Den moderna informations- och kommunikationsteknologin har inneburit genomgripande för­änd­ringar av vårt sätt att leva och kommunicera men nya tekniker har också mötts av skepti­cism och väckt kontroverser. Ett aktuellt exempel är motståndet mot den femte genera­tion­ens mobil­nät, 5G. Trots att det inom den etablerade vetenskapen saknas stöd för att 5G skulle utgöra en hälsofara har en växande antistrålningsrörelse hävdat att tekniken för med sig nya och ökade strålningsrisker. I den här uppsatsen utforskas den svenska 5G-kritiska rörel­se som vuxit sig stor på Facebook. Syftet är att undersöka hur risk, rädsla och misstro i relation till mobilnätet 5G konstrueras diskursivt inom den 5G-kritiska rörelsen, med utgångspunkt i två av de största och mest aktiva 5G-kritiska grupperna på plattformen. Uppsatsen utgår från en socialkon­struk­tionistisk ansats och fokuserar tre analytiska teman: risk, rädsla och misstro. Dessa teman ligger även till grund för det teoretiska ramverket som utgår från Ulrich Becks (2012) risksamhälle och Frank Furedis (2006) teori om rädslokulturer. Studien bygger på en netnografisk insam­lings­metod där såväl språkligt som visuellt innehåll har samlats in och analyserats i en multi­modal diskursanalys. Analysresultaten visar att risk, rädsla och misstro konstru­eras via ”version­er av världen” där riskerna med 5G framställs som verkliga, akuta och hotande och där makt­hav­ande aktörer porträtteras som opålitliga, korrupta och in­kom­­petenta. Dessa diskur­s­iva mönster är såväl språk­­liga som visu­ella; de sker inte bara genom menings­skapande ord­val, narrativ och tecken utan också genom använd­ning av så kallade inter­net­mem och emojis. Studiens resultat visar också att sociologiska perspektiv på risk, rädsla och misstro kan fördjupa förståelsen för dessa konstruk­tioner och ge perspektiv på hur rörelsen förhåller sig till det omgivande sam­hället. Analysen tyder på att de definitions­strider och olika rationalitets­anspråk som Beck (2012) har beskriv­it som typiska för risksam­hället också präglar konstruk­tionen av riskerna med 5G. Furedis (2006) rädsloteman fördjupar vidare förståelsen för hur risker till­skrivs ett hotfullt innehåll genom sociala och kulturella pro­cesser. Dessutom visar analysen på att misstro gentemot etablerad expertis kan leda till fram­växten just den alter­na­tiva expertis som såväl Beck som Furedi har beskrivit. Samtidigt tycks social organi­sering online också innebära vissa nya förutsättningar som har potential att för­flytta tradi­tion­ella makt­positioner som finns beskriv­na i teorin. / Modern information and communications technology has brought about radical changes in the way we live and communicate. However, new technologies have also sparked scepticism and created controversies. A recent example is the opposition to the fifth-generation mobile network technology, 5G. According to the established science community, there is no evidence that 5G would pose a health hazard. Still, a growing anti-radiation movement has claimed that the tech­nology will cause new and increased radiation risks. This essay explores the Swedish 5G critical movement that has grown large on Facebook. The aim is to examine how risk, fear, and mistrust in relation to the mobile network 5G are constructed discursively within the 5G critical move­ment, based on two of the largest and most active 5G critical groups on the platform. Drawing on a social constructionist approach, the study focuses on three analytical themes: risk, fear, and mistrust. These themes also form the basis of the theoretical framework, consisting of per­spec­tives from Ulrich Beck’s (2012) risk society and Frank Furedi’s (2006) theory on culture of fear. The study is based on a netnographic collection method where both linguistic and visual data have been collected and analysed in a multimodal discourse analysis. The result of the analysis shows that risk, fear, and mis­trust are constructed via "versions of the world" in which the risks of 5G are presented as real, acute, and threat­ening and actors in power are portrayed as unreliable, corrupt, and incom­petent. These discursive patter­ns are both linguistic and visual; they take place not only through mean­­­ingful choices of words, narra­tives, and signs but also by using so-called internet memes and emojis. The results also show that sociological perspectives on risk, fear, and mis­trust can deepen the understanding of these construc­tions and provide perspectives on how the move­ment relates to the surrounding society. The analysis indicates that the definitional strugg­les and different claims of rationality that Beck (2012) has described as typical for the risk society also characterize the construction of risks related to 5G. Furedi’s (2006) themes of fear also deepens the understanding of how risks are assigned a threat­ening content through social and cult­ural processes. Moreover, the analysis reveals that distrust of established expert­ise can lead to the emergence of an alter­native expert­ise, which has been described by both Beck and Furedi. However, the results also suggest that social organization online entails some new con­ditions that have the potential to shift trad­itional positions of power described in theory.