Lärare använder sig av allt från summativ bedömning och fingertoppskänsla till beprövad didaktisk erfarenhet och formativ bedömning, när elevers kunskaper ska bedömas. Forskning visar att den största framgången för elevers lärande och kunskapsutveckling sker då formativ bedömning används. Syftet med denna studie är att studera hur blivande lärarstudenter beskriver lärares bedömningspraktiker under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vad upplever studenterna i praktiken av lärares bedömning jämfört med teorin från lärarutbildningen? Det empiriska materialet, bestående av 18 examinationsuppgifter från lärarstudenter i Didaktik II, sammanställs och tolkas med inspiration utifrån det hermeneutiska tankesättet. Studenttexterna tolkas utifrån de begrepp som studenterna enligt examinationsuppgiften förväntades att studera från sin VFU- verksamhet. Det empiriska materialet beskrivs, analyseras och resultatet jämförs i relation till forskningsfrågorna. Resultatet av undersökningen visar att lärare inte alltid gör som de säger samt att studenterna visar att de ännu inte helt erövrat den praktiska erfarenheten, som en lång lärarpraktik innebär. Studenterna har emellertid med sig de senaste teorierna om bedömning av och för elevers lärande och kunskapsutveckling. Denna studie visar att en viss diskrepans tycks råda mellan teori och praktik.

Sammanfattning Bristen på omvårdnadsforskning gällande anorexia nervosa är stor, det är därför viktigt att denna sjukdom uppmärksammas mer. Studiens syfte har varit att belysa hur kvinnor med anorexia nervosa beskriver livskvalitet under sjukdomstiden. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på tre skönlitterära böcker som kvinnorna själva skrivit. Som teoretisk referensram har Lawtons definition på livskvalitet används då denna definition stämmer överens med författarnas syn på begreppet livskvalitet. Resultatet uppmärksammade följande kategorier som viktiga för kvinnornas livskvalitet; längtan efter närhet, den dyrbara fritiden, störd autonomi och brist på empati, kamp om renhet, omgivningens brist på förståelse, flykt från verkligheten, trygghet genom sjukdomen, samt sjukdomsinsikt. I diskussionen framkom att vårdpersonalens bemötande av anorexia nervosa patienterna spelade en viktig roll under sjukhusvistelsen, gällande upplevd livskvalitet.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 25 000 stomibärare. Stomiuppläggning och relaterande kirurgi kan leda till skador och smärta för kvinnor i bäckenområdet. Stomiuppläggning kan ge en förändring i kroppsuppfattning och funktion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor beskriver sin kropp efter stomiuppläggning samt hur de hanterar sin nya situation. Vidare vill kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter stomiuppläggning beskrivas samt hur de hanterar sin nya situation i sexuallivet. Kvaliteten avseende undersökningsgrupp för de inkluderade artiklarna kommer även att granskas. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna kodades och utifrån detta utformades två huvudkategorier med tillhörande kategorier.  Resultat: Kvinnor upplevde förlust av kontroll efter en stomiuppläggning, de kände sig oattraktiva och upplevde stomin som något främmande på deras kropp. De hittade nya hanteringssätt runt stomin. En stomiuppläggning kunde innebära ett förändrat sexualliv som innebar oro och smärta. En del kvinnor hittade nya möjligheter sexuellt i samband med stomiuppläggningen andra hittade nya sätt att hantera sin sexualitet i relation till stomin. Äldre kvinnor upplevde liten påverkan på sin sexualitet i samband med stomiuppläggningen. Slutsats: Att genomgå en stomiuppläggning och bli stomibärare innebar en stor förändring i en kvinnas liv. Det påverkade på många plan och blev för många en inskränkning vad gällande kroppsuppfattning och sexualitet. För många av kvinnorna innebar stomiuppläggningen ett nytt sätt att leva där de alltid måste tänka på sin stomi och på de eventuella begränsningar som denna gav.

BAKGRUND: I vår bakgrund redogör vi för forskares åsikter kring ettspråkutvecklande arbete vilket vi senare relaterar till de intervjuadepedagogerna i vår resultatanalys. Vår teoretiska utgångspunkt ärCummins modell samt Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt somligger till grund för vår resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur lärare på olika sätt beskriversin undervisning i svenska som andraspråk.METOD: Vi använder oss utav kvalitativa intervjuer för att besvara studienssyfte. Undersökningen är baserad på åtta verksamma pedagogersbeskrivningar.RESULTAT: Vi fann genom vår forskning att de intervjuade pedagogernaundervisar på ett språkutvecklande sätt med hjälp av ett varieratmaterial. De gemensamma utgångspunkterna vid all undervisning hospedagogerna genomsyras av samtal och samarbete. Resultatet visardock att undervisningen för många pedagoger påverkas av tidsbristdär alla elever inte får den hjälp de är berättigade till. / Uppsatsnivå: C

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Denna studie beskriver hur elever, i skolår fem, uttrycker hälsa utifrån Antonovsky´s begrepp KASAM, en känsla av sammanhang. Genom en kvalitativ intervjustudie med öppna intervjufrågor, i grupper om tre elever, har eleverna samtalat om vad hälsa innebär för dem. Syftet med studien var att få eleverna att sätta ord på sina egna tankar kring hälsa. Resultatet visar att de har ganska goda kunskaper om vad hälsa innebär. De sätter dock inte in denna kunskap, i en övergripande beskrivning kring vad som ger känsla av sammanhang, i den egna livssituationen.</p></strong></p>

Sammanfattning Denna studie beskriver hur elever, i skolår fem, uttrycker hälsa utifrån Antonovsky´s begrepp KASAM, en känsla av sammanhang. Genom en kvalitativ intervjustudie med öppna intervjufrågor, i grupper om tre elever, har eleverna samtalat om vad hälsa innebär för dem. Syftet med studien var att få eleverna att sätta ord på sina egna tankar kring hälsa. Resultatet visar att de har ganska goda kunskaper om vad hälsa innebär. De sätter dock inte in denna kunskap, i en övergripande beskrivning kring vad som ger känsla av sammanhang, i den egna livssituationen.

Author: Hanna-Stina Ivarsson Title: When life gives you loneliness – A netnographic study of loneliness amongst young adults Supervisor: Peter Hultgren Assessor: Torbjörn Forkby  Summary Loneliness is a threat to our health and researchers believe that the loneliness epidemic is the new public disease of our time. In the meantime, single households and individualization in Sweden is increasing, this is happening at the same time as natural meeting places are increasingly disappearing. This is precisely why it is important to learn to manage and break the involuntary loneliness that so many people experience. Loneliness has become an important topic for professionals in social work, but there is a lack of knowledge and strategies to meet and manage involuntary loneliness. There is a perception in society today that it is the elderly who are the loneliest, but new research shows that a change has taken place, and it is young adults who experience loneliness to the greatest extent.  In this study I was interested in investigating how young adults (16-29) themselves depicts the loneliness they live in and what they do to manage and break this loneliness. In order to obtain the results of the study, I have used a qualitative netnographic method. The empirical material has been collected in three popular Swedish discussion forums. I found that the majority of young adults who suffer from loneliness also suffer from some form of mental illness. Furthermore, many feel ashamed about their situation and feel that their life is at a standstill. The strategies used to manage and break loneliness seem to be a complex combination of emotional and problem-focused coping