No description available.

The aim of this thesis is to study and analyze a village in the southern of Sweden called Gnosjö, which is famous for a special spirit of industrial success and entrepreneurship. Gnosjö has been successful and famous for many years but is now standing in front of several threats, like a growing number of out moving inhabitants, a low standard of education and difficulties for women to make carrier. Trying to reduce the threat of young inhabitants moving out, a new education program started three years ago with the purpose to make young students to be more interested in the technical development of the industry and make them stay in the district and hopefully be entrepreneurs. The research questions are; which consequences does “Entekprogrammet” and the background of the students have on the students view on the spirit of Gnosjö, carrier in the local industries and wish of staying or moving from Gnosjö. Furthermore, I want to see if there are any differences between the girls and the boys, does sex have an influence on the view at the future? The study is made by qualitative and quantitative method. My empirical material has been collected through inquiries, interviews and observations. In fact, the students on the Entekprogram are very interested and keened on a future within the local industry and are eager to be educated in technical development. Nearly all of them wants to run an own company in the future. They are not frightened by the thought of staying in Gnosjö, if they get the possibility to make a carrier in the district of Gnosjö, easier than anywhere else. There is also no difference between boys and girls, the problem is that the girls are so few and the difficulties of getting girls to study technical subjects. Keywords: Gnosjö, the spirit of Gnosjö, Entekprogrammet.

<p>Att hålla andan vid liv handlar om två olika andor i två olika regioner. Två regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna är så markant. Dessa regioner är dels brukssamhällets så kallade bruksanda och dels den småföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen räknas även grannkommunerna Värnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benämningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen är indelad i fyra sfärer, traditionen, arbetslivet, det privata livet och den samhälleliga sfären. Dessa sfärer är kopplade till begreppet platsidentitet.</p><p>Traditionen är andans historiska kontext. Hur begreppet har förändrats från dåtid till nutid. Under bruksandan har diskussionen även förts omkring hinder och möjligheter för brukssamhällena. Arbetets sfär handlar om företaget, nätverken och attityder kring arbetet. I detta kapitel upptas även fackföreningens roll för platsens identitet. Sfären om det privata livet ar upp andan betydelse för familjen och kvinnans roll i samhället. Till sist den samhälleliga sfären. Här belyses fritiden och kommunens roll. Fritiden skiljer sig ganska markant i de bägge samhällstyperna, i Gnosjö är frikyrkan stor medan brukssamhället mer kretsar kring sport och då särskilt lagidrotter som fotboll och bandy.</p><p>Uppsatsen syfte är att beskriva begreppen. Vad finns för likheter och skillnader, hur har forskningen beskrivit begreppens betydelse. Gnosjöregionens företag är oftast småföretag med 1 till 5 anställda. Brukssamhällets företag är det dominerande på orten. En likhet utgör andornas patriarkala form. Jobben är mycket betydelsefulla för båda samhällsandorna, I Gnosjö ses fritiden som något dåligt. Främlingar ses inom båda andorna som något annorlunda, vilket medför att utomstående får svårt att bli accepterade i samhället.</p><p>Något håller nu på att hända med de båda platsidentiteterna, vilket medför att de kan bytas ut mot varandra inom en snar framtid. I Gnosjö blir företagandet mer och mer externt samtidigt som de växer i arbetskraft. Brukssamhället går från ett dominerande företag till ett småföretagarsamhälle</p>

<p>The aim of this thesis is to study and analyze a village in the southern of Sweden called Gnosjö, which is famous for a special spirit of industrial success and entrepreneurship. Gnosjö has been successful and famous for many years but is now standing in front of several threats, like a growing number of out moving inhabitants, a low standard of education and difficulties for women to make carrier. Trying to reduce the threat of young inhabitants moving out, a new education program started three years ago with the purpose to make young students to be more interested in the technical development of the industry and make them stay in the district and hopefully be entrepreneurs.</p><p>The research questions are; which consequences does “Entekprogrammet” and the background of the students have on the students view on the spirit of Gnosjö, carrier in the local industries and wish of staying or moving from Gnosjö. Furthermore, I want to see if there are any differences between the girls and the boys, does sex have an influence on the view at the future? The study is made by qualitative and quantitative method. My empirical material has been collected through inquiries, interviews and observations.</p><p>In fact, the students on the Entekprogram are very interested and keened on a future within the local industry and are eager to be educated in technical development. Nearly all of them wants to run an own company in the future. They are not frightened by the thought of staying in Gnosjö, if they get the possibility to make a carrier in the district of Gnosjö, easier than anywhere else. There is also no difference between boys and girls, the problem is that the girls are so few and the difficulties of getting girls to study technical subjects.</p><p>Keywords: Gnosjö, the spirit of Gnosjö, Entekprogrammet.</p>

