I de tidiga månaderna av året 2020 så slogs världen av en pandemi i form av den influensaliknande sjukdomen covid-19. Till följd av detta så var ett initialt drag av ledare världen om att uppmuntra befolkningen till att hålla sig hemma i isolering och att undvika kontakt med andra människor. Medan flera länder hade olika versioner på denna lösning så visade sig en bieffekt av detta beslut snabbt. Alla verksamheter som levde på ett beroende av en stadig ström av gäster och återkommande kunder i lokalen började uppleva svårigheter att kunna bibehålla sin tidigare rutin och började blöda ekonomiskt. Denna studie studerade detta fenomen under ett spann av två månader med ett fokus på att observera hur dessa verksamheter inom restaurangbranschen valde att använda sig av digitala system för att hantera detta. Data samlades in på flera håll.  En kvalitativ netnografisk undersökning av en handfull restaurangers sociala medier och hemsidor gjordes. Netnografi utfördes även på en större grupp på Facebook vid namn “Krogvärlden”, under dessa två månader för att se hur inläggen förändrades över tiden och vad för ämnen som låg i fokus för individer som var del av den här utsatta branschen. Slutligen så skickades även en enkät ut till den här gruppen såväl som en till dylik grupp med mer specificerade frågor gällande ämnet.  Det visade sig att kommunikationssystem var det huvudsakliga typen av system som låg i fokus för att hantera denna kris. Sociala medier i sig blev prominenta på flera håll som tillät dessa verksamheter att göra många av de anpassningar som de ville göra. Också nämnvärt är framkomsten av tredje-parts-tjänster som appar och dylikt som arbetar med olika former av utkörning från restauranger till gäster. Flera av dessa tjänster visade på förändringar som gjorts för att anpassa sig till såväl restaurangbranschens behov men även gästernas behov och på så vis bidrar på de vis de kan för att hantera krisen.

Incels designate a group of men who live in a state of involuntary celibacy due to their,according to them, appearance wise disadvantage in comparison to the ideal man. In recentyears a number of deadly violent attacks have been carried out by incels for the incel cause,whereupon the incel phenomenon has received increasing attention. The aim of this study isto analyze the worldview of incels, and how an online-climate that's characterized byglorification of violence and hatred against women in the worst case can motivate individualincels to commit violent attacks. Netnography is the method of choice in this study and hasbeen used to collect material from the biggest incel forum at the moment; incels.is. Aqualitative content analysis was applied on the material to code it. The results identified astrong community that’s been formed around the incels alternative perception of the world,which encourages violence, misogyny and anti-feminist views and opinions. / Incel, en sammanskrivning av engelskans involuntary och celibate, är en benämning på demän som lever i ofrivilligt celibat till följd av vad de anser ett utseendemässigt underlägejämfört med idealmannen. Under de senaste åren har incels begått ett antal dödligavåldsattacker varpå fenomenet blivit allt mer uppmärksammat. Syftet med studien är attundersöka den världsbild incels besitter, samt hur det våldsglorifierande ochkvinnoföraktande klimat på internetforum i värsta fall kan leda till att enskilda incels begårvåldsattentat. Studien har en netnografisk ansats som riktats mot det inhämtade materialet iform av trådstarter och inlägg från forumet incels.is, vilket identifierats som den störstaincelforumet. En kvalitativ innehållsanalys har i sin tur applicerats på materialet för attsortera detta. Resultatet kom att visa att det råder en alternativ uppfattning av omvärldeninom incelkulturen, kring vilken en stark gemenskap bildats, som i sin tur uppmanar tillvåldsdåd, kvinnohat och antifeministiska åsikter.

