Sveriges välfärdssystem står inför nya utmaningar, demografiska förändringar och ökade krav på hållbar utveckling kräver nya strategier. Äldreomsorgen beskrivs vara speciellt utsatt eftersom andelen äldre ökar i snabbare takt än resten av befolkningen. Välfärdsteknik beskrivs vara en hållbar strategi utifrån sociala aspekter genom att öka äldres livskvalité och samtidigt förenkla arbetet för omsorgspersonal. Det har visat sig vara svårt att implementera välfärdsteknik vilket har skapat stora skillnader mellan Sveriges kommuners äldreomsorg. Syftetvar att kartlägga Dalarnas välfärdsteknik och utforska skillnader mellan kommunerna, även att undersöka kommunernas främsta skäl för att användatekniken utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekterna. En tvärsnittsstudie med surveydesign genererade kvantitativ kartläggande data samt kvalitativa data där kommunernas främsta skäl för att använda välfärdsteknik undersöktes genom riktad innehållsanalys. Välfärdsteknik var ojämnt fördelat mellan kommunerna och skälen för användning av sådan teknik i äldreomsorgen var främst kopplad till sociala aspekter. / Sweden's welfare system is facing new challenges, demographic changes and increased demands for sustainable development require new strategies. Elderly care is described as particularly vulnerable because the proportion of older peopleis increasing at a faster rate than the rest of the population. Welfare technology is described as a sustainable strategy based on social aspects by increasing the quality of life of older people while simplifying the work for care staff. It has proven difficult to implement welfare technology, which has created major differences between Sweden's municipalities' elderly care. The purpose was to map Dalarna's welfare technology and explore differences between the municipalities, also to investigate the municipalities' main reasons for using the technology based on ecological, social and economic sustainability aspects. Across-sectional study with survey design generated quantitative mapping data as well as qualitative data where the municipalities' main reasons for using welfare technology were investigated through targeted content analysis. Welfare technology was unevenly distributed between municipalities and the reasons for using it in elderly care can mainly be linked to social aspects.

Medellivslängden i Sverige stiger och utmaningarna inom äldreomsorgen ökar. Studiens syfte var att undersöka biståndshandläggares syn på välfärdsteknik och dess implementering inom äldreomsorgen i Dalarna. Genom tematisk analys av semistrukturerade intervjuer av sju biståndshandläggare framkom att biståndshandläggare ser positivt på välfärdsteknik inför framtiden men att den behöver vara pålitlig och individanpassad till brukarna. Biståndshandläggare beskrev att välfärdsteknik kan bidra till förbättrad livskvalitet och en ökad känsla av trygghet. För att underlätta implementering av välfärdsteknik behövs stödjande organisationsstrukturer och resurser som möjliggör att personal får information och utbildning. Bland annat ekonomiska begränsningar, tidsbrist och låg prioritet ansågs hindra implementering av välfärdsteknik. / Life expectancy in Sweden is increasing and the challenges in the care of older people are rising. This study aimed to examine social workers’ view of welfare technology and its implementation in the care of older people in Dalarna. Following thematic analysis of semistructured interviews of seven social workers, it was found that they view welfare technology positively for the future, but that it needs to be reliable and individually adapted to the users.Social workers described that welfare technology can contribute to an improved quality of lifevand an increased sense of security. To facilitate the implementation of welfare technology,supporting organizational structures and sufficient resources that enable staff to receive information and training are required. Among other things, economic limitations, lack of time,and low priority were considered barriers to the implementation of welfare technology.

