Instagram is a phone application that people use to share photos and movies. Instagram is one of the two most popular social medias in the age group 16-25 after Facebook. This essay is a netnographic study that has looked at the affordances offerd on Instagram in images where users are between 16 and 24 years. The study has gathered an archive of material for six days in the spring of 2016. The aim of this paper has been to make this affordances visible by highlighting the sense of what is offerd in health that reveals itselfs, designed and obtained by young people on Instagram. Images were analyzed using image analysis and after that analysed in a text analysis inspired by discourse analysis. The result has been linked to previous research, parts of health theoretical concepts as well as socio-cultural perspective and communities of practice. The conclusion of the study is that health is offered by the young people only as a positive extreme. The affordeces that are given are largely represented individually. The studie has seen that you should exercise, eat right and be happy according to the discourse. There is an unspoken learning process about what is appropriate or not during the hashtag health. With that created collective beliefs are made and an adaptation. / Instagram är en telefonapplikation som människor använder för att dela med sig av fotografier och filmer. Instagram är ett av det två populäraste sociala medierna i åldersgruppen 16 till 25 efter Facebook. Det är en netnografisk studie som tittat på meningserbjudandet på Instagram från bilder där användarna är mellan 16 och 24 år. Studien har samlat på sig ett arkivmaterial under sex dagar våren 2016. Syftet har varit att synliggöra vilka meningserbjudande av hälsa som uppenbarar sig, konstrueras och erhålls av ungdomar på Instagram. Bilderna har analyserats med bildanalys och sedan textanalys inspirerad från diskursanalys. Resultatet har sedan kopplats till tidigare forskning, delar av hälsoteoretiska begrepp samt sociokulturellt perspektiv och praktikgemenskaper. Slutsatsen är att hälsa skildras av ungdomarna endast som en positiv ytterlighet. Det är meningserbjudande som till stor del representeras enskilt. Man ska träna, äta rätt och vara glad enligt diskursen. Det är en outtalad lärprocess om vad som är passande eller inte under hashtaggen hälsa. Med det skapas kollektiva föreställningar och en anpassning.

This is a study that aims to investigate what is being spoken about on an internet forum created for people who suffer from extreme loneliness. The study aims to answer questions regarding the users identity and general opinions regarding live a life of more intense solitude. The basic scientific approach of the study is centered around two terms, taken from Howard S. Beckers book "outsiders" (1997). These two terms are "outsiders" and "deviant careers", both dealing with the subject of deviant behavior. The method used to collect data is a relatively new method known as "netnography". This new method centers around studying subcultures on the internet. The main method of analyzing the collected data was the method known as qualitative content analysis, which is a method that centers on condensing and coding various parts of a text, so called "meaning units", and then categorizing these units into categories and themes for analysis. The main findings where that the users saw themselves as deviants, and had no problem in doing so. However, it was also found that varying opinions regarding what is "better" between following the norms of society, and to lead a life of this particular form of deviancy was a topic the users seemed to be divided on. Loneliness was a central part of their identity and a lot of the users did seem to favor living lives of isolation, although a lot of users also seemed to want more social interaction with society. A consensus regarding what was "the good life" was as such relatively hard to find, but there nevertheless seemed to be a strong sense of solidarity between the users against what was deemed to be "the normal people".

