Unga människor är idag väl insatta användare av olika former av sociala medier - det är ofta en självklar del i deras vardag. Det sociala mediet Instagram har blivit oerhört populärt bland såväl barn som vuxna och används dagligen via mobilen för att förmedla ögonblicksbilder till omvärlden. I den här studien kommer Instagram - utifrån begrepp som hälsa, träning och konsumtion - analyseras med hjälp av teorier om makt och genus. Hälsomedvetenheten bland unga har genom spridningen på Instagram och i vårt blomstrande konsumtionssamhälle antagit en stor del av det mediala utrymmet. Studien syftar till att, med hjälp av diskursanalys, se vad hälsa innebär för unga på Instagram, samt vad det är som uttrycks i ett större samhällsperspektiv.

Dissemination of disinformation is one of the biggest threats to modern society. Specifically, studies have shown that conspiracy theories endanger civil discourse and undermine trust towards information and social institutions. Researchers have previously focused on analyzing conspiratorial groups from an outsider’s perspective and in relation to echo chambers. Therefore, the purpose of this essay is to offer an alternative perspective that focuses on how an anti 5G group on Facebook creates a group identity — a sense of belonging — and how a strong community influences the members’ opinions regarding 5G. A netnographic approach was used to observe the group and analyze the first two question statements, whilst digital interaction analysis was used to analyze the last question statement. Thereafter, Conspiracist Ideation and Sense of Community were applied as our theoretical framework to examine and understand the material. The results show that the members foster a group identity and a sense of belonging by promoting norms and creating a structure for how one should behave and think in the group. These aspects created an online space where members could receive emotional support and feel safe to express controversial opinions. We could not determine whether the sense of community or group identity affected members’ opinions. We can, however, verify that a strong sense of belonging within the group encouraged discussions about conspiratorial thinking. With this in mind, we suggest that a strong sense of community might have a bigger impact on conspiracy groups and echo chambers than previously thought. Further research should focus on a strong sense of community creating echo chambers, rather than echo chambers creating communities. Key words: anti-5G, conspiracy theories, netnography, community online

Föreliggande studie intresserar sig för hur kultur kan konstitueras i det socialt digitala rummet vi kallar internet. Studiens syfte har varit att kartlägga kulturen på svenska nätforum som innefattar diskussionen om kriget mellan Ukraina och Ryssland och studien har strävat att besvara följande frågeställning: Hur skapas en kulturell förståelse kring kriget mellan Ukraina och Ryssland via det sociala sammanhanget på svenska nätforum? Studien utgår från den netnografiska metodansatsen och studiens empiriska material har samlats in från två olika nätforum genom digitala deltagande observationer och en asynkron intervju. Den symboliska interaktionismen används som teoretisk och begreppslig referensram för att tolka de sociala interaktioner som uppstår inom nätforumen. Resultatet av studien visar att diskussionen om kriget mellan Ukraina och Ryssland ger upphov till nätgemenskaper vars kultur grundar sig i ett gemensamt synsätt på kriget. En kulturell förståelse kring kriget och nätgemenskapens ”vi” skapas genom ett ömsesidigt givande och efterfrågande av socialt stöd, kamratskap, upprätthållandet av gemensamma normer och värderingar samt ett gemensamt symbolsystem.

Idag är Facebooks grupper en social plats där individer samlas för att skapa en gemenskap och tillhörighet med varandra. Det är en plats som gruppmedlemmarna kan yttra sina åsikter och diskutera gemensamma frågor med varandra. Bland dessa grupper finner man även föräldragrupper. I dessa grupper kan föräldrar samlas och diskutera allt som har med föräldraskapet att göra. Syftet med denna studie har varit att studera hur föräldrar samtalar med varandra för att skapa ramen för föräldraskapet. Metoden för studien har varit netnografi genom en icke-deltagande observation detta för att inte påverka materialet. För att svara på syftet och frågeställningarna har analysen använt sig utav teoriramen norm och social interaktion, språk genom makt samt sigma och den sociala identiteten. Genom detta framkom det olika teman där bland annat språket relevans för tolkning behandlas, roller inom föräldraskapet och olika förväntningarna som gruppmedlemmarna har på föräldrar. Olika faktorer som framkommer i grupperna är att exempelvis så gör gruppmedlemmarna skillnad på mammans och pappans roller samt att föräldrarna alltid bör vara med sina barn. / <p>2023-06-01</p>

I denna studie undersöktes identiteten hos moderna anhängare av Asatru; en religion som kännetecknas av olika perspektiv på dess inkludering och syfte. Flera webbplatser på Asatru analyserades för att bidra till att förstå hur utövare av Asatru konstruerar och uppfattar sin religiösa och etniska identitet, två former av identitet som ofta anses vara sammankopplade bland anhängare av Asatru. Som tidigare forskning har antytt, indikerar mitt insamlade material att vissa ser Asatru som genetiskt exklusivt för "vit" Européer, medan andra Asatru-grupper centrerar religionen kring kulturarvet. I min undersökning använder jag både en psykologisk och en narrativt baserad förklaringsmodell för att tolka hur och varför olika anhängare av Asatru avgränsar sin religiösa identitet. Arbetet antyder att identitetsbildningen hos många Asatru-utövare delvis kan förstås som ett resultat av främlingskap de upplever gentemot grupper som är utestängda från sin identitet.

