Syftet med det här examensprojektet var att undersöka och diskutera hur fanidentiteten konstrueras och uttrycks av medlemmarna av fan communityn prince.org. Syftet med kortfilmsfilmmanuset var att sätta mig i kontext till hur fans framställs i film och TV och ge en mer mänsklig och underhållande bild av analysen.Det teoretiska perspektiv som arbetet utgått från är Cultural Studies där mediepubliken ses som aktiv med förmågan att vara kritisk.För att samla in data användes netnografi som metod, det vill säga etnografiska studier på Internet. Förutom observationer utfördes även intervjuer med sju medlemmar av prince.org. För att hitta en bra struktur för filmmanuset kombinerades Thurlows (2008) åtta punkter med Raskins (1998) fem parametrar.Resultaten av studien visar att fanidentiteten är komplex och att det inte går att ge ett enhetligt svar på frågan vad ett fan är. Även om en del akademiker starkt framhäver fandoms positiva sidor är det ändå problematiskt då även det kan vara stereotyperande och utesluta de fans som inte passar in. Problematiken återfinns även på prince.org där medlemmarna stereotyperar och har olika uppfattning om vad fanidentiteten innebär vilket ibland leder till kraftiga argumentationer. / The purpose of this examproject was to study and discuss how then fan identity was constructed and expressed by the members of the online fan community prince.org. The purpose of the practical work was to create a short film script in order to put my work in relation to how fans are pictured on film and television and to give a more concrete and entertaining picture of my analysis.The theoretical framework for this study was Cultural Studies where the media audience is seen as active and capable of criticism.Netnography, i.e. online ethnography, was the research method chosen for this project. A number of threads were being observed and seven members were interviewed. In order to give the film a good structure Thurlow's (2008) eight point guide was combined with Raskin's (1998) five parameters.The results of my study show that the fan identity is complex and that it is not possible to give one uniform answer to the question of what a fan is. Even if some academics strongly argue for the positive aspects of fandom, it is still problematic since even that is a way of stereotyping and excludes those that do not fit in. This problem is also found at prince.org where members stereotype and have different opinions about what it means to be a fan, something that sometimes leads to big arguments.

This study aims to examine how Swedish fans of the TV-series Skam use the Facebook group Kosegruppa Sverige in order to construct and maintain a fandom, and how fan practices can contribute in creating identity among the members of the group. Theories related to fan research, discourse psychology and intersectionality were applied, as well as a brief overview of earlier research results related to these areas. By using a netnographic approach combined with a discourse analyses, posts made by fans on Kosegruppa Sverige during December 2016 were examined and analyzed. Three main fan practices were found to be used in constructing fandom in the group; fans made their own material such as edits, videos and attire that had a connection to the narrative, they acted out on their fandom both by adapting their language and looks, and finally by buying and selling merchandise and thus collecting things related to the series. Identity was created through intersectional perspectives of gender, sexuality and age. Finally, the study concluded that fandom could be seen as an integral tool within media production, which blurs the line between producers and consumers.

Mycket av dagens hälsokunskap hämtas via internet och gemensamma uppfattningar kring hälsa skapas och sprids genom sociala medier. Syfte: Syftet med studien är att bidra till förståelsen av hur hälsa lärs i en självorganiserad praktikgemenskap i sociala medier och belysa hur hälsa konstrueras i dessa lärprocesser genom skriftliga och visuella inlägg på internetforumet Min Resa Räknas. Teoretisk referensram: Studien utgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet samt teorin om praktikgemenskaper. Metod: Föreliggande studie har inspirerats av en netnografisk metodansats och observationer användes vid datainsamlingen. Insamlingsmaterialet bestod av text- och bildinlägg och hämtades från Facebookgruppen Min Resa Räknas samt från #minresaräknas på Instagram. Det empiriska materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Hälsa lärs och konstrueras genom socialt samspel i nätgemenskapen. Lärandet bestod av förhandlingar där kunskaper och erfarenheter kring hälsa utbytes inom gemenskapen. Hälsa konstruerades främst genom kost och träning och centralt för konstruktionerna var förändringsprocesser samt kroppsligt utseende. Slutsats: Hälsans konstruktioner inom internetforumet Min Resa Räknas speglar hälsonormer och samhällsproblem.