Bakgrund och problemformulering - Vi har valt att studera och analysera i vilket avseende det sker user innovation på ett forum skapat av företaget Salesforce. Forumet är ett brand community för användare som utvecklar Salesforce tjänster. Frågeställningarna behandlar om det sker olika typer av user innovation och vad det är som driver användarna till att innovera på det forum vi har valt att studera. Vår studie syftar till att bidra med en bredare kunskap och förståelse kring ämnet då det finns begränsad forskning kring user innovation inom online brand communities idag. Teori - Begreppet brand communities förklaras utifrån Muniz och O’Guinns (2001) synsätt som innebär att ett online brand community är en samlingsplats på internet dedikerat till ett specifikt varumärke. På vårt valda brand community innoverar användarna och vi utgår från Gault (2012) för att redogöra för begreppet innovation som i sin tur möjliggör en fördjupad förståelse för user innovation. Vi utgår från en definition av user innovation som innebär att användare innoverar för sin egen skull (von Hippel & Euchner 2013). Metodologi - Vi eftersträvar en djupare förståelse för user innovation på vårt specifika forum och då lämpar sig en kvalitativ explorativ ansats bäst. Inspiration har hämtats från Kozinets (2006, 2011) kvalitativa metod netnografi som innebär en deltagande-observerande forskning på nätet. Resultat - I detta avsnitt presenterar vi de likheter och skillnader som Salesforce forum har med Muniz och O’Guinns (2001) kriterier för vad ett brand community är. Vidare presenteras vårt resultat i form av två kategorier av user innovations: modifierade innovationer och skapande innovationer. Kategorierna förklaras och illustreras med exempel som klargör deras innebörd. Analys och diskussion - I analysen diskuterar vi vad som driver användarna på vårt valda forum att innovera och analyserar likheter och skillnader med redan befintliga teorier kring user innovation. Vi resonerar oss fram till en ny term vi väljer att kalla user co-innovation samt spekulerar i huruvida innovationerna genererar någonting för Salesforce. Slutsats - Vårt teoretiska bidrag till forskningen presenteras genom vår modell som illustrerar sambandet mellan user innovation, user co-innovation och våra två kategorier. Modellen innefattar vilka användare som innoverar, vilkafaktorer som driver dem till att innovera och resultatet av user co-innovation på vårt valda brand community.Nyckelbegrepp - Innovation, user innovation, lead users, brand community, online community, netnografi. / Background and problematization -We have chosen to study to what extent user innovation occurs on a forum created by the company Salesforce. This forum is a brand community devoted to user development of Salesforce services. Our main research question is whether there occur different types of user innovations on the brand community we are studying and what it is that drives these users to innovate. Our study aims to contribute with a wider knowledge and understanding of user innovation on brand communities since the research of today on the subject is limited. Theory - In this chapter we explain the concept of brand community based on Muniz and O’Guinns (2001) definition which implies that an online brand community is an online meeting place for people dedicated to a specific brand. User innovation occurs on our chosen brand community and we base ourselves on Gaults (2012) theory to explain innovation in order to explain the term user innovation. We use one definition of user innovation which implies that users innovate for themselves (von Hippel & Euchner 2013). Methodology - We seek a deeper understanding of user innovation on our specific brand community and that makes a qualitative exploratory approach best suited. Inspiration has been taken from Kozinets (2006, 2011) netnography which is a qualitative method and involves participatory observation research online. Results - In this chapter we present the similarities and differences that we have been able to identify between Salesforce forum and the criteria for a brand community set by Muniz and O’Guinn (2001). Furthermore we introduce our result which consists of two categories of user innovations: modified innovations and creativity innovations. The categories are explained and illustrated with examples that clarify their meaning. Analysis and discussion - In this chapter we discuss what drives users on our chosen brand community to innovate and analyze similarities and differences between already existing theory on user innovation. Our discussion results in a new term which we choose to name user co-innovation. We also speculate whether the user innovations generate something of value for Salesforce. Conclusion - Our theoretical contribution to the subject is presented by our model that illustrates the connection between user innovation, user co-innovation and our two categories. The model includes which users that innovate, the factors driving them to innovate and the results of user co-innovation on our chosen brand community.