The overall aim of this thesis was to examine how eHomecare affects the daily lives of older users and their relatives, with a focus on safety and communication. A further aim was to explore care managers’ perspectives, expectations and experiences of eHomecare and its implementation. Methods: Participants in study one and two were older people with granted eHomecare and eight relatives and, care managers in study three and four. Data were collected through four qualitative studies, using individual interviews in the first and second studies before the introduction and after six months’ use of eHomecare, by individual vignette-based interviews in the third study, and with focus-group interviews in the fourth study. Data were analysed using different qualitative content analyses. Results: The participants described safety as a part of everyday life. eHomecare was found to facilitate a ‘new safety’ for older people and a ‘re-established safety’ for relatives, yet its use raised concerns about ethical considerations and reduced human contact. Participants could attain feelings of togetherness and affection through communication, although this was also considered a vulnerable activity due to physical changes and loss of other people. Used correctly, eHomecare increased communication and thus closeness and participation for the participants. For older participants unable to use the technology as hoped, eHomecare led to disappointment. Care managers expressed that eHomecare can increase older peoples’ everyday life-quality if they receive the right tools at the right time. Care managers, however, have difficulties with eHomecare’s management process. While they struggle with their own attitudes, lack of time and high workloads, their decisions are also influenced by surrounding organisations and the older people’s relatives. Care managers’ own organisations, work situations, relevant stakeholders and society in general can hinder them in managing eHomecare as a new homecare service. Widespread information about eHomecare and opportunities for relevant stakeholders to participate in its implementation are good preconditions for fulfilling the mission of care managers. Conclusions: The findings describe eHomecare from the perspectives of its older users, their relatives and the care managers responsible for managing the service. Used correctly, eHomecare increases possibilities for communication and provides safety. However, care managers have a complex mission when managing the service and they express a need for support and knowledge. The findings can be used clinically to develop older peoples’ utilization of eHomecare and to develop support for the fulfilment of care managers’ mission. Keywords: care managers, content analysis, communication, eHomecare, experiences, information and communication technology, older people, participation, perceptions, relatives, safety, welfare technology

Den svenska välfärden och äldreomsorgen står inför en enorm utmaning vad avser en allt åldrande befolkning och att det kommer finnas fler äldre i behov av vård och omsorg, än vad det kommer finnas vårdutövare. Välfärdsteknik presenteras ofta som en lösning på detta för äldreomsorgen, vilket är något som ingår inom kommuners ansvar. Att välfärdsteknik måste implementeras inom både juridiska och etiska ramar samt främja god omsorg gör arbetet komplext. Dessutom kräver det handling från kommuner som redan arbetar med begränsade resurser. Kommunala beslutsfattare behöver således ta hänsyn till många aspekter vid frågor och beslut om välfärdsteknik inom äldreomsorgen, som i sin tur påverkar både kommuninvånare och det nationella arbetet med vision eHälsa 2025. Syftet med detta arbete är att undersöka kommuners tillämpning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen samt, utifrån tjänstemäns perspektiv, belysa konkreta möjligheter och utmaningar med välfärdstekniken. Genom en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer med fyra kommuner samt Socialdepartementet, har empiriskt underlag samlats in som sedan, i kombination med SOU 2020:14, analyserats med en teoretisk referensram bestående av institutionell logik och isomorfism. Resultatet indikerar på att de huvudsakliga institutionella logiker som genomsyrar tjänstemännens uppfattningar om välfärdsteknik inom äldreomsorg är byråkratisk logik, marknadslogik samt omsorgslogik. Slutsatsen är att kommuners tillämpning av välfärdsteknik för att bemöta den demografiska förändringen beror på befintlig kompetens, juridiska samt administrativa flaskhalsar och brist på samverkan mellan kommuner. Det finns däremot en vilja och ambition för kommuner att samverka, med andra ord att anta isomorfa tendenser, vilket kan gynna den byråkratiska logikens betoning på att erbjuda medborgare likvärdiga tjänster och dessutom bidra till marknadslogikens preferens om resurseffektivisering.

The aim of this study was to analyze how high-tech assistive technology in the elderly care are represented in selected Swedish newspapers during the time between August 2018 and March 2020. The initial perspective of this study was to conduct a discourse analysis based on social constructivism. I have investigated what daily newspapers describe to be central needs for the elderly care and for elderly people. I have also looked at what the daily newspapers describe to be important for elderly people during implementation of high-tech assistive technology in the Swedish elderly care. In the study’s result, I concluded the need for autonomy was central for what the daily newspapers described as important for elderly people. The result also showed that the daily newspapers described high-tech assistive technology to be important for the organization, due to shortage of staff and demographic challenges.

Ett folkhälsoarbete inriktas på hälsofrämjande- eller förebyggande insatser vilket kan ske på lokal nivå mot den enskilde individen. Missbruks- och beroendevården ansvarar för att ge stöd och behandling till personer som har ett missbruk eller beroende av ohälsosamma levnadsvanor. De ansvarar även för att förbättra och utveckla sina metoder och verktyg. Med utvecklingen av välfärdsteknik, har behandlare inom missbruks- och beroendevården börjat använda e-hälsoverktyg i allt större utsträckning i behandlingsarbete. Det anknyter till vision e-hälsa 2015 som bland annat fokuserar på ett arbete inom vård-och omsorgssektorn på individnivå. Digitala arbetsmiljön ämnar underlätta det vardagliga arbetet som stödjer de processer personalen medverkar i, som i slutänden kan bidra till att individen erbjuds digitala stödverktyg för att förbättra sin hälsa samt öka sin delaktighet. Syftet med studien var att undersöka behandlares erfarenheter av att använda välfärdsteknik i form av e-hälsoverktyg i deras behandlingsarbete. Metoden var kvalitativ med induktiv ansats där det målstyrda urvalet kompletterats med snöbollsurval. Intervjuerna genomfördes i semistrukturerad form och analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av Antonovskys teori KASAM, känslan av sammanhang.  Resultatet utgörs av två kategorier med fyra underkategorier och visar behandlares erfarenheter av att e-hälsoverktyg i behandlingsarbete bidrar till ökade möjligheter som underlättat för motivationsarbetet samt till utökad samverkan med enheten barn-och familj, behandlingshem och företagshälsovården. Resultatet visar även behandlares erfarenheter av att e-hälsoverktyg i behandlingsarbete skapar tillkommande utmaningar i form av ytterligare arbetsuppgifter samt en ökad situationsanpassad användning utefter exempelvis klientens psykiska ohälsa. / A public health work is focused on health promotion or prevention efforts, which can be done at the local level towards the individual. Addiction units is responsible for providing support and treatment to people who have an addiction or dependence on unhealthy lifestyles. They are also responsible for improving and developing their methods and tools. However, With the development of welfare technology, Social workers in addiction units, have increasingly begun to use e-health tools in treatment work. It is related to vision-health 2015, which among other things, focuses on work in the health and care sector at the individual level. The digital work environment aims to facilitate everyday work that supports the processes in which social workers participate, which can ultimately contribute to the individual being offered digital support tools to improve their health and increase their participation. The aim of this study was to investigate social workers’ experiences using welfare technology in the form of “e-health tools” in their work. The method was qualitative with an inductive approach where the purposeful sampling was supplemented with snowball sampling. The interviews were conducted in semi-structured form and analyzed based on a manifest qualitative content analysis. The theoretical perspective of the study consists of Antonovsky’s theory SOC, sense of coherence. The analysis resulted in two categories with four subcategories and shows social worker’s experiences that e-health tools in treatment work contribute to increased opportunities that have facilitated motivational work and such as increased collaboration with the unit for children and families, treatment homes and occupational health care. The results also show social worker’s experiences that e-health tools in treatment work create additional challenges in the form of additional tasks and an increased situation-adapted use according to, for example, the client's mental illness.