Activism and Civic engagement on social media have been taking place since they became a part of communication takes place in people’s everyday lives (Mihailidis 2015). This thesis aims to study the new opportunities for civic engagement and activism that have arisen through the growth of digital media. This work aims to study this by specifically studying how activism surrounding disability and disabled people (disability activism) takes place on the social media platform Twitter. Since the needs of disabled people are often not a priority in the development of technology (World Health Organization 2011, s.184). In this study a mediated community of disability activists and their activity on Twitter are studied using nethnography. The observations of which are analyzed through theoretical foundations in infrastructuring (Mosconi et al. 2017), design in relation to civic engagement (Korn & Voida 2015), and the role of mediated communities in activism (Fromm 2015). The primary result of the nethnography is the observation of how the disability activists appropriated Twitter as an infrastructure for their activism, as well as three analytical categories of the activity that was observed during the field work. Based on this categorization and analysis of the activists’ user behavior the main contribution of this thesis is formulated: A description of how disability activists engage in infrastructuring of Twitter to create a platform where their mediated community can engage in online activism and civic engagement. / Aktivism och samhällsengagemang i sociala medier har skett sedan de blev en del av hur kommunikation sker i människors vardagsliv (Mihailidis 2015). Denna uppsats ämnar undersöka de nya möjligheterna för samhällsengagemang och aktivism som uppstått genom utvecklingen av digitala medier. Detta verk ämnar undersöka detta genom att specifikt undersöka hur aktivism kring funktionsvariation och funktionsvarierade personer (funktionsaktivism) sker på den sociala mediaplattformen Twitter. Då funktionsvarierade personers behov ofta inte prioriteras i teknologisk utveckling (World Health Organization 2011, s.184). Genom en netnografi undersöks i denna studie en medierad gemenskap av aktivister och deras aktivitet på Twitter. Observationerna analyseras och diskuteras utefter teoretiska grunder i infrastrukturering (Mosconi et al. 2017) och design i förhållande till samhällsengagemang (Korn & Voida 2015), samt medierade gemenskapers roll i aktivism (Fromm 2015). De primära resultaten av netnografin är observationen av hur funktionsaktivister approprierade Twitter som infrastruktur för sin aktivism, samt tre analytiska kategorier av aktiviteten som observerades under fältarbetet. Utifrån denna kategorisering och analysen av aktivisternas användarbeteende formuleras uppsatsens huvudsakliga bidrag: En beskrivning av hur funktionsaktivister bedriver infrastrukturering av Twitter för att skapa en plattform där deras medierade gemenskap kan bedriva aktivism och samhällsengagemang.

Sociala medier har i det senmoderna samhället växt sig stort och blivit en vardag i många individers liv. På Instagram publiceras dagligen inlägg med olika syften vilka ofta inte uppfattas medvetet. Med denna studie fokuserar vi på hur svenska kända kvinnor framställer kvinnokroppen på Instagram. Hur de utifrån olika ställningstaganden tar upp feministiska synpunkter, utmanar det västerländska kroppsidealet och hur de vill vara med och bredda synen den normativa kvinnokroppen. Vi har utgått från den digitala tidskriften för unga kvinnor, Veckorevyn, som i januari 2017, publicerade en lista med “25 kända kvinnor du borde följa på Instagram”. Utifrån denna lista valde vi sedan ut de sex kvinnor som var svenska för att analysera bild och tillhörande text. För att uppnå studiens syfte, att synliggöra hur kvinnokroppen konstrueras och förmedlas av de sex kända kvinnorna har vi använt oss av en netnografisk metodansats med semiotisk analysmetod. Resultatet visar att de kända kvinnorna gör ställningstaganden som syftar till att ge utrymme för att omvärdera och utmana det normativa könsroller som vi upplever finns i dagens samhälle. Ett omvärderande av de värderingar som finns i det senmoderna samhället, menar vi skulle kunna leda till att acceptansen kring kvinnans kropp ska expandera och skapa en ny bild av vad som är normativt inom det västerländska skönhetsidealet och könsneutralisera stereotypiska könsuttryck som tillskrivs kvinna som kön.

Mycket av människors vardagliga kommunikation sker idag digitalt, i en virtuell värld, där man ofta är mer närvarande än i det faktiska nuet. Denna uppsats handlar om vad konsekvenserna blir för aktiva användare ur nätgenerationen när de går offline från sociala medier under en veckas tid. Resultatet i den här uppsatsen bygger på empiri som samlats in genom en netnografisk studie. Studien har gått ut på att observera och följa 12 deltagares upplevelser och hur de påverkats av att vara utan sociala medier under en veckas tid. Den data som genererats i denna undersökning är resultat från deltagarnas personliga dagboksanteckningar, ifyllda enkäter och två intervjuer. Undersökningens syfte är att ta reda på vad som händer när man går emot strömmen i dagens samhälle och loggar ut. Om man själv påverkas och hur det tas emot av omgivningen. Deltagarna uttryckte det som tufft till en början att vara utan sociala medier, men medger att de efter studien avslutats, kunde se flera positiva effekter med att vara offline. Flertalet av informanterna upplevde en viss lättnad i att inte ständigt finnas tillgängliga online. Resultatet av den här studien visar att användningen av sociala medier är till stor del en rutinmässig vana, som man klarar sig bra utan. Studiens deltagare har saknat kommunikationen via sociala medier i jobb- och skolsammanhang, annars anser de sig inte ha missat något av större värde. Resultatet visar även att majoriteten av deltagarna mått bättre av att vara offline än online, och de kommer att vara mer observanta på sin sociala medie användning i framtiden och försöka dra ner på den. Deltagarna anser det vara mycket mer värt att vara närvarande i nuet kontra den virtuella världen, att man varit mer social utan sociala medier. Denna studie är ett viktigt kunskapsbidrag för designers inom digital teknik då studier som behandlar ickeanvändning är ett relativt outforskat område och en kartläggning av icke-användningen kan vara en bra metod för att hjälpa designers att designa bra och användarvänlig design i framtiden. Jag ser denna studie som en förstudie för framtida forskning av icke-användning där studien pågår under en längre tid. / Much of people's everyday communication is today digital, taking place in a virtual world in which people are often more present than in the actual world. This paper deals with the consequences of active users of the net generation going offline from social media for a week. The results in this paper are based on empirical data gathered through a netnographic study carried out by observing and following 12 participants' experiences on how they were affected by being without social media for a week. Data generated in this study is the result of the participants' personal diaries, 12 completed surveys and two interviews. The purpose of the study is to find out what happens when you go against the grain in today's society and log out: How you will be affected and how it is received by the suroundings. The study shows that the participants found it difficult to be without social media at the beginning, but that they, after the study, could see several positive effects with being offline. The majority of the respondents experienced some relief in not being constantly available online. The results of this study show that the use of social media is mostly a routine habit, which you can manage without. The participants of this study have lacked communication through social media in several job and school contexts, otherwise they don’t believe that they have missed something of greater value online during the time as offline. The result also shows that the majority of the participants felt better to be offline than online, and that they will be more observant of their social media use in the future and try to cut it down. The participants consider it to be much more worthwhile to be present in the real world than in the virtual world, that they has been more social without social media. This study is an important contribution of knowledge for designers in digital technology, as studies addressing non-use is a relatively unexplored area. Mapping this kind of the non-use can be a good method to help designers to design good and user-friendly design in the future. I see this study as a preliminary study for future research of non-use where the study is ongoing for a long time.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt. Utifrån teorier om social influens på individers attityd, the Law of Group Polarization och the Spiral of Silence, studeras två olika sammansättningar av nätbaserade forum i diskussioner om antifeminism. Resultaten visar att de politiska diskussionerna på de nätbaserade forumen skiljer sig åt avsevärt. I facebookgruppen Anti-feminism finns flera tydliga indikatorer på gruppolarisering. Det är ett oroväckande fenomen som i den utvalda gruppen visar hur hatet kan eskalera i en grupp med likasinnade till följd av social jämförelse. I en diskussion om antifeminism och feminism på familjeliv.se saknas istället alla indikatorer om social jämförelse och forumet präglas istället av argumentation och oenighet. Studien styrker den forskning som visat att deliberation mellan individer med olika idéer och ståndpunkter sker på opolitiska forum på nätet, inte på de politiska bloggarna eller forum som flera tidigare studier fokuserat på.

