Tidigare studier har visat att det finns en övervägande nytta för samhället som helhet vid införandet och användandet av förstainsatsaktörer. I Sverige har nyttjandet av förstainsatsperson, FIP, inom räddningstjänsten visat på en kortare responstid än övrig styrka vid en olycka. Vid en byggnadsbrand är det enligt räddningstjänstens lagföreskrift ett rökdykarpar som utför livräddningen med resterande styrka (släckbil) verkande i bakgrunden. Den här studien utvärderar på nationell nivå tidsbesparingen (den kortare responstiden för två FIP-enheter jämfört med nästkommande enhet) samt den nytta som införandet och användandet av två FIP-enheter resulterar i för samhället som helhet vid en byggnadsbrand. Metoden för att analysera den minskning i skadevärde som en tidigare påbörjad insats medför genom nyttjandet av två FIP-enheter är en kostnadsnyttometod, även kallad CBA (Cost- benefit analysis). Kostnadsnyttoanalysen ställer den merkostnad som investeringen i FIP- enheter medför i kontrast till den nytta som FIP-enheter bidrar med, har nyttan ett större värde än kostnaden så är projektet samhällsekonomiskt lönsamt. Efter sortering av analysunderlaget genomförts återstod 210 stycken fall med fatal utkomst vid brand i byggnad mellan åren 2010 – 2014. Datamaterialet är från räddningstjänstens insats- samt dödsrapporter som ifyllts vid en olyckshändelse som räddningstjänsten larmats till. Resultatet från analysen visar att den genomsnittliga årliga nyttan av FIP-enheterna är beroende på hur stor andel av den avsedda populationen som återfinns inom stationsområde (benämns som täckningsgrad i studien) samt om stationen väljer att investera i en FIP-enhet eller två FIP-enheter. Täckningsgraden för att det ska vara lönsamt att investera i en FIP-enhet är 5311 stycken individer, för att det ska vara samhällsekonomiskt lönsamt att investera i två FIP-enheter måste stationen täcka 10 621 stycken individer. Investeringsalternativen är till följd av att utgångsläget för räddningstjänstens stationer är av olika art, d.v.s. en del stationer har redan en verksam FIP-enhet. För att stationen i fråga ska kunna ta del av den tänkta åtgärden med tidsbesparingen av två stycken FIP-enheter presenteras därav ett case scenario med investeringsalternativet om en FIP-enhet. Slutsatsen som dras är att det är samhällsekonomiskt lönsamt att implementera och nyttja två FIP-enheter för Sveriges räddningstjänster beroende på hur stor andel av Sveriges befolkning som den aktuella stationen täcker och vilket investeringsalternativ som är av intresse. / Previous studies have shown that there is an overwhelming benefit to society as a whole for the introduction and use of first responders. In Sweden, the use of first responders, FIP, for the civil protection demonstrated a shorter response time than the other rescue force when an accident occurred. When there is a fire in a building, according to rescue services regulations a smoke-diving couple performs the lifesaving operation with the residual rescue force (fire engine) acting in the background. This study evaluates if the national time savings; the shorter response time for two FIP units compared with the next unit arriving at the scene of an accident. If the introduction and use of two FIP units and the time saved results in a benefit to the society as a whole when there is a fire in a building. The method for analyzing the reduction in the damaged value as a previously initiated effort involving the use of two FIP units is a cost-benefit approach, also called CBA. Cost-benefit analysis makes the extra cost an investment in FIP units brings in contrast to the benefits that FIP units contributes, is the benefit of greater value than the cost the project is said to be economically viable. After sorting the analytical framework remained 210 cases, with fatal outcomes, for the variable fire in building between the years 2010 - 2014. The data material obtained is from the emergency input and death reports completed after an accident occurred that the rescue services were alerted to. The results of the analysis show that the average annual benefit of FIP units is dependent on the proportion of the intended population found in the station area (referred to as coverage in the study) and if the station chooses to invest in one FIP unit or two FIP units. Adequacy for it to be profitable to invest in one FIP unit requires that the station covers 5311 individuals, for it to be economically profitable to invest in two FIP units the station must cover 10 621 individuals. The investment options are due to the starting position for the rescue stations are of different kinds, i.e. some stations already have an effective FIP unit. For the station in question to take part of the division and time savings with two FIP units therefore a case scenario is presented with the investment option of one FIP unit. The conclusion is that it is economically viable to implement and use two FIP units for Sweden's emergency services depending on the proportion of the population of Sweden that the current station covers and what investment options that are of interest.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-36852 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Strandqvist, Ida |
| Publisher | Karlstads universitet, Avdelningen för nationalekonomi och statistik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds