Sammanfattning Bakgrund: En uppföljning av strokevård i Sverige har visat brister vad gäller rehabiliteringsinsatserna. Dessa bör vara intensiva, upprepade och ges på alla vårdnivåer av många professioner. Relevant hälso- och välfärdsteknik (HVT) för stöd i arbetet eller för att underlätta strokerehabilitering finns sällan att tillgå och nationella riktlinjer för strokevård nämner inte hur HVT skulle kunna stödja rehabilitering av strokepatienter. Forskning kring erfarenheter av HVT hos rehabiliteringspersonal som träffar strokepatienter i sitt dagliga arbete är mycket begränsad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av HVT hos legitimerad rehabiliteringspersonal som arbetar med strokepatienter i en mellansvensk region. Metod: För att uppnå syftet med studien valdes en kvalitativ design med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval av fem informanter gjordes med vilka semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat: Resultatet av analysen visade på ett tema, Att arbeta under etisk stress, bestående av fyra kategorier med tillhörande underkategorier vilka lyfte fram olika aspekter av informanternas erfarenheter av HVT. De fyra kategorierna var HVT har stor potential, HVT finns men är inte tillgänglig, Tekniken ställer krav och Splittrat ansvar för frågor om HVT. Slutsats: Studien bidrar till ökade kunskaper om erfarenheter av HVT hos rehabiliteringspersonal inom strokevården i Mellansverige. Resultatet visar att det finns många fördelar med HVT, att tekniken inte är tillgänglig på arbetsplatsen, att tekniken ställer olika krav men att ledningen inte tar ansvar för dessa frågor. Dessa erfarenheter tolkas som att informanterna arbetar under etisk stress.  Nyckelord: Erfarenheter, hälso- och välfärdsteknik, intervjuer, kvalitativ innehållsanalys, rehabiliteringspersonal, stroke, strokerehabilitering. / Abstract Background: A follow-up of stroke care in Sweden has shown deficits regarding the rehabilitation achievements. These shuold be intense, repeated and given in all levels of the health care system from many professionals. Relevant health- and welfare technology (HWT) for support in work or facilitation of strokerehabilitation is rarely available and the national guidelines for stroke care are not mentioning how HWT could support rehabilitation of stroke patients. Research regarding experiences of HWT in rehabilitation staff, who meet strokepatients in their daily work, is very limited. Aim: The aim of this study was to investigate experiences of HWT in registered rehabilitation personnel who work with stroke patients in a region in the middle part of Sweden. Method: To meet the aim of the study, a qualitative design with inductive approach was chosen. A suitable sample of five informants was made with whom semi-structured interviews was performed. Interviewes were transcribed and the material was analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the theme To work under ethical stress, including four categories and associated sub-categories who highlighted different aspects of the informants’ experiences of HWT.  The four categories were HWT has great potential, HWT exists but is inaccessible, Technology comes with requirements and Fragmented responsibility regarding HWT- questions. Conclusion: The study contributes to increased knowledge regarding experiences of HWT in rehabilitation personnel within stroke care in the middle part of Sweden. The result shows that there are many advantages with HWT, that the technology is inaccessible at the workplace, that technology comes with different kinds of requirements but that the management does not take responsibility for these questions. These experiences are understood as if the informants are working under ethical stress. Keywords: Experiences, health- and welfare technology, interviews, qualitative content analysis, rehabilitation personnel, stroke, strokerehabilitation.

Bakgrund: Med den växande äldre befolkning och folksjukdomar som tillkommer med åldrandet står hälso- och sjukvården inför en stor utmaning att möta de äldres behov. Allt fler äldre vill ta hand om sig själva så länge de orkar samt leva och bo självständigt. Utvecklingen av hälso- och välfärdsteknik går snabbt framåt och anses vara en möjlig lösning för att möta de äldres behov samt underlättar deras vardagliga liv. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av hälso- och välfärdsteknik. Metod: En litteraturstudie där elva kvalitativa artiklar har analyserats. Resultat: I resultatet framkom två teman. I temat "Fördelar med användning av hälso- och välfärdsteknik" framgår det två subteman, bidrar till en känsla av trygghet och säkerhet samt bidrar till ökad självständighet och egenvård. I temat "Nackdelar med användning av hälso- och välfärdsteknik" framgår det tre subteman, svårigheter att använda tekniken, minskad mänsklig kontakt och ett hot mot integritet, värdighet och självbestämmandet. Slutsats: Användning av hälso- och välfärdsteknik kan ha en positiv och negativ inverkan på äldre personer beroende på den typ ab hälso- och välfärdsteknik som används. Det är viktigt därför att ta hänsyn till de äldres upplevelser för fortsatt utveckling av hälso- och välfärdsteknik.