Den här studien har undersökt hur psykisk ohälsa representeras på TikTok. Syftet med undersökningen var att genom netnografi observera hur användarna visar upp och diskuterar ämnet för att få en större förståelse för hur sociala medier kan användas för att sprida kunskap och medvetenhet kring psykisk ohälsa. För att genomföra analysen användes en tematisk analys och materialet analyserades utifrån både tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven representation, offentlighetsteori och deltagarkultur. Resultatet visar att innehållet kan delas in i två huvudteman, nämligen ”egna erfarenheter” och ”professionell information”. Delteman som identifierats är ”kunskap, information och medvetenhet”, ”utmana stigmatiseringen”, ”information om behandling” samt ”ge stöd och hopp”. Vidare visade analysen att innehållet ofta visar sådant som traditionellt varit privat och inte hörts eller setts av andra, men som nu lyfts i offentliga sammanhang. Trots att sociala medier möjliggör för allt fler att delta i diskussioner visade även resultatet att det inte är alla som faktiskt deltar lika aktivt men att det ändå förekommer en hel del interaktion. Med utgångspunkt i undersökningens analys och resultat samt tidigare forskning diskuteras även vilken möjlig inverkan innehållet kan ha på stigmatiseringen kopplad till psykisk ohälsa. Diskussionen visade att innehållet, beroende på hur det pratas om, både kan bidra till en ökad eller minskad stigmatisering. / This study has examined mental health representations on TikTok by using a netnographic approach. The aim of the study has been to obtain a deeper understanding of how social media can be used to spread information and advocate for mental health issues. The method used to analyze the results was a thematic analysis. To analyze the results both previous research within the field and theoretical perspectives about representation, the public sphere and participatory culture were applied. The result show that the content can be separated into two main themes, “lived experience” and “professional information”. The subthemes identified were “knowledge, information and awareness”, “challenge stigma”, “information about treatment” and “support and hope”. The analysis showed that the content often revealed things that traditionally have been private and haven’t been seen or heard by others. Despite that social media has lowered the threshold for participation in public discussions the results showed that not everyone is actively participating. However, there was still a lot of interaction between the users that were active. Based on the analysis and result, there is also a discussion about the possible effects the content can have on the stigmatization around mental health. The discussion showed that the content has the possibility to both contribute to the stigma but also challenge it, depending on how it is talked about.

The aim of this thesis is to study the structures and contents of art paraphrases during the first year of the Covid-19 pandemic through semiotics, intertextuality and intermediality, to create an understanding of what the reuse, or appropriation, of art can mean and which roles it could play in a contemporary visual culture. To achieve this, six “Covid paraphrases” are analysed alongside a rich complementary material collected from November 2021—February 2023 through netnographic methods focused on the social media platform Instagram. The study is centred around three categories of Covid paraphrases: positively modified paraphrases, negatively modified paraphrases and paraphrases modified through the act of substitution. The study finds that Covid paraphrases often build upon famous classical art works that contain human figures. These figures, as well as other elements of the image, are shown to be removed, relocated or replaced in the paraphrase. In other Covid paraphrases, new details are added to the image, often portraying objects connected to the pandemic, such as face masks or toilet paper. Most often, they are created, distributed and viewed through digital media, unlike the art works they build upon which generally take the shape of physical paintings. Surprisingly, the study of art paraphrases during the pandemic shows that the visual culture of Covid-19 consists of a considerable amount of humour despite the unstable state of the world. In this context, the Covid paraphrases play the role of the entertainer, and by reminding the public of the authorities’ restrictions in the fight against the new coronavirus, as well as of the long history of art, the paraphrases can also be seen as a source for information. Together with other new images, the Covid paraphrases create a new visual language filled with pandemic-specific signs. This reuse of images updates classical art works and gives them a new meaning in a modern setting, while simultaneously attaching the new paraphrase to an established history. These processes leave room for a revised and expanded art historical canon suitable for a global Internet culture.