The purpose of this study is to support physically disabled people in everyday life by examining which factors contribute and should be taken into account in the development of welfare technology products. Therefore, three research questions have been created that aim to identify human, technical and critical success factors. Investigating these factors that benefit the studied field is considered to be very important, as all the benefits that can come with the use of a welfare technical aid are strongly associated with user-friendliness. If the product is not useful to the end user, the benefits are also lost. These factors are intended to be identified with the help of a systematic literature study. This research method was considered the most suitable, as the amount of data that can be examined and analyzed is greater than what has emerged with alternative methods.The results of the study consist of identified factors and various benefits associated with them. On the other hand, what really emerged regardless of the type of factor was the need and willingness to include stakeholders and end users in the development. / Syftet med denna studie är att stödja fysiskt funktionsnedsatta människor i vardagen genom attundersöka vilka faktorer som bidrar och bör beaktas vid utveckling av välfärdstekniska produkter. Därför har tre forskningsfrågor skapats som ämnar att identifiera mänskliga, tekniska och kritiska framgångsfaktorer. Att undersöka dessa faktorer som gynnar det studerade fältet bedöms att vara väldigt viktigt, då alla fördelar som kan komma med användningen av ett välfärdstekniskt hjälpmedel är starkt förknippat med användarvänligheten. Ifall produkten inte är användbar för slutanvändaren förloras även fördelarna.Dessa faktorer ämnas att identifieras med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Denna forskningsmetod ansågs lämpligast, detta då mängden data som kan granskas och analyseras är större än vad som framkommit med alternativa metoder.Studiens resultat består av identifierade faktorer och olika fördelar förknippade med dessa. Däremot det som verkligen framgick oberoende av typ av faktor var behovet samt viljan att inkludera intressenter samt slutanvändare i utvecklingen.

Sveriges äldre befolkning har ökat under de senaste åren och förväntas fortsätta stiga, samtidigt växer trenden mot digitalisering inom äldreomsorgen för att kunna tackla den ökande belastningen inom sektorn. Digitala hjälpmedel anses kunna underlätta för personal inom äldreomsorgen och skapa en mer hållbar omsorg. Användarinvolvering i produktutvecklingsprocessen av sådana hjälpmedel kan bidra till att erhålla ett så gynnsamt och effektivt hjälpmedel som möjligt. Syftet med studien är att undersöka om, hur och i så fall när medarbetare involveras  iproduktutvecklingsprocessen av digitala hjälpmedel inom äldreomsorgen, samt vilka effekter involvering medför. Avsikten är även att analysera hur digitala hjälpmedel påverkar medarbetarna samt den omsorg som erbjuds. Grunden till studien utgörs av en teoretisk referensram, där kunskap inom produktutvecklingsprocesser, användarinvolvering, äldreomsorgens organisation och digitala hjälpmedel samlades in. Därefter genomfördes en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med fem medverkande respondenter från fyra olika företag och organisationer. Identifiering av teman genomfördes med hjälp av intervjudatan, som står till grund för resultatet. En analys där resultatet jämfördes mot teorin utfördes, följd av en utvecklande diskussion av forskningsfrågorna. Slutligen drogs slutsatser utifrån analysen. En slutsats som dras är att användare involveras i produktutvecklingsprocessen av digitala hjälpmedel i äldreomsorgen i viss utsträckning. Användarinvolveringen sker på olika sätt i olika faser i produktutvecklingsprocessen. Studien visar även att användarinvolvering har en stor betydelse för en välanpassad produkt inom välfärdsteknik. En annan slutsats från studien är att det generellt ses stora fördelar med användandet av välfärdsteknik. Det har visat sig ha en positiv påverkan på personalens arbetssätt. När för mycket ny teknik införs på en gång eller om tekniken upplevs oanpassad för arbetsmiljön medför det negativa effekter på personalen. / Sweden's elderly population has increased in recent years and is expected to continue to rise. At the same time the trend towards digitalization in elderly care increases in order to cope with the increased work load within the sector. Digital aids are considered to be an asset for staff in elderly care and can create a more sustainable elderly care. User involvement in the product development process