Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att bidra med en fördjupad förståelse samt en ökad kunskap om attityderna gentemot svensk gangsterrapp. Utifrån syftet och vad uppsatsen vill uppnå författades fyra forskarfrågor: ”Vilka attityder till svensk gangsterrapp uttrycks i svenska massmedier?”, ”Hur kan attityderna gentemot gangsterrapp i svenska massmedier förstås utifrån moralpanik och tredjepersonseffekten?”, ”Vilka attityder till svensk gangsterrapp uttrycks i diskussionsforum?”, ”Hur kan attityderna förstås utifrån teorin om encoding/decoding samt tredjepersonseffekten?”. Metod och material: Uppsatsens metodkapitel inkorporerar ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning rörande teorin om tredjepersonseffekten, rappmusikens inverkan på samhället och mediernas roll i hur musikgenren uppfattas. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av teorin om Encoding/decoding, moralpanik samt tredjepersonseffekten. Metoden som studien har förlitat sig på är en kombination av receptionsanalys och netnografisk observation av attityder uttryckta i svensk massmedia samt i diskussionsforum. Huvudresultat: Studiens huvudresultat indikerar på att det finns både negativa och positiva attityder gentemot svensk gangsterrapp. Dessa attityder uttrycks i både massmediala sammanhang samt i diskussionsforum. Vad som fastslagits är att den negativa responsen musikgenren får möta i mediala sammanhang går att härleda till moralpanik, samt att de opinionsbildare och makthavare som uttrycker dessa attityder visar prov på tredjepersonseffekten då dessa individer hävdar sig vara opåverkade av musikens budskap och är mer benägna att uttrycka en oro för allmänhetens ”risk” att bli påverkad. Vidare visar resultaten att mottagarna av gangsterrappen meddelande/budskap läser det med en kritiskt/förmedlande läsning och oppositionell läsning.