I det här examensarbetet undersöks policy och nätverksstruktur för REKO-konceptet – ett sätt för små livsmedelsproducenter att genom Facebook samordna försäljning direkt till slutkonsumenter. Uppsatsen diskuterar REKO som ett samtidsfenomen påverkat av stora trender som den digitala omvandlingen av samhället och en allt längre livsmedelskedja. Den beskriver och diskuterar hur policy skapas och sprids i ett platt nätverk utan formell beslutsfattning. Analysen av policyn visar vidare att ”enkelhet” är en fokalpunkt i nätverket, vilket är laddat med olika värde beroende på ställning i nätverket. Arbetets netnografiska underlösning beskriver och analyserar nätverksstrukturen ur olika aktörsperspektiv – vilket visar att då REKO syftar till att uppnå olika mål för dess aktörer kan det gestaltas annorlunda beroende på aktörsperspektiv. Arbetet sätter även fenomenet REKO i en allmän teknokulturell kontext där internet och dess sociala medier får en allt större betydelse för människan. / This bachelor level thesis examines policy and network structure for the Swedish food distribution network called REKO. A network which matches local producers with consumers through Facebook. The thesis discusses REKO as a cotemporally example of technoculture under influence of trends such as the digital transformation of social life and longer distances between producer and end consumer. The thesis also describes and discuss how policy is made and recreated in a flat network without legal bodies. The policy analysis shows how “simplicity” is a focal point loaded with different meanings and goals. In the nethnographic part of the study describes the shifting shape of the network. Lastly the thesis puts REKO in a general technocultural context where internet and social media still gets a bigger role for humanity.

Denna studie har fokuserat på villkor, kontroll och reglering av den barnkulturella platsen Schoolforgoodandevil.com och hur den tänkta målgruppen av barn rör sig inom platsen och dess rum. Genom användandet av en netnografisk metod har studien gått i dialog med platsens rum med hjälp av Foucaults heterotopiabegrepp samt barndomsgeografi för att påvisa hur diskursiva praktiker som kretsar kring barnet har påverkat uppbyggnaden av platsen och hur användarna tillåts nyttja dess rum. Anonymisering och censur har varit den främsta taktiken för platsens uppehållande av barnets ”säkerhet”. I analysen används även en social nätverksanalys som är en netnografisk metod för att deskriptivt analysera användarnas dialog för att undersöka förhållning till platsen regler, villkor och kontroll. Studien kommer fram till att målgruppen och positionen av platsen, det vill säga barnet respektive det digitala rummet, var den främsta påverkande faktorn i dess uppbyggnad, regler och kontroll.

Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att bidra med en fördjupad förståelse samt en ökad kunskap om attityderna gentemot svensk gangsterrapp. Utifrån syftet och vad uppsatsen vill uppnå författades fyra forskarfrågor: ”Vilka attityder till svensk gangsterrapp uttrycks i svenska massmedier?”, ”Hur kan attityderna gentemot gangsterrapp i svenska massmedier förstås utifrån moralpanik och tredjepersonseffekten?”, ”Vilka attityder till svensk gangsterrapp uttrycks i diskussionsforum?”, ”Hur kan attityderna förstås utifrån teorin om encoding/decoding samt tredjepersonseffekten?”. Metod och material: Uppsatsens metodkapitel inkorporerar ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning rörande teorin om tredjepersonseffekten, rappmusikens inverkan på samhället och mediernas roll i hur musikgenren uppfattas. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av teorin om Encoding/decoding, moralpanik samt tredjepersonseffekten. Metoden som studien har förlitat sig på är en kombination av receptionsanalys och netnografisk observation av attityder uttryckta i svensk massmedia samt i diskussionsforum. Huvudresultat: Studiens huvudresultat indikerar på att det finns både negativa och positiva attityder gentemot svensk gangsterrapp. Dessa attityder uttrycks i både massmediala sammanhang samt i diskussionsforum. Vad som fastslagits är att den negativa responsen musikgenren får möta i mediala sammanhang går att härleda till moralpanik, samt att de opinionsbildare och makthavare som uttrycker dessa attityder visar prov på tredjepersonseffekten då dessa individer hävdar sig vara opåverkade av musikens budskap och är mer benägna att uttrycka en oro för allmänhetens ”risk” att bli påverkad. Vidare visar resultaten att mottagarna av gangsterrappen meddelande/budskap läser det med en kritiskt/förmedlande läsning och oppositionell läsning.