of such aids can contribute to obtaining the most favorable and efficient aid as possible. The purpose of the study is to investigate if, how and when co-workers are involved in the product development process of digital aids within the elderly care sector, as well as the effects involvement causes. The intention is also to analyze how digital aids affect the co-workers and the care offered. The basis of the study is a theoretical frame of reference where knowledge in product development processes, user involvement, the organization of home care for elderly and digital aids was gathered. Following up the theory, a qualitative study was carried out based on semi-structured interviews with five participating respondents from four different companies and organizations. With the help of interview data, an identification of themes was carried out and formed the basis for the reports results section. Thereafter, an analysis where the results were compared against the theory, was carried out followed by a discussion apropos the research questions. Finally, conclusions were drawn based on the analysis. A conclusion that is drawn is that users are involved in the product development process of digital aids in elderly care to some extent. User involvement takes place in different ways in different phases of the product development process. The study also shows that user involvement is of great importance for a well-adapted product in welfare technology. Another conclusion from the studies is that there are generally great advantages with the use of welfare technology. It has been shown to have a positive impact on the staff's way of working. When too much new technology is implemented at once or the new technology is perceived as unadapted, it can have a negative impact on the staff.

En undersökning av det upplevda behovet att införa digitala lås på en enhet i Södertälje kommun, ett kvalitetshus används för att välja ett system utav tre. Därefter kalkyleras vad en investering skulle kosta och slutligen levereras en kalkyl som visar vad ett införande skulle kunna generera i monetära termer. Att investera i en pilotanläggning med 77 brukare skulle kosta cirka 50 000 kronor, detta är en sanning med modifikation – alla kostnader är inte medräknade, utan bara licens för mjukvara och hårdvaran. Kalkylen visar en potentiell besparing på: 200 000 kronor om man räknar på 20-minuter, 100 000 kronor om man räknar på 10-minuter och 120 000 kronor om man räknar på 12-minuter. Idag använder kommunen traditionella (fysiska) nycklar och förvarar brukarnas nycklar i både större och mindre skåp hos enheterna. Enligt rutinen ska nycklarna tillbaka till nyckelskåpet vid ett eventuellt byte, detta medför att det blir väldigt mycket spring med nycklarna. Om ett trygghetslarm utlöses så har utföraren 30-minuter att inställa sig hos brukaren. Problem kan uppstå om nycklarna inte finns registrerade i systemet på rätt sätt, samt att personalen under dagen har överlämnat nycklarna till någon annan i personalen och inte lämnat tillbaka nycklarna till nyckelskåpet mellan överlämningarna. Det kan också vara så att nycklar försvinner, som sedan måste ersättas av kommunen. De största tidstjuvarna finns: vid larm, morgonrutinen och byten på dagen. Det händer mycket under en arbetsdag, vilket gör att personalen behöver byta nycklar med varandra och personalen löser detta på det bästa sättet för tillfället och inte alltid enligt rutinen. I rapporten undersöks vilka system som utförarna använder och slutsatsen är att det är lämpligt att försöka använda ett system som passar in smidigt i befintliga system, så att det inte blir ytterligare system. Det är även viktigt vid ett eventuellt införande fundera på hur kommunen tänker organisera sig vid: installation, underhåll och förvaltning – vill kommunen disponera antingen en central enhet, decentraliserad ute hos enheterna eller använda externa entreprenörer, exempelvis en låssmed. Utförarna är positiva och upplever att behovet finns att införa digitala lås, medan fastighetsägarna inte ser en direkt nytta med lösningen. Mycket beror på hur kommunen för dialogen och bjuder in till samtal vid ett tidigt stadium och förklarar vad man har tänkt sig för lösning. / A study of the perceived need to introduce digital locks on a unit in Södertälje municipality, a quality house is used to select a system of three. Then calculates what investment would cost and finally, a calculation will be presented which shows what an introduction could generate in monetary terms. Investing in a pilot plant with 77 users would cost about SEK 50,000, this is a truth with modification - all costs are