurement and sustainability were two of the main ambitions with this study upon which it is to review as of qualitative character. This has accomplished by a case study and various interviews. Conclusion: Växjö municipality conducts a solidly and continuously sustainable work in their public procurement process and are urgent to defend their position as “Greenest city of Europe”. This work function well broadly, the authors have however identified some problems in the different steps of the public procurement process. These problems consist of inadequate follow up, unclear division of responsibilities and lack of time.
25

Södra Sverige i migration till Tyskland : En kvantitativ komparativ studie av emigrationen till Tyskland från två småländska städer mellan 1865–1914. / Southern Sweden in migration to Germany : A quantitative and comparative study of two southern Swedish cities between 1865–1914.

Hörauf, Georg January 2024 (has links)
The following study serves to develop consciousness about the smaller, not very well-known,emigration from the two southern Swedish cities of Växjö and Kalmar, which are situated inthe province of Småland, to Germany between 1865 and 1914. By using the digital archive ofEmiWeb, the gender, age and marital status of the emigrants have been analyzed and theyhave been categorized into three different social classes depending on the title or occupationthey had at the time of emigration. Furthermore, the results of the research of the two citieshave been compared with each other which resulted in a lot of similarities between the citieswhere the greatest part of the emigrants were between the ages of 20 and 29, unmarried, andpart of the working class. Overall, every age group was represented which also includedindividuals over the age of 50 and children between the ages of 0 and 9. Members of themiddle class and bourgeoisie were also present but to a lesser extent. Concerning the gender among the emigrants, the results of this study show that the proportion of women is greaterthan that of men, foremost in the first of the five periods in which this study is divided. Altogether this study provides a deeper insight and understanding of which people emigratedto Germany. However, the number of unregistered emigrants hinders the capacity to present areliable and comprehensive generalization about them.
26

Kristidsnämnden i Växjö stad 1939-1945 : Kristidsförvaltningens styrning under Andra Världskriget / The Local crisis board of Växjö municipality 1939-1945 : War time crisis management during World War 2

Villman, Max January 2019 (has links)
I samband med Andra Världskrigets utbrott sjösattes i Sverige en större kontroll- och planeringsapparat av ekonomin i syfte att säkra befolkningens överlevnad. En del av denna apparat var ett omfattande ransoneringssystem som successivt kom att omfatta det mesta av livsmedel och bränsle och som fick stor påverkan på boende i riket. Denna kristidsorganisation utgick till stor del från ett antal statliga organ vars förlängda arm ute i kommunerna utgjordes av kristidsnämnder. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket genomslag den centralt styrda kristidsförvaltningen fick på den lokala administrativa nivån och dess kristidsnämnder. Jag undersöker specifikt och i detalj Växjö kristidsnämnds arbete 1939-1945. Som källor används formella mötesprotokoll och inkomna skrivelser. Teorin om den kommunala nivån som en förlängd arm av staten snarare än en separat agerande enhet testas i fallet Växjö kristidsnämnd under Andra Världskriget. Undersökningen visar att centralstyrningen var omfattande och även gällde för Växjö. Kristidsnämnden i Växjö kan bäst beskrivas som en del av den centrala kristidsförvaltningen och inte som ett separat lokalt organ.
27

Jämställdhet inom idrotten - En studie av statens och de tre kommunera Karlskrona, Kristianstad och Växjös jämställdhetsarbete

Nilsson, Katarina January 2008 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetet för ett jämställd idrottande i Sverige ser ut och undersökningens fokus ligger på staten och de tre kommunerna Karlskrona, Kristianstad och Växjö. </p><p>Resultatet av uppsatsens undersökning är att killarna får större del när det gäller de idrottspolitiska satsningarna. Även fast staten i huvudmålen för idrottspolitiken belyser kvinnor och mäns lika värde satsas det mest på de traditionella manliga idrotterna vilket syns tydligt på bland annat de kommunalägda idrottsanläggningarna samt på det faktum att kvinnorna inom idrottsrörelsen har mindre inflytande än män. Jämställdhetsarbetet ser olika ut i de tre kommunerna. Bäst arbetar Växjö och därefter kommer Karlskrona. De båda arbetar tydligare med jämställdhet än Kristianstad. Till exempel så har både Karlskrona och Växjö jämställdhetspolicy medan Kristianstad valt att vara utan När det gäller kommunernas idrottsanläggningar anser jag att arbetet inte är jämställt eftersom kommunernas idrottsanläggningar riktar sig mot de idrotter som av tradition räknas som manliga.</p>
28

Jämställdhet inom idrotten - En studie av statens och de tre kommunera Karlskrona, Kristianstad och Växjös jämställdhetsarbete

Nilsson, Katarina January 2008 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetet för ett jämställd idrottande i Sverige ser ut och undersökningens fokus ligger på staten och de tre kommunerna Karlskrona, Kristianstad och Växjö. Resultatet av uppsatsens undersökning är att killarna får större del när det gäller de idrottspolitiska satsningarna. Även fast staten i huvudmålen för idrottspolitiken belyser kvinnor och mäns lika värde satsas det mest på de traditionella manliga idrotterna vilket syns tydligt på bland annat de kommunalägda idrottsanläggningarna samt på det faktum att kvinnorna inom idrottsrörelsen har mindre inflytande än män. Jämställdhetsarbetet ser olika ut i de tre kommunerna. Bäst arbetar Växjö och därefter kommer Karlskrona. De båda arbetar tydligare med jämställdhet än Kristianstad. Till exempel så har både Karlskrona och Växjö jämställdhetspolicy medan Kristianstad valt att vara utan När det gäller kommunernas idrottsanläggningar anser jag att arbetet inte är jämställt eftersom kommunernas idrottsanläggningar riktar sig mot de idrotter som av tradition räknas som manliga.
29

”detta Otrevliga klientel” : En studie av de flyktingar som vårdades i Växjö mellan åren 1944 -1947. / "this Unpleasent klientel" : A study on refugee care in Växjö between the years 1944 and 1947.

Svensson, Johanna January 2012 (has links)
“this Unpleasent klientel” A study on refugee care in Växjö between the years 1944 and 1947. The purpose of this study was to examine the treatment of sick refugees in Växjö in the 1940s. To achieve this a combination of quantitative and qualitative methods were used. The material found in the local archive and local newspaper was then put together and analyzed from the theoretical perspective, gender, class, ethnicity and social status. The result of this study shows that there were two main treatment wards for refugees, one that was supposed to treat women and children with active tuberculosis and the other ward treated refuges with “epidemic diseases.” Foreign citizens were also taken care of in other words that were also not meant for refugees only, like the Epidemic hospital, which treated about 80 patients of a foreign nationality between 1944 and 1946. This study shows that the patients were admitted at epidemic hospitals in different migration waves, first mostly people from Estonia, most likely people from concentration camps and then a lot of children from Dutch refugee camps in Sweden. The last group registered at the hospital where of young French women. The first waves of refugees suffered from diseases such as diphtheria and typhus, but the latter hade scarlet fever that was normal at the time in Sweden. Of all the hundreds of foreigners that were treated in Växjö during this timeframe, their where were three different ethnic groups: Estonian, Polish and Jews that brought fought complaints about the care given to them. The complaints included everything from medical care to the living conditions, but it seems as if the complaints were of no avail.
30

Inga hästar men gärna fred : Nationell norm och lokal kulturpolitik, exemplet Växjö 1975-1996

Björkman, Fredrik January 2008 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0358 seconds