Bakgrund: Trots att det är mycket fokus på kunskapsbaserad socialtjänst och evidensbaserad vård och omsorg, finns det indikationer på att arbetet med hälso- och välfärdsteknik (HVT) inte uppfyller dessa krav. Kommuner tycks dessutom ha svårigheter med strukturerade processer kring HVT. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur evidens används när kommuner i Sverige upphandlar, implementerar och utvärderar HVT, samt vilket eventuellt stöd kommuner önskar med detta arbete. Metod: Förklarande sekventiell mixad metod-design användes i den här studien och tjänstemän i fem svenska kommuner deltog i enkät samt uppföljande intervju. Resultat: Kommuner arbetar inte systematiskt och strukturerat med evidens vid upphandling, implementering och utvärdering av HVT. Kommuner lade stor vikt vid underlag från andra kommuner inför upphandling. Två kommuner hade en beslutad process för implementering och tre hade en plan för systematisk uppföljning av HVT. Mer än hälften av kommunerna ansåg att de behövde stöd i arbetet med HVT, exempelvis med strukturerade utvärderingar, framför allt med kvalitativ uppföljning. Det fanns också ett behov av vägledningar och mallar, trots att det finns mycket stödmaterial inom området från flera olika myndigheter. Slutsats: Det finns ett behov av nationellt stöd i processerna och att tydliggöra hur kommuner kan bidra till att skapa evidens. Det finns ett behov av fortsatt forskning om hur bristen på en röd tråd med evidens genom processerna påverkar slutanvändarna/brukarna. / Background: Despite much focus on knowledge-based social services and evidence-based health and social care, there are indications that the work with health and welfare technology (HWT) does not meet the requirements to be considered evidence-based. Municipalities also seem to have difficulties in establishing processes regarding HWT. Purpose: The purpose of this thesis was to investigate how evidence is used when municipalities in Sweden procure, implement, and evaluate HWT, and to investigate what possible support municipalities would like regarding this. Method: Explanatory sequential mixed-methods design was used and officials in five different municipalities conducted surveys and subsequent interviews. Results: Municipalities do not consistently work with evidence in the procurement, implementation, and evaluation of HWT in a systematic and structured manner. Municipalities placed great emphasis on input from other. Two municipalities used an established process for the implementation of HWT and three had a plan for systematic follow-up. More than half of the municipalities felt that they needed support in their work with HWT, for example with structured evaluations, and especially qualitative follow-up. There was also a need for guidance and templates even though much support material from several different national authorities exists. Conclusion: There is a need for national support in establishing processes, and in clarifyinghow municipalities can contribute to evidence generation. Continued research on how the lack of an integrated use of evidence throughout municipal care processes affect the end users is necessary.

Background: The care for the older adults is facing major challenges with the growing proportion of older people. This entails a need to find new ways to cope with the tasks of elderly care, and digitalization is seen as part of the solution. In order to succeed with digitalizing, the first-line managers in elderly care needs knowledge of change management and digitalization. That knowledge needs to be obtained via educational efforts. Aim: The aim of the study was to examine the experiences of first-line managers within elderly care after they recieved training in change management and digitalization. The aim was further to examine their perspectives on the influencing factors when it comes to leading change management in digitalization. Method: The method was a qualitative interview study with an inductive research approach and the sample consisted of first-line managers within elderly care in a medium-sized Swedish municipality. Semi-structured interviews were conducted which were analyzed by qualitative inductive content analysis.  Results: Four main categories emerged; perspectives on implemented educational efforts; identified potential, barriers and needs in change management and digitalization; responsibilities and roles in change management and digitalization; and perspectives on care users when using health and welfare technology. Potential and barriers included assent from management, cooperation between colleagues, influence of the first-line managers' level of interest, resources, goals and strategies. It also included prioritization of daily operations, employee needs, resistance and information about purpose, implementation process and technology. In order for the first-line managers in elderly care to achieve the expected benefit with training on change management and digitalization, the expectations needs to be well defined. Conclusion: Educational efforts in change management and digitalization alone are not enough to achieve a successful implementation of health and welfare technology in municipal care for the elderly. Digitalization is an ongoing process of changes and the first-line managers can-not do it by themselves. The preferred practice is to be able to create the conditions for interested employees to drive the work of digitalization within their respective operation.