Introduktion: Sedan mars 2020 pågår en global pandemi efter att SARS-CoV-2 tog världen med storm och sjukdomen covid-19 utvecklades. Sjukdomen ger främst symtom på luftvägarna, vilka varierar i grad från milda till att ibland kräva intensivvårdsbehandling. Intensivt arbete under året har lett till att flera vaccin numera finns att tillgå. Pandemin har dessutom genererat i en infodemi, vilket innebär att informationsspridning har eskalerat och digitaliseringen har varit högst bidragande. För att komma till bukt med falsk och alarmerande informationsspridning behövs målgruppsanalyser genomföras i syfte att rikta och förbättra kommunikationsarbetet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur aktiva deltagare på Flashback Forum talade om och förstod covid-19-pandemin. Metod: Foruminlägg från Flashback Forum samlades in och analyserades med diskursanalys och Foucaults teori. Resultat: Analysarbetet genererade i fyra olika diskurser: Spekulationsdiskursen, känslodiskursen, samhällskritiska diskursen och diskrimineringsdiskursen. Analysen frambringade även vad som togs för givet i diskurerna samt vad som osyndliggjordes genom dessa. Slutsats: Fynden i detta arbetet visar på vikten av att vara närvarande på digitala plattformar, nyttan av hur kunskapen kring dessa plattformar och diskurserna som förekommer kan användas för att nå ut till nya och fler målgrupper i kommunikationsarbetet. / Introduction: Since March 2020, a global pandemic is underway after SARS-CoV-2 took the world by storm and the COVID-19 disease developed. The disease mainly causes symptoms of the respiratory tract, which vary in degree from mild to sometimes requiring intensive care treatment. Intensive work during the year has led to several vaccines now available. In addition, the pandemic has generated an infodemic, which means that information dissemination has escalated and digitalization has been highly contributing. In order to overcome false and alarming information dissemination, target group analyses need to be carried out in order to target and improve communication work. Aim: The purpose of the study was to investigate how active participants on the Flashback Forum talked about and understood the COVID-19 pandemic. Method: Forum posts from Flashback Forum were collected and analyzed using discourse analysis and Foucault's theory. Results: The analysis generated in four different discourses: the speculation discourse, the emotion discourse, the socially critical discourse and the discrimination discourse. The analysis also produced what was taken for granted in the discourses and what was indisclosed by them. Conclusion: The findings in this work show the importance of being present on digital platforms, the benefits of how the knowledge about these platforms and the discourses that occur can be used to reach new and more target groups in the communication work.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare i årskurs 7-9 talar om relationen mellan orientering och friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna studien avser besvara är följande: Hur bedrivs undervisningen i friluftsliv och orientering? Vilka geografiska områden används för friluftslivsundervisning? Hur används de geografiska områdena i undervisningen?  Metod Datainsamlingen till studien gjordes i form av semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Sju idrottslärare från årskurs 7-9 intervjuades, fem från Stockholms län varav två verksamma i innerstaden, en från Södermanlands län samt en från Norrbottens län. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkriberingen analyserades med hjälp av diskursanalys som teoretiskt ramverk. Resultat Diskursanalysen av hur idrottslärare talar om relationen mellan friluftsliv och orientering resulterade i en övergripande diskurs där själva undervisningen i friluftsliv framträder som bestående av aktiviteter. Orientering beskrevs vidare som ett kunskapsområde som kunde integreras i friluftsundervisningen. Friluftslivsundervisnings olika aktiviteter ses av flera lärare som förberedande delar inför vandringar och övernattningar. Närområdets ansågs ha stor betydelse då det just gav möjligheter till dessa förberedande aktiviteter. I talet om undervisning i friluftsliv och orientering framkom även behovet av mer resurser och mer av ämnesöverskridande planeringstid. Vid genomgången av det empiriska materialet framkom även att eleverna hade svårt att uppfatta syftet med de aktiviteter som genomfördes, vilket resulterade i att undervisningen i friluftsliv många gånger präglades av omotiverade elever. Slutsats I diskursanalysen av lärarnas tal framträder att lärarna har en mycket en öppen tolkning av kursplanen, där orientering utgör en aktivitet bland andra inom friluftsliv. Skolans närområde tilldelas stor betydelse och används för aktiviteter. Den öppna skrivningen i kursplanen ger idrottslärare möjligheter att bedriva aktiviteter utan att placera in dem i ett mer övergripande sammanhang. En möjlig lösning som gör att momentet friluftsliv och utevistelse kan inkluderas mer i undervisningen, är dels mer tid till undervisningen, dels en ämnesöverskridande planering. Detta skulle kunna skapa möjligheter till en rödare tråd än vad som återfinns idag. Friluftsliv och andra typer av ämnesinnehåll skulle kunna särskiljas tydligare. / Abstract Aim and research questions The purpose of this study is to examine how physical education (PE) teachers from grades 7-9 view the relationship between orienteering and friluftsliv within their teaching. The study aims to answer the following questions: How do PE teachers use orienteering and friluftsliv in their teaching? Which geographical areas are used during lessons focusing on friluftsliv? In what ways are these geographical areas being used by PE teachers? Method The data was collected through semi structured interviews which followed an interview guide. Seven PE teachers were interviewed, of which five teach came within the Stockholm area, one from Norrbotten and one from Södermanland. The teachers were selected through a convenient sample. The interviews were recorded, transcribed to text documents and thereafter analyzed by using a discourse analysis. Results The discourse analysis showed that the teachers view friluftsliv as a teaching area for physical activities. This was further explained by the teachers´ strive to organize the friluftsliv education using activities named by the curriculum. The teachers viewed these activities as preparations for other outdoor activities, such as longer hikes. The discourse around orienteering was that orienteering was an integrated part of friluftsliv. The open interpretation of the curriculum by the teachers led in some cases to activities being chosen without much reflection on their actual purpose. Furthermore, the empirical material showed that students did not know the purpose of certain activities, which affected their overall motivation for friluftsliv education. An important aspect for all teachers in this study is the geographical areas close to the school. Another aspect is the PE teachers´ desire for more cooperation with other school subjects. The PE teachers also expressed that they wanted a solution which could create more time for friluftsliv in their teaching, which would make it easier to organize meaningful activities. Conclusion The discourses connected to how the teachers talk about friluftsliv and orienteering shows that friluftsliv is mainly viewed as an area for physical activity. When discussing geographical areas close to the school, a discourse was created which highlighted the significance of this aspect, together with friluftsliv as a means of preparation for other outdoor activities. More cooperation with other subjects has potential to create more time for friluftsliv, making it easier to separate orienteering from this teaching area.