The aim of this study is to compare how transmedia narrative transportation theory (TNT) can be used on social plattform by influencers to how they are doing it. Social platforms are a relatively new phenomenon that is constant evolving both technical and how it´s used by the society. It therefore needs more and deeper research on the subject for increased and broader understanding. Our study investigates solely social platforms where the TNT theory has not previously been implemented.  During the studies we used a netnographic approach to observe two influencers who uses different types of social media platforms to connect with stakeholders in different ways. Our aim of this study is to answer the question “How do influencers use social platforms and can it compare to TNT in their interactions with stakeholders and what value this generate?”.  What our study reveals is that social platforms with their design and several functions creates a space for communication and interaction, which is a basis for influencers to achieve stakeholder engagement and co-creation of meaning. Both influencers who we observed during the study, works with social platforms in a way that can be compared to how TNT is used. Our study also shows that an influencer with a storyworld that share stories with a clearer start, climax and ending, generate more stakeholder engagement.

Titel: Dyslexi, internet och stigma – en netnografisk studie av nätbaserad kommunikation hos personer med dyslexi Författare: Helena Taubner Handledare: Åsa Wengelin Examinator: Magnus Tideman Magisteruppsats (30 hp) i handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad, våren 2013 Uppsatsen är skriven på svenska. Vår kommunikation förändras ständigt, och internet är en viktig faktor i den utvecklingen. Nya sätt att effektivisera skriften, som till exempel förkortningar och specialtecken, växer fram. Vi blandar det skrivna språket med foton, filmer, ljudklipp och länkar. Normerna för vad som anses vara korrekt språk förändras. När omgivningens förväntningar på oss inte motsvaras av våra förmågor uppstår ett stigma. Detta är vad som händer för en person med dyslexi när kraven på läs- och skrivförmåga blir för höga. Vad händer när kommunikationen flyttas till den sociala miljö som internet utgör, med de nya normer som råder där? Studien behandlar följande tre forskningsfrågor: • Hur kommunicerar personer med dyslexi på nätet? • Hur resonerar personer med dyslexi om sin nätbaserade kommunikation? • Hur kontrollerar personer med dyslexi sitt stigma när de kommunicerar på nätet? Studien är en dubbel, kvalitativ fallstudie baserad på semistrukturerade intervjuer och netnografisk skuggning av två informanter, Andreas och Linda. Resultaten har analyserats med hjälp av begrepp från Goffmans teori om stigmatisering. Trots att Andreas har större svårigheter med att läsa och skriva än Linda, har han ändå ett mindre stigma när det gäller kommunikation på nätet, eftersom han mer medvetet kontrollerar sitt stigma. En avgörande faktor för båda informanterna är om nätforumet är synkront eller asynkront (det är omöjligt för dem att passera i synkrona forum). Studien visar alltså att graden av svårigheter att läsa och skriva inte nödvändigtvis styr graden av stigmatisering. / Titel (translated from Swedish): Dyslexia, the internet and stigma – a netnographic study of online communication in people with dyslexia Author: Helena Taubner Supervisor: Åsa Wengelin Examinator: Magnus Tideman Masters thesis (30 ECTS) in Disability Studies, University of Halmstad, Sweden, spring 2013 The thesis is written in Swedish. Our communication continually changes, and the internet is an important factor in that development. New ways of making writing more efficient, for example the use of abbreviations and special symbols are emerging. We mix written language with photos, films, sound clips and links. Norms for what is considered to be the correct use of language are displaced. When our abilities do not match society’s expectations, stigmatization occurs. This is what happens to a person with dyslexia when the demands placed upon them for their reading and writing abilities become too high. What happens when the communication moves into the online environment? The following three issues are addressed: • How do individuals with dyslexia communicate online? • How do individuals with dyslexia relate to their online communication? • How do individuals with dyslexia control their stigma when communicating online? The study is a two-part qualitative case study based upon semi-structured interviews and netnographic shadowing with two informants, Andreas and Linda. The results were analysed with reference to Goffman’s theory of stigma. In spite of the fact that Andreas has greater difficulties with reading and writing than Linda, he experiences less stigma in relation to communication, since he more consciously manages to control his stigma. A crucial factor for both informants is whether or not the online forum is synchronous or asynchronous (it is impossible for them to pass in synchronous forums). Hence, the study suggests that the degree of stigmatization does not necessarily correspond to the degree of difficulties with reading and writing.