Den här uppsatsen undersöker de stilistiska uttryck som går att återfinna på Gina Tricots och Acne Studios Facebook-sidor. Studien utgår från teorier om eWOM, marketing management och consumer communities för att skapa en förståelse för hur och varför konsumenter och varumärken uttrycker sig som de gör på varumärkenas Facebook-sidor.Studien har genomförts med en netnografisk datainsamling av de båda varumärkenas Facebook-sidor under en tremånadersperiod, och analyserats med hjälp av en stilistisk textanalys. De huvudsakliga analyspunkterna har varit funktion, drivkraft, syfte, disposition och stilmarkörer, och studien har analyserat både varumärkes- och konsumentinlägg.Genom metoden har denna studie kommit fram till att det finns tydliga skillnader i hur de båda varumärkena använder sina respektive Facebook-sidor. Ett varumärke som Acne Studios använder sin Facebook-sida som ett medium för att dela nya plagg och kollektioner, medan Gina Tricot istället använder detta medium för att skapa interaktion med sina konsumenter och få återkoppling om vad som kan anses vackert eller gräsligt. Dessa skillnader kan ha sitt ursprung i den positionering som varumärkena valt på marknaden, och studien återkopplar till dessa och försöker med hjälp av teorin förklara varför det inte finns en korrekt användning av Facebook. Studien tar även upp de stilmarkörer som används av konsumenterna, för att se om det finns några kopplingar mellan varumärkets och konsumenternas eWOM. / This study aims to analyze the stylistic expressions that exist on the Facebook pages of Gina Tricot and Acne Studios. The study is based on theories of eWOM, marketing management and consumer communities to create an understanding on how, and why, consumers and brands choose to express themselves in a particular way on Facebook.The study has been operationalized through a netnographic data collection of the brands’ Facebook pages during a period of three months, and which have been analyzed through a stylistic textual analysis. The main aspects of the analysis have been function, incentive, purpose, disposition and the characteristics of the textual style. The study has focused on posts made by both consumers and the brands themselves.Through this method the study concluded that there are significant differences in how the two brands choose to use their Facebook pages. A brand like Acne Studios uses their Facebook page as a medium for sharing new garments and collections, while Gina Tricot uses their Facebook page to create interaction with consumers, and to receive feedback on what the consumers consider to beautiful or hideous. These differences could originate from the positioning that the brands have chosen on the fashion market, and the study reconnects with the theories regarding fashion market positioning to explain why there is not one singular correct way to use a Facebook page. The study also addresses and compares the stylistic expressions of both the consumers and the brands, to see if there are any connections between the stylistics of the two.

Kroppen, i termer av kroppsliga vardagserfarenheter och unga tjejers kroppsliga gestaltning av lik- eller olikartade erfarenheter, som uppvisas inom en nätkultur på bloggar om hälsa och träning har använts som empirisk och analytisk grund. Syftet med studien är att undersöka hur heteronormativ femininitet iscensätts, förhandlas och görs normerande i populära bloggar inom träning och hälsa samt varför de konsumeras av unga tjejer. Inledningsvis redogörs för en beskrivande bakgrund av moderna västerländska konsumtionssamhället och vad det kan innebära för individers identitetsarbete. Tidigare forskning inom området berör ungas förhållningssätt till kroppen, ideal och femininitet, kulturella framställningar av normer samt medier som verktyg för identitetsskapande. En netnografisk undersökning med text- och bildanalys har genomförts av tre stycken bloggar för både publicerat material och interaktiva delar, det vill säga bloggarens inlägg och läsarnas frågor och kommentarer. Tre grundläggande teman var specifikt framträdande i den funna empirin; tämjandet av kroppen, iscensättningen av heteronormativ femininitet samt konsumtion och klasskillnader. Vidare har analyser utgått ifrån grundläggande genusteorier som berör performativitet, klass, queerteorin, normalisering och makt och stereotyper och sociomentala relationer. Resultaten visar att tjejernas föreställningar om och iscensättningen av femininitet inom nätkulturen strukturerar såväl tankar som handlingar. Deras kroppar är eller strävar efter att vara bärare av viss slags ideal heteronormativ femininitet och kroppen fungerar som medium varigenom denna kan verka. Konsumtion och markörer visar sig vara medel som möjliggör iscensättningen och den ideala livsstilen. Relationen mellan skribenten och läsarna diskuteras i termer av makt, klass och expertkunskap. Diskussioner har även förts kring vilken betydelse och mening bloggarnas diskurser om femininitet och kroppsnormer kan ha för unga tjejers föreställningar om vad som krävs för att vara kvinna ”på rätt sätt” i dagens samhälle. / The human body, in terms of everyday experiences and young women’s body staging of similar or unequal experiences that is exposed among an Internet culture on lifestyle blogs about health and fitness has based the empiric analyses. The study aims to examine how young women practice and negotiate hetero normative femininity on popular blogs about health and fitness and what conveys girls’ interest to read and interact in these type of online communities. The main questions of the study concern what type of feminine body standards are negotiated and orchestrated in blogs consumed by young women, what messages and ideals about health are conveyed and communicated through text and images, what kind of femininity do the girls strive to achieve by active consumption of and communication in blogs and why is it desirable, what enables the staging and what legitimizes the writers position as a role model and how can young girl’s health as a discursive practice be analysed and related to a broader social perspective concerning norms and ideals. The theoretical framework of the study is based on gender theories such as performativity, class, queer theory, normativity, power and social control, stereotypes and sociomental relationships. The methodology for the study is a netnographic observation of three blogs with further text- and image analysis both for published material and interactive fragments - blog posts and readers’ comments and questions. The three main themes that were specifically disclosed in the results are modifying of the body, the implementation of hetero normative femininity according to ideal images and consumption and class disparities. The results are illustrating the girls’ notions and staging of a specific heteronormative femininity among the Internet culture. The ideas about the ideal female body and lifestyle can structure thoughts as well as actions. Consumption and various types of labels and markers are used as tools for enabling the staging of the ideal lifestyle. The relation between the writer and the readers has been discussed in aspects of power, class and expertise. Further analyses and discussions has been held in terms of the theoretical framework of the study.

