Denna studie beskriver svarta kvinnors erfarenheter och upplevelser av den perinatala vården i Sverige. Ras är ett för många obekvämt begrepp i Sverige, ändå tycks ras i social mening påverka ens möjligheter i samhället. Det saknas statistik utifrån ras och hudfärg i Sverige. Forskning på hur just ens hudfärg påverkar den vård en får saknas i svensk kontext. Genom en kvalitativ innehållsanalys har därför svarta kvinnors beskrivningar av möten och upplevelse med/av vården analyserats för att söka svaren till studiens frågeställning. Det vill säga, om och hur yttrar sig afrofobi i den perinatala vården i Sverige? Det empiriska materialet är insamlat från flera olika mediala forum, böcker, sociala media och nyhetsmedia. Analysen tar avstamp i kategoriserings- och stereotypifieringsteori samt kompletteras detta med att beskriva hur stereotypifiering påverkas av rasideologier formade i historien. Vidare beskrivs tidigare forskning i temat, ur både svensk och internationell kontext. Syftet med studien är att undersöka om och beskriva hur afrofobi kan yttra sig i den perinatala vården i Sverige. Studiens resultat kan endast svara för hur afrofobi upplevs vara förekommande i just de studerade sammanhangen, vilket innebär att slutsatserna inte kan generaliseras för hela befolkningen av afrosvenskar. Slutsatsen är att afrofobi upplevs, av dessa svarta kvinnor, vara vanligt förekommande i den perinatala vården i Sverige. Dessa studerade kvinnors erfarenheter av den perinatala vården tyder på att afrosvenska kvinnors smärta inte tas på allvar och att dessa afrosvenska kvinnor blir homogeniserade utifrån en stereotyp föreställning om den svarta kvinnan. Vidare tycks det finnas både strukturella och internaliserade hinder för att få bukt med problemen.

In this study we have examined the image of Sweden and its perceptions of reality in relation to newly arrived immigrants. In order to do so, we used a book named “Om Sverige” and information from the projects “Va Med!” and “Va Med-UNG!”. The material is used in the societal orientation for newly arrived immigrants in order to help them establish themselves in Swedish society. With the help of intersectionality, categorisation and stereotyping we have performed a discursive analysis studying a selected few topics: children, gender, ethnicity, and traditions and norms. Questions that were to be answered in this essay were what image and realities the books want to mediate, if there are any risks of categorisation and stereotyping in the books, and how the book can be understood through an intersectional point of view.   The results of our study were that, although it described the injustices still present in Swedish society, the material mainly mediated an image and reality of Sweden as equal and progressive in many areas. In our final discussion, we suggest further research concerning the immigrants’ perceptions of descriptions in the material used in the societal orientation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska medier rapporterar om privatlivet hos manliga och kvinnliga fotbollsspelare i landslaget samt hur rådande maskulinitets- och femininitetsnormer påverkar denna rapportering. Denna studie behandlar skillnaderna i mediernas skildring av privatlivet hos manliga och kvinnliga fotbollsspelare. De frågor som ställs är vilka tendenser som finns i mediers rapportering om privatlivet hos landslagsspelare och hur dessa kan förstås utifrån ett genusperspektiv. Materialet som använts är nyhetsartiklar från Aftonbladet, Expressen och Fotbollskanalen. Det teoretiska ramverket består av genusteori, stereotypifiering och hegemonisk maskulinitet och innefattar även övrig tidigare forskning inom området. Metoden som använts är en kombination av kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys med inslag av kritisk diskursanalys.  De resultat som funnits av denna studie är att Aftonbladet, Expressen och Fotbollskanalen tenderade att skriva mer om damernas privatliv än herrarnas. När privatlivet rapporterades om var familjen och barn i större fokus hos damerna än vad det var för herrarna. De maskulinitetsformer som konstrueras i fotbollsmiljön har kunnat konstateras är influerade av det hegemoniska mönstret. Dock var denna bild av maskulinitet inte ensidig, utan andra former av “mjukare” maskulinitet lyftes också fram. Denna studie kan således inte avgöra om herrarna i medierna konstrueras i enlighet med det hegemoniska mansidealet, men det som framkommer tydligt är att männen i högre grad gestaltas med manliga egenskaper som kan anses vara influerade av idealet om den hegemoniska mannen. I medierna gestaltades damerna i högre grad som omhändertagande och omsorgsfulla mödrar, än vad herrarna gestaltades som omhändertagande och omsorgsfulla fäder. Denna studie kom också till resultatet att fotboll tenderade att gestaltas som något som är för män, snarare än något för kvinnor.

Syftet med denna uppsats ar att ta reda pa varför (om så är fallet) afroamerikanerna i remaken av Hairspray från 2007 har fått en betydligt större rolll och mer utrymme på duken än i originalfilmen från 1988 utifrån den teori som heter multikulturell media studie samt teorin om stereotypifiering. De metoder jag använt mig av har en induktiv ansats riktat mot filmstudie samt den multikulturella media studien. Det jag kommit fram till genom min metod samt amerikansk historisk bakgrund är att de afroamerikanska karaktarerna porträtteras annorlunda från film till film beroende på vilket årtionde de spelats in, samt hur det amerikanska samhallet sett/ser på segregation under dessa årstionde.