Att hålla andan vid liv handlar om två olika andor i två olika regioner. Två regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna är så markant. Dessa regioner är dels brukssamhällets så kallade bruksanda och dels den småföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen räknas även grannkommunerna Värnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benämningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen är indelad i fyra sfärer, traditionen, arbetslivet, det privata livet och den samhälleliga sfären. Dessa sfärer är kopplade till begreppet platsidentitet. Traditionen är andans historiska kontext. Hur begreppet har förändrats från dåtid till nutid. Under bruksandan har diskussionen även förts omkring hinder och möjligheter för brukssamhällena. Arbetets sfär handlar om företaget, nätverken och attityder kring arbetet. I detta kapitel upptas även fackföreningens roll för platsens identitet. Sfären om det privata livet ar upp andan betydelse för familjen och kvinnans roll i samhället. Till sist den samhälleliga sfären. Här belyses fritiden och kommunens roll. Fritiden skiljer sig ganska markant i de bägge samhällstyperna, i Gnosjö är frikyrkan stor medan brukssamhället mer kretsar kring sport och då särskilt lagidrotter som fotboll och bandy. Uppsatsen syfte är att beskriva begreppen. Vad finns för likheter och skillnader, hur har forskningen beskrivit begreppens betydelse. Gnosjöregionens företag är oftast småföretag med 1 till 5 anställda. Brukssamhällets företag är det dominerande på orten. En likhet utgör andornas patriarkala form. Jobben är mycket betydelsefulla för båda samhällsandorna, I Gnosjö ses fritiden som något dåligt. Främlingar ses inom båda andorna som något annorlunda, vilket medför att utomstående får svårt att bli accepterade i samhället. Något håller nu på att hända med de båda platsidentiteterna, vilket medför att de kan bytas ut mot varandra inom en snar framtid. I Gnosjö blir företagandet mer och mer externt samtidigt som de växer i arbetskraft. Brukssamhället går från ett dominerande företag till ett småföretagarsamhälle

No description available.

My degree project is about enabling space for cultural activities in Gnosjö. As in many other smaller communities in Sweden, the urban area has a negative population development. In the general plan from 2015, the municipality defines a number of development points that will contribute to reversing the negative population development so that more people move into the municipality. This leads to a larger tax base. The municipality’s focus area is on sustainable development and attractive living environments. Today, several of the municipality’s cultural activities lack space for their activities. The project is about meeting the wishes of the population by finding a strategy to implement these activities based on the conditions that exist. The strategy has been based on the municipality’s industrial history and the possibility of using these premises for new purposes. The project looks for a possible future scenario derived from idealism.