Media har en stor påverkan på samhällets kroppsideal då många strävar efter en idealisk kropp. På sociala medier är termer som body positivity och body shaming aktuella, därför har vi använt oss av dessa termer för att fördjupa oss i studien. Syftet med studien är att framhäva konsekvenserna av att bli body shamed, både fysiskt och psykiskt. Body positivity är ett positivt laddat ord då syftet är att man skall acceptera sig själv och inte påverkas av de ytliga normer samhället och media konstruerat. Body shaming är ett negativt laddat begrepp på sociala medier som påverkar många människor negativt mentalt då man utsätts för kränkningar på grund av sitt kroppsliga utseende. Youtube är ett stort nätverk där människor kan ta del av andras vardag och åsikter, som forskningsläge har vi valt att fokusera oss på youtubers och deras videos om kroppsideal. Vi analyserar kommentarer på videos för att komma fram till ett större urval om hur dessa ämnen påverkar individer.

Hållbarhetsrapporter utförs årligen av företag i enligt svensk lag. Rapporten kommunicerar hur företagens hållbarhetsarbete har genomförts under det senaste året. Detta innebär att företag ges utrymme att presentera sitt hållbarhetsarbete och på så sätt välja hur budskapet ska kommuniceras. Det är dock inte givet att det uttryckta budskapet nödvändigtvis är det som är av intresse, utan vad som är det underliggande budskapet. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen har varit teori som behandlar hållbarhetskommunikation tillsammans med en fördjupning av moraliska känslor av stolthet och skuld. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur företag kommunicerar underliggande känslor kring stolthet och skuld i sin hållbarhetsrapportering, och hur kommunikationen om hållbarhet påverkar gestaltningen av företags hållbarhetsarbete. Detta genom att svara på forskningsfrågorna: hur kommunicerar företag underliggande känslor av stolthet i hållbarhetsrapporter​, hur kommunicerar företag underliggande känslor av skuld i hållbarhetsrapporter samt hur bidrar denna kommunikation av känslor till gestaltningav företagets hållbarhetsarbete? En form av netnografisk undersökning genomfördes på hållbarhetsrapporterna med hjälp av nyckelord. Utifrån denna undersökning identifierades flertal sammanhang där stolthet och skuld kunde utläsas. Resultaten bearbetades sedan genom innehållsanalys, vilket möjliggjorde eftersökningar av mönster samt tolkningar av det underliggande kommunicerade budskapet. Samtliga företag visade efter analys på underliggande känslor av stolthet och skuld med varierande grad av övermodig stolthet och autentisk stolthet, samt både skuld med och utan spår av empati. Analys av resultat medförde slutsatsen att tolkningen av företagens hållbarhetskommunikation är komplex. Gestaltning av underliggande känslor genom kommunikation av hållbarhetsarbete påverkar hur budskapet kring hållbarhet uppfattas. / Sustainability reports are carried out annually by companies according to Swedish accounting law. The report communicates how companies sustainability work has been performed during the past year. This facilitates the companies to present their sustainability work and thus to choose how the message is to be communicated. However, it is not given that the expressed message is necessarily what is of interest, but what lies beneath the message. The theoretical background for this essay has been theory which processes sustainability communication along with a deepening of moral feelings of pride and guilt. The purpose of this study has been to examine how companies communicate underlying feelings of pride and guilt in their sustainability reporting, and how the communication of sustainability affects the perception of the companies' sustainability work. This by answering the research questions: how does underlying themes of emotions show pride in companies' sustainability reporting ,how does underlying themes of emotions show guilt in companies´ sustainability reporting and how does this communication of emotions contribute to the figuration of the company’s sustainability work? A form of netnographic survey was conducted on sustainability reports using keywords, which resulted in several contexts where pride and guilt could be found. The results were then processed through content analysis, which allowed the search for patterns and to interpret the underlying communicated message. By analysis, all companies showed underlying feelings of pride and guilt, with varying degrees of hubristic pride and authentic pride, as well as guilt with and without traces of empathy. Discussion of results and analysis accounted in the conclusion that the interpretation of companies' sustainability communication is complex. The figuration of underlying emotions through communication of sustainability affects how the message of sustainability is perceived. This report is written in Swedish.