included, but only software and hardware licenses. If you count in 20 minutes, 100,000 kronor if you count 10 minutes and 120,000 kronor if you count in 12 minutes. Today, the municipality uses traditional (physical) keys and stores users' keys in both larger and smaller cabinets at the units. According to the routine, the keys should be returned to the key cabinet in the event of a change, which means that there will be a lot of running with the keys. If a security alarm is triggered, the operator has a 30-minute setting for the user. Problems can occur if the keys are not properly registered in the system, as well as during the day that staff have handed the keys to someone else in the staff and did not return the keys to the key box between the handover. It can also be that keys disappear, which must then be replaced by the municipality. The biggest time thieves are: in case of alarm, morning routine, and change of day. It happens a lot during a working day, which means that the staff needs to change keys with each other and staff solve this in the best way for the moment and not always according to the routine. In the reports investigate which system the executives use and the conclusion is that it is appropriate to use a system that fits smoothly into existing systems so that there is no additional system. It is also important for a possible introduction to thinking about how the municipality intends to organize: installation, maintenance, and management - which the municipality has either a central unit, decentralized out of the units or use external contractors, such as a locksmith. The performers are positive and feel that the need is to introduce digital locks, while the property owners do not see a direct benefit from the solution. Much depends on how the municipality for the dialogue and invites to talks at an early stadium and explains what you are planning for a solution.

Bakgrund: Demografin i Sverige är under förändring och gruppen med äldre personer växer. Det utmanar all vård och omsorg eftersom vårdbehovet hos en individ vanligtvis ökar med stigande ålder. Välfärdsteknik används alltmer och anses vara en lösning på en stigande efterfrågan på vård och omsorg. Implementering av välfärdsteknik i vården av äldre personer påverkar sjuksköterskans arbetssituation och omvårdnad. Sjuksköterskans inarbetade arbetssätt och rutiner erfordrar en anpassning till välfärdstekniken och tvärtom. För att upprätthålla en fortsatt god omvårdnad av äldre personer behöver sjuksköterskors erfarenheter av välfärdsteknik lyftas fram, detta även för att belysa sjuksköterskans förändrade arbetssituation. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av välfärdsteknik i vården av äldre personer. Metod: Kvalitativ studiedesign. En systematisk litteraturöversikt med tematisk syntes har genomförts. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av välfärdsteknik i vården av äldre personer var både positiva och negativa beroende på patient, situation och förväntat mål. Diskussion: För att sjuksköterskans arbetssituation ska fungera och omvårdnaden gagnas, krävs att sjuksköterskan håller sig uppdaterad och att arbetsledningen ger utrymme för detta. Kontinuerlig reflektion, dialog och tydlighet mellan alla inblandade parter är väsentlig när vården av äldre personer i stigande grad digitaliseras. / Background: Demographics in Sweden are changing, and the group of elderly people is growing. It challenges all care since an individual’s need for care generally increases with age. Welfare technology is used more and more today and is considered a solution to a rising demand for health care. Implementation of welfare technology in the care of elderly people affects the nurse's work situation and care. The nurse's established methods and routines require an adaptation to the welfare technology and vice versa. In order to maintain continued good care of elderly people, nurses' experiences with welfare technology must be emphasised, also to highlight the nurse's changed work situation. Method: The study is a systematic literature study which uses qualitative thematic synthesis to analyze 14 articles. Results: Nurse's experiences of working with welfare technologies in the elderly care was positive and negative at the same time, depending on the patient, situation and expected goal.Discussion: In order for the nurse's work situation to function and the care to benefit, it is imperative that the nurse stays up-to-date and that the management provides room for this. Continuous reflection, dialogue and clarity amongst all parties involved is essential as the elderly care is being increasingly digitized.