The purpose of the study is to highlight discourses that appear in professionals’ descriptions of various aspects of honor-related violence and oppression. The study is based on seven qualitative semi-structured interviews with professionals who are in contact or have been in contact with the phenomenon within the social services. The theoretical and methodological approach has been based on a Foucauldian-inspired interpretation method and an intersectional perspective in order to gain a depth and a breadth in the analysis of the empirical data. We concluded among other things that honor-related violence and oppression can and should be understood without a perspective of we against them. The professionals explain the phenomenon as something that only exists within people with a different background than Swedish. Other cultures, religions and nationalities are opposed to Swedishness. Furthermore, the participants mention that the problem occurs everywhere around the world where no specific culture, religion or nationality is seen as the bearer of honor-related violence and oppression. By contrast, individuals from the Middle East who have Islam as faith are categorized more easily in honor related cases. This is based on prejudice and stereotypical notions of predetermined roles when it is the question of who the perpetrator and the oppressed is in the honor-related context. In addition, it may result in vulnerability in several dimensions. We propose research where vulnerable people can come to speak, get their voices, thoughts and feelings heard. Also, research that can make hidden groups visible for the social services in relation to honor-related violence and oppression, such as LGBTQ individuals.

This thesis analyzes how children and youth being resettled from Kenya and Sudan were prepared for their upcoming resettlement to Sweden, through cultural orientation programs (COPs). COPs are held for refugees who have been granted permanent Swedish residence and are undergoing resettlement to Sweden. The Swedish Migration Board, in charge of resettlement, carries out COPs as a means to inform and prepare refugees for the move to Sweden. This thesis is based on ethnographic work carried out during COPs held in Kenya and Sudan in 2011. Through video-based observation of the meetings between the Swedish delegations and children and youth, current thesis examines what notions of resettlement and refugeeness inform the delegations work, and how does the children’s agency come about during these meetings? The thesis includes three articles. Article 1 examines how the delegations make use of images in order to establish certain ideas of Sweden and the ideal citizen specifically tailored for the group being resettled. Article 2 explores children’s agency within the COPs, focusing on how the children and youth manage the meetings and sometimes resisting being positioned in certain ways by the delegations. Article 3 analyzes how notions of gender equality are drawn upon by the delegations during their work, a topic frequently highlighted by the delegations in various implicit and dilemmatic ways. The thesis shows how the delegations’ work is carried out in paradoxical ways. Their quest to bring forth the ideal future as a means to instill hope among the children simultaneously ends up categorizing them as different and as others. The representatives draw  n ideas that the children need to be socialized in order to be incorporated into another “us”. / Avhandlingen undersöker hur barn och ungdomar förbereds inför sin vidarebosättning genom så kallade Sverigeprogram. Avhandlingen är baserad på en etnografisk studie där video observationer genomförts av Sverigeprogram som hölls utav Migrationsverket i Kenya och Sudan för familjer som var på väg att vidarebosättas till Sverige. Som ett led i vidarebosättningsprocessen informeras och förbereds flyktingar inför flytten till Sverige. Syftet är att informera och presentera Sverige, skapa dialog och verka för flyktingarnas aktiva medverkan i sin vidarebosättningsprocess. Sedan några år tillbaka har speciella program genomförts för barn och ungdomar. Avhandlingen visar hur de två delegationerna arbetar med bilder och information med syftet att presentera en positiv bild av Sverige i ett led i att inge barnen hopp. Praktiken av att presentera idealbilden av Sverige hänger samman med socialiseringsprocess av barnen som stundtals positioneras som avvikande från svenskheten. Delegationernas arbete med att presentera bilden av den fria individen går hand i hand med en vilja att inkorporera barnen i en ny gemenskap, ett nytt ”vi”. I artikel ett undersöks hur delegationerna arbeter med bilder som visas upp genom olika praktiker för att förmedla en viss bild av Sverige samt den ideala medborgaren som ansvarstagande och aktiv. Artikel två fokuserar på barns agens och hur de under mötena med delegationerna förhandlar och gör motstånd mot stereotypifiering men också ställer egna frågor om framtiden när utrymme ges. Artikel tre fokuserar på hur delegationerna pratar om jämställdhet med unga tjejer som deltar i programmen med utgångspunkt i att stärka tjejerna och informera de om rättigheter men hur arbetet med att presentera ett liv i frihet går hand i hand med att även presentera hur detta liv bör se ut vilket paradoxalt nog positionerar tjejerna som ojämställda och annorlunda.

The purpose of this qualitative study was to explore professional social workers perceptionson cultural competence. Seven semi-structured interviews were conducted with professionalsocial workers from different municipalities in Sweden. The interviews were analyzed usingthematic analysis and social constructivism as a theoretical framework along with theoreticalconcepts such as; culturally sensitive social work and cultural competence, professional roleand cultural capital.The result of the study shows that professional social workers experience several factors inwhat affects cultural competence. Further the result shows that cultural competence can varydepending on the personal experiences and on cultural belonging. The professional socialworkers experienced a lack of prerequisites in acquiring cultural competence in the practicalsocial work but also in the social education.The professional social workers stated that the cultural competence was something that theindividual needed to acquire on their own initiative - either based on interaction withindividuals of cultural diversity or by their own studies.