Introduktion: Sedan mars 2020 pågår en global pandemi efter att SARS-CoV-2 tog världen med storm och sjukdomen covid-19 utvecklades. Sjukdomen ger främst symtom på luftvägarna, vilka varierar i grad från milda till att ibland kräva intensivvårdsbehandling. Intensivt arbete under året har lett till att flera vaccin numera finns att tillgå. Pandemin har dessutom genererat i en infodemi, vilket innebär att informationsspridning har eskalerat och digitaliseringen har varit högst bidragande. För att komma till bukt med falsk och alarmerande informationsspridning behövs målgruppsanalyser genomföras i syfte att rikta och förbättra kommunikationsarbetet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur aktiva deltagare på Flashback Forum talade om och förstod covid-19-pandemin. Metod: Foruminlägg från Flashback Forum samlades in och analyserades med diskursanalys och Foucaults teori. Resultat: Analysarbetet genererade i fyra olika diskurser: Spekulationsdiskursen, känslodiskursen, samhällskritiska diskursen och diskrimineringsdiskursen. Analysen frambringade även vad som togs för givet i diskurerna samt vad som osyndliggjordes genom dessa. Slutsats: Fynden i detta arbetet visar på vikten av att vara närvarande på digitala plattformar, nyttan av hur kunskapen kring dessa plattformar och diskurserna som förekommer kan användas för att nå ut till nya och fler målgrupper i kommunikationsarbetet. / Introduction: Since March 2020, a global pandemic is underway after SARS-CoV-2 took the world by storm and the COVID-19 disease developed. The disease mainly causes symptoms of the respiratory tract, which vary in degree from mild to sometimes requiring intensive care treatment. Intensive work during the year has led to several vaccines now available. In addition, the pandemic has generated an infodemic, which means that information dissemination has escalated and digitalization has been highly contributing. In order to overcome false and alarming information dissemination, target group analyses need to be carried out in order to target and improve communication work. Aim: The purpose of the study was to investigate how active participants on the Flashback Forum talked about and understood the COVID-19 pandemic. Method: Forum posts from Flashback Forum were collected and analyzed using discourse analysis and Foucault's theory. Results: The analysis generated in four different discourses: the speculation discourse, the emotion discourse, the socially critical discourse and the discrimination discourse. The analysis also produced what was taken for granted in the discourses and what was indisclosed by them. Conclusion: The findings in this work show the importance of being present on digital platforms, the benefits of how the knowledge about these platforms and the discourses that occur can be used to reach new and more target groups in the communication work.

Sociala medier tillsammans med Instagram tar mer och mer plats i dagens samhälle och företag ställer sig ständigt frågan hur de bör marknadsföra sig där. Denna studie undersöker den uppkommande strategin regram, vilket innebär en återupprepning av en redan publicerad bild på Instagram. Denna studie baseras på de tre svenska klädkedjorna Gina Tricot, H&M och KappAhl samt dess användande av regrams via Instagram. Genom netnografisk forskningsmetod analyseras hur 56 regrams reaktioner påverkas utifrån innehåll, tillgänglighet och ursprungliga skapare. Utifrån detta är syftet att se vilka bild- och textkompositioner utifrån utvalda kategorier som bidrar till flest positiva och flest negativa reaktioner under den 17 veckor långa studieperioden. Resultatet visar att flest positiva reaktioner genereras av bild-kompositionen porträttbild. Detta medan flest negativa reaktioner framkommer från varierade bildkompositioner, där streetstyle-bilder sticker ut något. Ett textinnehåll av marknadsföring är vanligt använt och har bidragit till såväl flest positiva reaktioner som flest negativa. I studien presenteras att såväl innehåll som tillgänglighet och ursprungliga skapare påverkar reaktionerna för klädkedjornas regrams. Detta på både positiva och negativa sätt. Syftet är att bidra till en ökad förståelse för det sociala mediet Instagram, samt se hur marknadsförare kan dra nytta av strategin regram. Studien kan i slutändan på grund av diverse begränsningar inte ge några generella slutsatser för vilka kompositioner som bidrar till vilka reaktioner. / This study is based on the three Swedish clothing lines Gina Tricot, H&M and KappAhl and their use of regrams through Instagram. Through a netnographic research this study examines how the interaction of 56 regrams gets affected by content, presence and the original creators. Based on this, the aim is to see the most positive and most negative reactions that emerge from what compositions of picture and text. The 17 long period of studying the regrams shows that the composition portrait generates most positive interactions. This while the most negative reactions emerges from a variation where streetstyle images stand out a bit. A text content of marketing is commonly used and has contributed to the most positive and negative reactions. The study presents that as well as contents such as presence and original creators affects the reactions of the clothing lines regrams. In both positive and negative ways. The aim is to contribute to a better understanding of the social media Instagram and see how marketers of clothing lines can benefit from the studied strategy. The study is in the end not able to give any general conclusions, because of various restrictions.