Den moderna informations- och kommunikationsteknologin har inneburit genomgripande för­änd­ringar av vårt sätt att leva och kommunicera men nya tekniker har också mötts av skepti­cism och väckt kontroverser. Ett aktuellt exempel är motståndet mot den femte genera­tion­ens mobil­nät, 5G. Trots att det inom den etablerade vetenskapen saknas stöd för att 5G skulle utgöra en hälsofara har en växande antistrålningsrörelse hävdat att tekniken för med sig nya och ökade strålningsrisker. I den här uppsatsen utforskas den svenska 5G-kritiska rörel­se som vuxit sig stor på Facebook. Syftet är att undersöka hur risk, rädsla och misstro i relation till mobilnätet 5G konstrueras diskursivt inom den 5G-kritiska rörelsen, med utgångspunkt i två av de största och mest aktiva 5G-kritiska grupperna på plattformen. Uppsatsen utgår från en socialkon­struk­tionistisk ansats och fokuserar tre analytiska teman: risk, rädsla och misstro. Dessa teman ligger även till grund för det teoretiska ramverket som utgår från Ulrich Becks (2012) risksamhälle och Frank Furedis (2006) teori om rädslokulturer. Studien bygger på en netnografisk insam­lings­metod där såväl språkligt som visuellt innehåll har samlats in och analyserats i en multi­modal diskursanalys. Analysresultaten visar att risk, rädsla och misstro konstru­eras via ”version­er av världen” där riskerna med 5G framställs som verkliga, akuta och hotande och där makt­hav­ande aktörer porträtteras som opålitliga, korrupta och in­kom­­petenta. Dessa diskur­s­iva mönster är såväl språk­­liga som visu­ella; de sker inte bara genom menings­skapande ord­val, narrativ och tecken utan också genom använd­ning av så kallade inter­net­mem och emojis. Studiens resultat visar också att sociologiska perspektiv på risk, rädsla och misstro kan fördjupa förståelsen för dessa konstruk­tioner och ge perspektiv på hur rörelsen förhåller sig till det omgivande sam­hället. Analysen tyder på att de definitions­strider och olika rationalitets­anspråk som Beck (2012) har beskriv­it som typiska för risksam­hället också präglar konstruk­tionen av riskerna med 5G. Furedis (2006) rädsloteman fördjupar vidare förståelsen för hur risker till­skrivs ett hotfullt innehåll genom sociala och kulturella pro­cesser. Dessutom visar analysen på att misstro gentemot etablerad expertis kan leda till fram­växten just den alter­na­tiva expertis som såväl Beck som Furedi har beskrivit. Samtidigt tycks social organi­sering online också innebära vissa nya förutsättningar som har potential att för­flytta tradi­tion­ella makt­positioner som finns beskriv­na i teorin. / Modern information and communications technology has brought about radical changes in the way we live and communicate. However, new technologies have also sparked scepticism and created controversies. A recent example is the opposition to the fifth-generation mobile network technology, 5G. According to the established science community, there is no evidence that 5G would pose a health hazard. Still, a growing anti-radiation movement has claimed that the tech­nology will cause new and increased radiation risks. This essay explores the Swedish 5G critical movement that has grown large on Facebook. The aim is to examine how risk, fear, and mistrust in relation to the mobile network 5G are constructed discursively within the 5G critical move­ment, based on two of the largest and most active 5G critical groups on the platform. Drawing on a social constructionist approach, the study focuses on three analytical themes: risk, fear, and mistrust. These themes also form the basis of the theoretical framework, consisting of per­spec­tives from Ulrich Beck’s (2012) risk society and Frank Furedi’s (2006) theory on culture of fear. The study is based on a netnographic collection method where both linguistic and visual data have been collected and analysed in a multimodal discourse analysis. The result of the analysis shows that risk, fear, and mis­trust are constructed via "versions of the world" in which the risks of 5G are presented as real, acute, and threat­ening and actors in power are portrayed as unreliable, corrupt, and incom­petent. These discursive patter­ns are both linguistic and visual; they take place not only through mean­­­ingful choices of words, narra­tives, and signs but also by using so-called internet memes and emojis. The results also show that sociological perspectives on risk, fear, and mis­trust can deepen the understanding of these construc­tions and provide perspectives on how the move­ment relates to the surrounding society. The analysis indicates that the definitional strugg­les and different claims of rationality that Beck (2012) has described as typical for the risk society also characterize the construction of risks related to 5G. Furedi’s (2006) themes of fear also deepens the understanding of how risks are assigned a threat­ening content through social and cult­ural processes. Moreover, the analysis reveals that distrust of established expert­ise can lead to the emergence of an alter­native expert­ise, which has been described by both Beck and Furedi. However, the results also suggest that social organization online entails some new con­ditions that have the potential to shift trad­itional positions of power described in theory.