Date of final Seminar: June 8th, 2012 Title: Success factors of entrepreneurial small and medium sized enterprises in Gnosjö municipality Authors:    Johan Eriksson and Muyu Li Group Number: 2898 Supervisor: Michaël Le Duc Examiner: Ole Liljefors Research Question: What important factors affect the success of entrepreneurial SMEs in the Gnosjö municipality? Background: With the economic crisis and recession, the world has begun to take notice of SMEs (small and medium sized enterprises). With an unemployment rate of just 1% and about 1500 companies - most of them successful by almost any definition and with a population of 9500, if there is such a thing as an SME region in Sweden, the Gnosjö municipality is it. Purpose: The purpose of this thesis is to describe and analyze some of the factors that influence the success of companies with a special focus on entrepreneurial SMEs in the Gnosjö municipality. Method: The main method of this study is to use primary data in the form of interviews with local company owners or executives, with the interview questions being based on theories generated from the critical literature review. The authors are able to distinguish successful SMEs with an entrepreneurial focus among companies located in the Gnosjö municipality. By utilizing the method of semi-structured interviews, the authors gathered data from a sample of 20 top performing companies. With the theory generated from literature, the authors analyze the primary data, thus being able to find the answer to the research question. Conclusion: There is a relationship between general company success factors and factors driving success for companies in Gnosjö. However, compared to best-in-class, there is definite room for improvement, with regards to company operations as well as to the external factors that affect companies in Gnosjö. Keywords: Gnosjö, definition of entrepreneur, definition of success, success factors. / <p><strong>Acknowledgements</strong></p><p>The authors would like to thank our kind and dedicated supervisor Michaël Le Duc for his aid and assistance in the process of authoring this thesis.</p><p>The authors would also like to thank not only our thesis group colleagues who have provided us with valuable insights and good advice but also the participating companies in the Gnosjö municipality for their kind contributions to the interviews that form the basis of this thesis.</p><p>Finally, the authors would like to thank our beloved family members for their great support throughout the creation of this thesis.</p><p>Without all of you, this thesis could not have been done.</p><p>Thank you all very much!</p><p>Johan Eriksson and Muyu Li</p><p>June 20, 2012</p>

Even though family firms play a significant role in the economy, research regarding family firms is relatively new and is still an emerging field of study. Family firms possess specific characteristics distinguishing them from nonfamily firms. Moreover, there are other issues within the family firm research that has not been fully explored, and one of them is management accounting and control. Researchers have suggested that more research is needed on performance measurement focusing on both financial and non-financial information. A tool that includes both financial and non-financial measures is the Balanced Scorecard (BSC). As family firms are influenced by its location, the phenomenon known as the spirit of Gnosjö will be taken into consideration throughout the thesis. The aim of this thesis is to explore the usage of the perspectives comprising the BSC in SME family firms operating within the region of Gnosjö. In order to fulfill the purpose, a case study was carried out. The data was collected by conducting interviews. Further, the sampling process resulted in interviewing 13 participants in four companies. The findings show that all four companies use the perspectives comprising the BSC, however, the findings also indicate that the usage is influenced by familiness and the companies’ location. Further, this study confirms that using stewardship theory in family firms is suitable, aligning with previous research, specifically in SME family firms. Finally, we can conclude that formalized management accounting systems are not fully prevalent among the family firms.

Bakgrund:  Företagskluster är ett aktuellt fenomen för företags- och regioners utveckling. Familjeföretag är en typ av företag och anses spela en betydande roll för ett kluster och därför undersöks samspelet som ett kluster har gentemot familjeföretag.   Syfte: Att skapa en förståelse för samspelet mellan familjeföretag och kluster.   Metod: För att besvara syftet har studien använt sig av ostrukturerade intervjuer samt en modifikation av en induktiv ansats. Intervjuerna har genomförts med fyra familjeföretag i regionen Lammhult och Gnosjö, samt med VD:n från Värnamo Näringsliv.   Resultat: Det finns ett samspel mellan familjeföretag och kluster. Samspelet är starkare för vissa företag medan det är svagare för andra. Mycket av samspelet beror på om familjeföretaget bedriver en verksamhet som speglar den dominerande branschen som finns i klustret eller inte. Vidare är det de privata relationer och den lokala förankringen som familjeföretagen har i ett kluster som utmärker och bidrar till klustrets välmående och samspelet för samtliga familjeföretag / Background: Clusters is a phenomenon when considering regional and corporate development. Family-owned businesses seems to play a particular role in clusters and therefore the interplay between clusters and family-owned businesses will be examined.   Purpose: To create an understanding for the interplay between family-owned businesses and clusters.   Methodology: To answer the purpose this study was based on unstructured interviews as well as a modified version of an inductive approach. The interviews were completed with four family-owned businesses in the region Lammhult and Gnosjö, as well as with the CEO of Värnamo Näringsliv.   Conclusion: The interplay between family-owned business and cluster does exist. For some businesses, the interplay is stronger than with other. A lot of the interplay depends on if the industry of the family-owned businesses is reflecting the industry of the cluster. Furthermore, the private relations and the local anchoring that the family-owned businesses have in a cluster does contribute to the clusters prosperity and the interplay for all family-owned businesses in the cluster.