Internet har inneburit nya möjligheter för mänskligheten att kommunicera och organisera sig. I denna uppsats beger vi oss till utkanterna av nätet för att utforska ett sexköpsforum online med inriktning mot thaimassagesalonger. Med hjälp av netnografisk metod och utifrån sociologisk teori undersöks normer och organisering på forumet med fokus på förstagångsbesökaren. En lättare undersökning av förekomst av sexuell tjänst som beskriven av forumets medlemmar återfinns. Studiens resultat tyder på att det analyserade forumet har bidragit till att inspirera och lära förstagångsbesökare till att erhålla sexuella tjänster. Vidare identifieras ett, utanför det publika forumet, informationsubyte av komprometterande information där exakta anvisningar och platsdata utbyts medlemmar emellan. Detta sker i det så kallade privata meddelandet / Along with the rise of the Internet human interaction, communication and organisaiton have come to see new opportunities. In this study we will explore the fringes of the internet to explore a forum discussing thaimassage with sexual services also known as Happy Ending. Thanks to netnographic methods and sociological and criminological theory we will put the sex buyer in a social context. Extra focus is given to the first timer. The results of this study shows that criminal or deviant behavior can be learned from a forum online. In particular that the first time sexbuyer gets inspiration from and help to learn how to become a sexbuyer. Other results include the organisational setup surrounding the analyzed forum as well as a brief quantitative calculation on occurences of Happy Endings.

Globalization and social interaction between countries are two current topics in today’s research. A shown interest in exchange studies among students all over the world is one of the positive outcomes of globalization and the social interactions that comes with it. This essay examines how a group of Japanese exchange students studying at a university in Sweden experience their social meetings with the local Swedish students and fellow Japanese exchange students. A netnographic method was applied to interview the informants online, 12 synchronous interviews were thus carried out to better understand the experiences of the Japanese exchange students. To better understand the relations that occur between the informants and the Swedish students, and the relations that occur with fellow Japanese students, the theory of “the Established and the Outsiders” by Norbert Elias and John L. Scotson (2010) is applied. This theory examines the relationship that takes place between a group that is new and has a low sense of community, and a group that is established and has a high sense of community. This study shows that the Japanese exchange students have a positive attitude when it comes to getting to know Swedish students. The X-program and also the mix of local students and exchange students in classes contributes to create a social platform for the Japanese exchange students. This study also shows that the group of Japanese exchange students have a low sense of community within the group, the study examines different factors to discuss why that may be.

The aim of this study is to compare how transmedia narrative transportation theory (TNT) can be used on social plattform by influencers to how they are doing it. Social platforms are a relatively new phenomenon that is constant evolving both technical and how it´s used by the society. It therefore needs more and deeper research on the subject for increased and broader understanding. Our study investigates solely social platforms where the TNT theory has not previously been implemented.  During the studies we used a netnographic approach to observe two influencers who uses different types of social media platforms to connect with stakeholders in different ways. Our aim of this study is to answer the question “How do influencers use social platforms and can it compare to TNT in their interactions with stakeholders and what value this generate?”.  What our study reveals is that social platforms with their design and several functions creates a space for communication and interaction, which is a basis for influencers to achieve stakeholder engagement and co-creation of meaning. Both influencers who we observed during the study, works with social platforms in a way that can be compared to how TNT is used. Our study also shows that an influencer with a storyworld that share stories with a clearer start, climax and ending, generate more stakeholder engagement.