Inom psykosvården finns vissa brister, vilket gör det angeläget att undersöka vilka alternativa stödformer som kan finnas tillgängliga utöver den traditionella vården. Med internets utbredning har nya möjligheter för socialt stöd öppnat sig. Stödet online kan nischas till olika ämnesområden och kan tänkas komplettera, ersätta, eller utgöra ett substitut för, annat socialt stöd. I vår studie har vi undersökt webbsajten viska.se och det sociala stöd som där riktas mot personer i positionen psykossjuk. Studien har en kritisk etnografisk utgångspunkt, och vilar på de teoretiska ramverken cripteori och social support. Datamaterialet består av: sajtens layout, internetforum, chattkonversationer samt nyhetsartiklar. Insamlingen har skett genom en netnografisk undersökningsmetod; materialet har sedan genomgått en kritisk-tematisk analys. Vår studie bidrar med vissa kunskaper om socialt stöd till personer i positionen psykossjuk och om deras förmåga att erbjuda socialt stöd. Resultatet visar på att tre aktörer, admin, sajten Viska, och Viskas medlemmar, erbjuder socialt stöd. Stödet erbjuds på olika sätt, och beroende på sajtens olika funktioner antar det olika former. Genom hur det sociala stödet erbjuds omformuleras och utmanas psykospositionen; att erbjuda stöd kan på så vis utgöra ytterligare ett stöd då det normaliserar psykossjukdom. Fynden kan användas för att utveckla det professionella stöd som erbjuds personer i positionen psykossjuk, och kan ge verktyg för att främja alternativa stödformer utanför den traditionella vården. Vidare forskning bör undersöka hur användarna själva uppfattar Viska, samt vilka som använder sajten och om den behöver kompletteras med andra liknande stödarenor. Vidare forskning bör även undersöka olika stödformer i relation till olika psykiskt sjuka och marginaliserade positioner, och vilka resurser personer i dessa positioner besitter.

Syftet med denna kvalitativa netnografiska studie är att få en ökad förståelse för hur föräldrar hanterar att motta en orosanmälan gällande deras barn utifrån den stigmatisering som kan uppstå vid en aktualisering hos socialtjänsten och det ifrågasättande av föräldrarollen som en orosanmälan innebär. Detta för att socialsekreterare ska kunna hantera de spänningar som uppstår mellan socialtjänsten, föräldrarna och den som anmält samt upprätthålla relationen dem emellan. Studien har genomförts med en tematisk innehållsanalys av datamaterial insamlat ur 15 forumtrådar från föräldraforumet familjeliv.se. Denna studie har sin utgångspunkt i socialkonstruktivismen med en ontologisk inriktning mot idealismen och har genom Goffmans rollteori analyserat föräldrarollen för att få en djupare förståelse för de sätt en förälder hanterar en orosanmälan. Vi har i vårt resultat kunnat se ett mönster i hur ämnet orosanmälningar diskuteras på forumet och presenterar det genom fyra teman; försvara föräldraskapet, fokusera på anmälaren, fokusera på socialtjänsten samt skydda sig mot framtida anmälningar. Genom Goffmans teorier har vi kunnat se att föräldrarnas sätt att hantera orosanmälningar är kopplade till deras föräldraskap och hur föräldrarna på olika sätt försvarar föräldrarollen inför andra. Studien visar att föräldrar försvarar sin föräldraroll bland annat genom att visa på att anledningen till att de mottagit en orosanmälan inte handlar om brister i föräldraskapet utan om ett missförstånd eller olycka. Resultatet visar också på att många föräldrar lägger fokus på den som anmält oron för deras barn eller att de fokuserar på socialtjänstens arbete, genom att visa på brister eller problem hos anmälaren eller hos socialsekreterarna. I det sista temat har vi även kunnat se att föräldrar som mottagit en orosanmälan kan hantera detta genom att skydda sig mot att behöva gå igenom processen igen, bland annat genom att undvika att söka stöd hos professionella med anmälningsskyldighet. Resultatet visar också på att de i diskussionerna skapas verklighetskonstruktioner som får konsekvenser i form av att individer avstår att anmäla oro för ett barn. Studien bidrar med en inblick i föräldrarnas egna diskussioner med varandra där upplevelser och åsikter uttrycks. Detta gör att vår studie bidrar med en ny kunskap från ett perspektiv på orosanmälningar som vi kan se inte har getts något större utrymme i tidigare forskning.