This essay aim to study the hashtag and trend #MedievalTikTok, popular on the TikTok mobileapplication starting late summer 2020. The trend will get looked at through concepts like use of history (historiebruk). Some of the main ways the trend uses history is for entertainment, socialization and commercialization. Michael Nordberg’s book "Den dynamiska medeltiden" is also central for the text and works as an academical and theoretical basis. Nordbergs workquestions the idea of the ”dark middle ages”, disproving many unfavorable misconceptions about the period. #MedievalTikTok centers on users acting out the middle ages through simple costumes, shakespearean language, TikTok’s in-app editing features and medieval style covers of pop songs. Bardcore, as this genre of music is called, exploded in popularity in early summer2020. Artist Stantough’s cover of Shakira’s ”Hips don’t lie” is particularly significant in relation to the trend. #MedievalTikTok tends to replicate the same ideas that Nordberg questions. For example the prevalence of witch hunts is greatly exaggerated as well as the absolute rigidity of gender roles and class. The middle ages depicted in the trend is also very geographically limited, with Western Europe being the centerpiece. Northern Europe and vikings are for example overlooked. Other signifiers of the trend is a compression of time and mixups with preceding and following eras such as the early modern period. Popculture, limited school hours dedicated to the middle ages and comedic overstatements influence the trends dated portrayal of the medieval period.

Syftet med det här examensprojektet var att undersöka och diskutera hur fanidentiteten konstrueras och uttrycks av medlemmarna av fan communityn prince.org. Syftet med kortfilmsfilmmanuset var att sätta mig i kontext till hur fans framställs i film och TV och ge en mer mänsklig och underhållande bild av analysen.Det teoretiska perspektiv som arbetet utgått från är Cultural Studies där mediepubliken ses som aktiv med förmågan att vara kritisk.För att samla in data användes netnografi som metod, det vill säga etnografiska studier på Internet. Förutom observationer utfördes även intervjuer med sju medlemmar av prince.org. För att hitta en bra struktur för filmmanuset kombinerades Thurlows (2008) åtta punkter med Raskins (1998) fem parametrar.Resultaten av studien visar att fanidentiteten är komplex och att det inte går att ge ett enhetligt svar på frågan vad ett fan är. Även om en del akademiker starkt framhäver fandoms positiva sidor är det ändå problematiskt då även det kan vara stereotyperande och utesluta de fans som inte passar in. Problematiken återfinns även på prince.org där medlemmarna stereotyperar och har olika uppfattning om vad fanidentiteten innebär vilket ibland leder till kraftiga argumentationer. / The purpose of this examproject was to study and discuss how then fan identity was constructed and expressed by the members of the online fan community prince.org. The purpose of the practical work was to create a short film script in order to put my work in relation to how fans are pictured on film and television and to give a more concrete and entertaining picture of my analysis.The theoretical framework for this study was Cultural Studies where the media audience is seen as active and capable of criticism.Netnography, i.e. online ethnography, was the research method chosen for this project. A number of threads were being observed and seven members were interviewed. In order to give the film a good structure Thurlow's (2008) eight point guide was combined with Raskin's (1998) five parameters.The results of my study show that the fan identity is complex and that it is not possible to give one uniform answer to the question of what a fan is. Even if some academics strongly argue for the positive aspects of fandom, it is still problematic since even that is a way of stereotyping and excludes those that do not fit in. This problem is also found at prince.org where members stereotype and have different opinions about what it means to be a fan, something that sometimes leads to big arguments.