Titel: Dyslexi, internet och stigma – en netnografisk studie av nätbaserad kommunikation hos personer med dyslexi Författare: Helena Taubner Handledare: Åsa Wengelin Examinator: Magnus Tideman Magisteruppsats (30 hp) i handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad, våren 2013 Uppsatsen är skriven på svenska. Vår kommunikation förändras ständigt, och internet är en viktig faktor i den utvecklingen. Nya sätt att effektivisera skriften, som till exempel förkortningar och specialtecken, växer fram. Vi blandar det skrivna språket med foton, filmer, ljudklipp och länkar. Normerna för vad som anses vara korrekt språk förändras. När omgivningens förväntningar på oss inte motsvaras av våra förmågor uppstår ett stigma. Detta är vad som händer för en person med dyslexi när kraven på läs- och skrivförmåga blir för höga. Vad händer när kommunikationen flyttas till den sociala miljö som internet utgör, med de nya normer som råder där? Studien behandlar följande tre forskningsfrågor: • Hur kommunicerar personer med dyslexi på nätet? • Hur resonerar personer med dyslexi om sin nätbaserade kommunikation? • Hur kontrollerar personer med dyslexi sitt stigma när de kommunicerar på nätet? Studien är en dubbel, kvalitativ fallstudie baserad på semistrukturerade intervjuer och netnografisk skuggning av två informanter, Andreas och Linda. Resultaten har analyserats med hjälp av begrepp från Goffmans teori om stigmatisering. Trots att Andreas har större svårigheter med att läsa och skriva än Linda, har han ändå ett mindre stigma när det gäller kommunikation på nätet, eftersom han mer medvetet kontrollerar sitt stigma. En avgörande faktor för båda informanterna är om nätforumet är synkront eller asynkront (det är omöjligt för dem att passera i synkrona forum). Studien visar alltså att graden av svårigheter att läsa och skriva inte nödvändigtvis styr graden av stigmatisering. / Titel (translated from Swedish): Dyslexia, the internet and stigma – a netnographic study of online communication in people with dyslexia Author: Helena Taubner Supervisor: Åsa Wengelin Examinator: Magnus Tideman Masters thesis (30 ECTS) in Disability Studies, University of Halmstad, Sweden, spring 2013 The thesis is written in Swedish. Our communication continually changes, and the internet is an important factor in that development. New ways of making writing more efficient, for example the use of abbreviations and special symbols are emerging. We mix written language with photos, films, sound clips and links. Norms for what is considered to be the correct use of language are displaced. When our abilities do not match society’s expectations, stigmatization occurs. This is what happens to a person with dyslexia when the demands placed upon them for their reading and writing abilities become too high. What happens when the communication moves into the online environment? The following three issues are addressed: • How do individuals with dyslexia communicate online? • How do individuals with dyslexia relate to their online communication? • How do individuals with dyslexia control their stigma when communicating online? The study is a two-part qualitative case study based upon semi-structured interviews and netnographic shadowing with two informants, Andreas and Linda. The results were analysed with reference to Goffman’s theory of stigma. In spite of the fact that Andreas has greater difficulties with reading and writing than Linda, he experiences less stigma in relation to communication, since he more consciously manages to control his stigma. A crucial factor for both informants is whether or not the online forum is synchronous or asynchronous (it is impossible for them to pass in synchronous forums). Hence, the study suggests that the degree of stigmatization does not necessarily correspond to the degree of difficulties with reading and writing.