Social media has meant that organizations can engage in dialogue with their audience without journalistic intermediaries. PR 2.0 is a term that defines the new way for organizations to work with public relations in the new media landscape. The aim of our study is to examine how IKEA uses social media to create, maintain and develop their relationships. Furthermore, great interest is directed to the concept profile. This essay will examine how the stated profile IKEA has pervades the work on social media. The aim of this study is to create an understanding of how a well-known Swedish company is working with relationship-building communications on social media.   The essay begins with a theoretical chapter in which various theories of public relations are presented. A major focus is placed on the concept of PR 2.0. Theory section also presents thoughtful reflections that are relevant to the purpose of this essay. Kotler &amp; Lee describes the ability of organizations to integrate with their audience through promotional activities, a potential where both sides exchange of each other. Another important theory is about profiles and profile work. To create an understanding of how IKEA is working with public relations, a netnographic approach is implemented, where we have from 1 December to 31 December 2010 observed how IKEA uses social media. During our observation period, we have also investigated how IKEA:s own statements has been agreed with the actual work. A netnographic approach includes qualitative interviews in the initial stage. These have been made with leading actors in communications at IKEA.   Working with PR on social media is an ideal tool for organizations. If the profile permeates the relation work carried out on social media demonstrates transparency, which proves a winning concept. IKEA places great value on a dialogue with the audience, hoping to create, maintain and develop relationships. However, much of the communication on social media are masked with sales-oriented messages. IKEA wants to be seen as a warm company and act on the social media because they want to be for the many people. Furthermore, the contributions IKEA are posting on social media have different nature, which demonstrates that IKEA is working towards a broad audience. Accordingly, some messages are more relational than others. The comment feature is a potential way for IKEA to manage relational work.

The purpose of this study is to explore the Swedish site Funbeat which is a space dedicated to people who share an interest in exercising in general, and running in particular. By applying a netnographic analysis, I will investigate if Funbeat matches the criteria of a participatory culture and how the members manage to establish a collective intelligence within the community. In order to achieve this, I will analyze the interactivity between the participants which occurs in discussion threads concerning injuries related to running, in the sites discussion forum. The results will then be discussed in relation to previous research within the field for participatory culture, collective intelligence and interactivity. The outcome of the study revealed that Funbeat can be regarded as very good example of a participatory culture. By each member sharing their individual knowledge in matters regarding injuries, a collective intelligence was established. This knowledge has been acquired by personal experience, by consulting a physiotherapist or by sharing information which intend to serve as self-help for other members.

Vi har i denna studie ämnat kartlägga hur begreppet personligt varumärke används för att återuppbygga och stärka ett personligt varumärke på Twitter av mediepersonligheter med ett comebacksyfte. Studiens teoretiska ramverk har grundats i varumärkesteorier, Erving Goffmans dramaturgiska vardagslivsperspektiv samt forskning inom begreppet personligt varumärke. Utifrån en netnografisk metod har vi samlat in och analyserat inlägg från utvalda mediepersonligheters Twitterkonto. Det empiriska materialet har bestått av en kvantitativ mängd data och därmed presenterats på ett kvantitativt sätt. Den netnografiska metoden har resulterat i en analysmodell som i sin tur har hjälpt oss analysera våra resultat utifrån olika kategorier. Analysen av våra resultat har däremot utgått ifrån en kvalitativ ansats för att förstå hur mediepersonligheterna väljer att kommunicera i sina tweets. Slutsatser Vår studie har visat på att det finns ett samband mellan det som tas upp inom begreppet personligt varumärke och mediepersonligheternas kommunikation på Twitter. Vi har utifrån vår studie dragit slutsatsen att fler följare på Twitter inte är synonymt med mest väletablerat personligt varumärke och professionellt rykte. Vidare har vi kunnat konstatera att även om en mediepersonlighets kommunikation följer principerna för att bygga ett starkt personligt varumärke men ändå inte har ett starkt varumärke betyder inte det att det ej kan stärkas med tiden. Vi har också kunnat dra slutsatsen att den personliga delen av kommunikationen, den som skapar en känsla av autenticitet och ärlighet, bör användas oftare än den säljande, ju större behovet är av att återskapa förtroende för sin publik eller stärka sitt rykte.