Introduktion: Sedan mars 2020 pågår en global pandemi efter att SARS-CoV-2 tog världen med storm och sjukdomen covid-19 utvecklades. Sjukdomen ger främst symtom på luftvägarna, vilka varierar i grad från milda till att ibland kräva intensivvårdsbehandling. Intensivt arbete under året har lett till att flera vaccin numera finns att tillgå. Pandemin har dessutom genererat i en infodemi, vilket innebär att informationsspridning har eskalerat och digitaliseringen har varit högst bidragande. För att komma till bukt med falsk och alarmerande informationsspridning behövs målgruppsanalyser genomföras i syfte att rikta och förbättra kommunikationsarbetet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur aktiva deltagare på Flashback Forum talade om och förstod covid-19-pandemin. Metod: Foruminlägg från Flashback Forum samlades in och analyserades med diskursanalys och Foucaults teori. Resultat: Analysarbetet genererade i fyra olika diskurser: Spekulationsdiskursen, känslodiskursen, samhällskritiska diskursen och diskrimineringsdiskursen. Analysen frambringade även vad som togs för givet i diskurerna samt vad som osyndliggjordes genom dessa. Slutsats: Fynden i detta arbetet visar på vikten av att vara närvarande på digitala plattformar, nyttan av hur kunskapen kring dessa plattformar och diskurserna som förekommer kan användas för att nå ut till nya och fler målgrupper i kommunikationsarbetet. / Introduction: Since March 2020, a global pandemic is underway after SARS-CoV-2 took the world by storm and the COVID-19 disease developed. The disease mainly causes symptoms of the respiratory tract, which vary in degree from mild to sometimes requiring intensive care treatment. Intensive work during the year has led to several vaccines now available. In addition, the pandemic has generated an infodemic, which means that information dissemination has escalated and digitalization has been highly contributing. In order to overcome false and alarming information dissemination, target group analyses need to be carried out in order to target and improve communication work. Aim: The purpose of the study was to investigate how active participants on the Flashback Forum talked about and understood the COVID-19 pandemic. Method: Forum posts from Flashback Forum were collected and analyzed using discourse analysis and Foucault's theory. Results: The analysis generated in four different discourses: the speculation discourse, the emotion discourse, the socially critical discourse and the discrimination discourse. The analysis also produced what was taken for granted in the discourses and what was indisclosed by them. Conclusion: The findings in this work show the importance of being present on digital platforms, the benefits of how the knowledge about these platforms and the discourses that occur can be used to reach new and more target groups in the communication work.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barn positionerar varandra irollek och hur det skapar makt och motstånd. Syftet är även att bidra med kunskapom hur barns positioner skapar möjligheter och begränsningar i rollek. Studien tarinspiration ur Sheridan, Williams och Pramling Samuelssons (2014) artikel där detframkommer att barn i förskolan endast har strukturerade grupperingar 0.5–2 timmarom dagen. Det resulterar i många timmar om dagen i förskolan där barn självakonstruera sina grupper, även så kallad fri lek. Fri lek är en viktig del i förskolan ochskapar såväl möjligheter för barns utveckling likväl som det skapar begränsningarför barns utveckling. Skolverket (2022) lyfter att nästan 86% av Sveriges barn går iförskola där utbildningen utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket2018) där ett mål om att alla barn ska få lika stort inflytande i utbildningen finnsskrivet. Studien har genomförts med ett baklängesarbete med kvalitativ ansatsgenom deltagande observationer som metod. Baklängesarbete innebar att syfte ochfrågeställningar omformulerades efter att resultatet var fastställt (Klingberg &Hallberg 2021). Deltagande observationer innebar att vi var delaktiga i barnens lekoch samtidigt förde fältanteckningar. Resultatet i studien analyseras utifrån KlaraDolks tolkning av Michel Foucaults teori med tre teoretiska begrepp. Studiensinsamlade empiri visade på att barn positionerar varandra i fyra olika positioner ideras rollek. Resultatet visade även på hur makt och motstånd konstitueras i barnsrollek och hur barns positioner skapar möjligheter men även begränsningar för barnsinflytande i rollek genom makt, motstånd och normer (Dolk 2013). Slutsatsen blevatt barns positioner har olika möjligheter till inflytande i rollekar som baseras påmaktstrukturer som ofta är synliga för barn, men osynliga för pedagoger. Dettaskapar både möjligheter och begränsningar för barn som pedagoger i förskolanmåste vara uppmärksamma på.